Skandiamannen

Ibland undrar jag lite vilket index du använder för att komma fram till vad som är fåtöljresonemang och inte. Måste varje beslut han tar som GM vara fullt rationellt?

Är det verkligen så otroligt orimligt att tänka sig en Engström som vaknar i Täby som är lite smått panikslagen?
Han har skjutit statsministern och har ingen koll alls på vad vittnen har sett eller inte.
Vid tillfället vet han ju inte hur vaga vittnesmålen är.

Varför kan han inte tänka: “Herre gud. Vad har jag gjort? De måste ju ha sett mig. Vad ska jag göra?”

Han kanske är övertygad om det bara en tidsfråga innan han blir utpekad och väljer då att göra allt han kan för att befästa sig som ett vittne. I något form av panikstadium kanske han just då ser det som sin enda möjliga väg ut. Han kanske är fullt medveten om att det är chansning som heter duga.

Men hur ska han annars förklara att folk har sett honom?

Ja, agerandet är svårbegripligt. Det kan endast förklaras med en vågad chansning och tur att ingen känner igen honom. (i rollen som GM)
Det går inte att säga något annat även om TP/Filter velat mena på att denna strategi var smart, samtidigt som de också förespråkar Grand-scenariot.

Med hur många uppgifter måste SE placera sig som vittne på mordplatsen?

Tack för länkarna.

Innan jag bestämmer mig för ändamålet med kontakten med SvD så vill jag ha ett bra underlag för att logiskt avgöra vilka alternativ som fanns.

Enligt länken (https://www.svd.se/a/P97dze/svd-intervjuade-stig-engstrom-dagen-efter-mordet) från SvD med en artikel från 2020-06-10 finns ett foto av Stig Engström läsande SvD från 1986-03-01 med undertexten:

Stig Engström läser tidningen (SvdD) den 1 mars 1986 - artikeln är publicerad dagen efter, den 2 mars.

Artikeln inleds med

Dagen efter mordet ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen.

Några inledande frågor:
Fråga 1. Är det sant, kan Engström ha ringt till SvD dagen efter och blivit intervjuad i hemmet?

Om svaret på fråga 1 är ja, det är sant så följer nästa fråga.

Fråga 2. Vad gjorde och var någonstans befann sig Stig Engström mellan 1986-02-28 23:21:30 och 1986-03-01, okänt klockslag, då han blev intervjuad i sitt hem?

Utan bevis på fråga 2 så är det svårt att avgöra ändamålet med kontakten med SvD.

Avsikten med artikeln är emellertid uppenbart att få läsarna att dra den möjliga slutsatsen att Stig Engström befann sig i sitt hem i Täby då han kom hem sent på natten 1986-02-28 tills dess han han intervjuades i hemmet 1986-03-01. En fullt möjlig slutsats som har lett till diskussioner om de uppgifter Engström lämnat om vad han gjorde på mordplatsen varit riktiga/oriktiga.

Möjliga scenarier på mordplatsen:

A. Engström talar sanning och sprang efter poliserna, återvände till mordplatsen för att senare åka hem.

B. Engström ljuger om vad han gjorde på mordplatsen.

B1. Engström ljuger och misstänks för att vara mördaren.

B2. Engström befann sig på mordplatsen som vittne och hjälpte till med livräddning av Olof Palme men ljög om att han sprang efter poliserna, sprang alltså inte efter poliserna.

B3. Engström befann sig mycket nära/på mordplatsen, men "i bakgrunden" och hade skäl, exempelvis att han förstod vem/vilka som hade mördat/varit delaktiga i mordet på Olof Palme men vill endast framstå som vittne.

C. Annat möjligt scenario

Ja, han visste att han blivit sedd på nära håll av LP och en man i gränden. Så nu gällde det att vrida det till att han var ett vittne på plats som pratade med LP, och såg mannen i gränden stå och titta mot honom där på Sveavägen. Det är därför som de kommer ihåg honom!

Och om någon händelsevis såg honom springa i gränden, var det för att han sprang efter poliserna.

Men han var tydligen mer "stealth" än han anade.

Så jag håller med! Intervjun i SvD var ett uppstressat sätt att försöka kontrollera situationen. Men ångest kan leda till mer ångest .. När han kom hem från Idre och läste intervjun måste han ha skitit på sig när han såg rutan intill, med görningsmannens signalement, som beskrev honom nästan på pricken.

Nu kastar han sig på luren igen med en mer genomtänkt version. Men han är oroad för att polisen inte får ner det på papper som tänkt, och är därför i kontakt med dem ett flertal gånger, varav ett förhör lär ha bandats.

Ängslan släpper inte och han klättrar på väggarna när han inte blir kallad som vittne till rekonstruktionerna. Som tur är, för honom, eller är det otur, kan han ge sin egen version på bästa sändningstid.

Detta ledde eventuellt till den olyckliga omständighet att JA blandade ihop SE med JÅS, han som pratade mycket. En detalj som gjorde att Ström kunde slå fast att SE troligen var ett vittne där på platsen.

Trägen vinner, SE! 😉

Nej, nej, återigen. Verkligen inte. Om vi kallar detta rimlighetsbedömning så innebär sådan inte att man värderar om huruvida någon agerar rimligt/rationellt. Ett alltför rationellt agerande kan vara orimligt, det är lite så jag ser på denna sak. Det kan också förefalla orimligt att GM-SE i uppslaget pendlar mellan total irrationalitet och hyperrationalitet.

Nå, nu gällde det fåtöljresonemang. Och med sådana avser jag, överfört, resonemang som framstår som alltför teoretiska, konstruerade och frikopplade från tillvaron.

Jag menar att ringa SvD för röjande av ansikte är det. Det är en forcerad förklaring. Jag kan inte tänka mig att en GM skulle suttit hemma och dels tänkt ut detta och sedan faktiskt gjort det.

Baserad på vilken uppfattning om tillvaron skulle agerandet skett? Hur skulle det rädda honom, tänkte han sig, och var har han fått det ifrån 1986?

Och visst kan en desperat GM företa sig lite varsomhelst. I första hand dra sig undan. SE verkar dock bara fortsätta agera ungefär som vanligt och som ett lite tokigt och väl ivrigt vittne?

Framkommer inget annat ser jag nog helst på saken som - jaha, var han GM så ringde han SvD och ställde upp på bild av någon för eftervärlden helt outgrundlig anledning. Likt vapnet och annat.

Ok, jag värker ett tag på det du föreslår.

GM Engström har alltså stämplat ut 23:19 och varit ute på Sveavägen 23:20

Han vet alltså att väktarna kan avslöja honom på signalement och tid...

Han vet också att några vittnen sett honom som t.ex dessa taxi bilar som snabbt körde upp på trottoaren, den där märkliga killen i gränden( LJ ) samt paret YN just när han kom upp från trapporna !

Han vet också såklart att han pratade osammanhängande och var uppjaggad när han bultade på Skandias port ca 23:38 och ville bli insläppt !

Inne på Skandia så sluddrade han om att han sett saker och Olof är skjuten och han är något slags vittne !!

1 Tiden och signalement är han rädd för

2 Han återvänder till Skandia uppjagad och menar att han varit vittne !


Jag skulle påstå att han beter sig nu lite logiskt när han nu är tvungen att köra vittnes grejen all in....

Kan han verkligen köra low key nu ??

Man kan vrida på det rationella också...

Om han bara är ett vittne och helt oskyldig så varför inte vara en linslus redan på brottsplatsen och bli hjälte ?

Varför vänta till dagen efter ?

Då har man fått höra att Engström var svintrött och ville hem för att åka till Idre...

Idre som sen flyttades fram för att media plötsligt blev viktigare...!

Ok. Vad uppges i den sändningen angående person i gränd?

Helst med en uppgift som stämmer och som inte gick att läsa sig till i media.

Är det verkligen en chansning? Tycker mig se ett mönster:

1. Dag 1: Tidsuppgifter cirkulerar i media. SE ringer, eller pratar, i telefonen 4 gånger för att få reda på sin tid för utstämpling.

2. Dag 1: Signalement och flyktväg cirkulerar i media. Presskonferensen prickar in hans signalement väl: blått plagg och keps med öronlappar. Han ringer polisen. När han inte kommer fram är han så angelägen att han begär ett nummer till en polis som inte sitter vid tipstelefonen.

Han uppger sig ha haft samma signalement, som ett av de uppgivna: mörk rock, och att han rörde sig utefter flyktvägen. (Men väktarna ger inte detta signalement på SE, utan ett liknande som det på presskonferensen.)

3. Den 10:e och 11:e mars: SE har nu läst tidningarna och kontaktar snabbt polisen ett flertal gånger.

Han kan nu utveckla sina iakttagelser som "vittne".

4: Den 5:e april: SE får nys om rekonstruktionen och kontaktar omedelbart (sin kontakt på) media.

Så varje gång det dyker upp något är SE genast där för att kontrollera situationen.

Är då de här chansningarna, försöken att kontrollera, snarare en del av hans karaktär?

Så ingen chansning för honom. Utan formulär SE 1A.

Egentligen är det att Engström återvänder till Skandia som gör att han måste bli ett vittne !

Låt säg att han istället inte återvänder utan tar sig till Täby direkt efter mordet...

Då kommer vi nog aldrig se Engström i media eller dyl...Men kommer väktarna att avslöja honom ändå !?

Ja, om inte LJ hade stått inne på Tunnelgatan så kanske SE hade försvunnit in i nattens mörker.

Det androgyna spöket ...

Var LJ anledningen till att han återvände till Skandia? Eller var det på grund av LJ och LP.

Planerade han att skjuta henne också, men fick kalla fötter när han inte bara såg ryggtavlan?

Om han hade sänkt LP, och om LJ hade varit längre bort, är det möjligt att SE förblivit okänd.

Då fanns ingen anledning att återvända till Skandia och etablera sig som ett vittne?

"Nej, förfan! Jag missade allt det där. Jag stämplade ut 23:19 och var redan på god väg till T-banan."

Ingen hade ens hört namnet och vi hade diskuterat en annan "Överste Senap", med samma frenesi, istället ... Personalen på Skandia hade skrattat åt honom då han precis missade historiens händelse.

Eller hade PH kommit honom på spåren ändå? Hade en privatspanare blivit nyfiken?

"Hmm. 23:19. Hmm. Keps. Hmm. Handledsväska ..."

Du kanske missade att det var utspelet i SvD som mitt inlägg avsåg?

Jag är emot detta skarvande av uppgifter för att försöka få teorin starkare.

2. "Presskonferensen prickar in hans signalement väl"
Det är en man, han är 30 – 45 år, han har mörkt hår, han är 170 – 180 centimeter lång, han har varit iklädd mörka kläder, troligen så rör det sig om en mellanblå täckjacka och mörka byxor.
Det är också troligen så att han hade en keps på huvudet, en keps med såna här öronlappar uppknutna uppe på skulten.

Jag delar heller inte uppfattning att "SE kontrollerar situationen"
Han har förstås ingen aning om vad polisen vet eller inte vet. Självfallet står inte allt de vet i media.
Vad hade hänt om han blivit kallad till rekonstruktion, eller något mer ingående förhör som pressat honom? Han har inte mycket kontroll alls.