Eftersom alla mest beskriver problemen vid fordonsförsäljning vill jag berätta en solskenshistoria.
År 2000 hade jag köpt en något begagnad Suzuki VX 1400 Intruder 1999.
Annonserade ut min gamla Yamaha 1100 Virago 1998 på drygt 2.000 mil för 25.000:-.
Ville bli av med den bara.
Såg att det begärdes upp emot 35.000:- för likvärdiga hojar.
Annonserade i början på maj.
Inte en enda hörde av sig.
I slutet på juni ringde en spekulant och sa att han hade vägen förbi och frågade om den fanns kvar och om han fick komma och kolla.
Båda frågorna besvarades jakande.
Lämnade vägbeskrivning och en kvart senare rullade han in på min garageuppfart med sin bil.
Han blev chockad och i extas i lika delar när han fick se min Virago.
Han hade kollat och provkört flera andra men bedömt dem som skrot till överpriser.
Jag såg din annons första dagen den kom ut, sa han, men trodde det var skrot med tanke på priset.
Han åkte, efter provkörningen, till närmaste bankomat och tog ut pengar på sitt, fruns och dotterns konton.
Som grädde på moset fick han en hjälm så han kunde köra hem hojen direkt.
Sens moral - man ska inte döma hunden efter pälsen/ MC:n efter priset.
B t w så hade jag köpt Intrudern till vrakpris av en som skulle emigrera - så samma sak gällde där.