Provkörning vid bilköp, hur mycket är okej?

Jag gillar resonemanget att det ska köras lite hårt och varvas. På 5000rpm hör man inte klickande ljud från motorn och inte heller känner man små glapp i chassiet om man kör en kurvig väg i 120km/h.
Faktum är att mina bästa bilaffärer har varit just när köparen kör skiten ur min bil eftersom de inte ens märker småfelen på den. Bäst är när de även förklarar innan att de i princip är experter på bilar eller som när den så kallade bilmekanikern öppnade påfyllningen till oljan när motorn var igång. Medan den svartprickig i ansiktet försökte pruta på påhittade fel så började jag tänka på de fel de faktiskt inte ens märkt.
Men vi är alla olika. Vad gäller, åka med så är det i dag en självklarhet om man inte vill riskera att aldrig mer se sin bil.

Vid ett bilköp är provkörning en självklar del, köparen har en undersökningsplikt.
Inte lika självklart är hur noggrant bilen får undersökas då den fortfarande ägs av någon annan människa som förstås är rädd om den fram tills att affären avklarats.


Jag har provkört många bilar och i många fall har säljarna varit väldigt ömma om sin produkt, till den grad att de måste åka med, ibland helst provköra själva åt mig.
Oftare än sällan blir det spänt läge av något så banalt som att känna på hjulupphängningen i en skarp kurva i 50km/h, eller en gång då gubben absolut inte ville att jag överskred 80km/h, en annan då ögonen höll på sprängas på tanten för att motorn varvades upp till 5000 varv(varm) för att höra att motorn var i gott skick.
En jämförelse jag tänker på i de tillfällena är om jag skulle köpa en motorsåg men säljaren tillåter endast att jag provar den på en 2cm kvist, absolut inget grövre och min första misstanke blir: "Klarar den inte av att göra vad den är till för?", "Antingen är det fel på motorsågen eller på säljaren" och såklart måste vi hålla i motorsågen tillsammans hela tiden vilket är absurt.

Min åsikt är att bilen ska undersökas väldigt noggrant, tittas på, kännas på, ja sparka även på däcken när jag säljer mina för om gummit inte skulla hålla för några sparkar då skulle jag rent av skämmas som säljare som försöker kränga något som borde ligga på skrottippen.
Själv lämnar jag över bilen och låter potentiella köpare provköra helt ensamma, då jag litar på att mina bilar som säljes klarar av att göra det en bil ska göra utan att den exploderar oavsett körstil, även aggressiv sådan.
De får, och även jag vill "låna" bilen en timme och kunna ta den till en lift och bända på den underifrån också, men vissa accepterar inte denna undersökning trots att den inte är destruktiv på något vis.
Tillslut tycker jag starkt att om man är rädd för att bilen ska gå sönder under provkörning, eller om den faktiskt gör det som jag aldrig varit med om eller hört talas om, då borde den repareras/underhållas innan försäljning sker, eller så säljer man den som en reservdelsbil och är ärlig med sig själv och andra om skicket från början.



Var tycker ni gränsen går för provkörning när ni provkör?
Var sätter ni gränsen när ni säljer er pärla?

Jag vill precis som du ha upp bilen på en lift och vill dessutom kunna köra minst en halvtimme. Ägaren får gärna följa med när jag kör.

Att man vill åka med har ju även med stöldrisken att göra.

Själv är jag inte så petig, om äldre bil så kör en sväng och kollar att det inte är något uppenbart, är jag nöjd så köper jag.

Var iof väldigt länge sen jag köpte av privatperson, då kan det vara lämpligt att kolla lite mer.

Är det nyare bilar hos handlare så brukar jag bara kolla att jag kan sitta ordentligt i dem (om jag inte visste det sen innan)

Vad är det du kollar när du har upp bilen på en lift?
Oljenivån i den manuella växellådan?

Räcker ju, oftast, med att böja sig ner och kolla läckage på motor, drivaxelknutsdamasker, växellåda, bakaxelväxel och stötdämpare.

Ja, så är det säkert när du köper din 12 år gamla Suzuki Jimny med 130,000 mil på mätaren för 2,000 spänn. Fortsätt du och böj dig ner. Det räcker nog, skall du se.

Åka och storhandla är standard.

Vid ett bilköp är provkörning en självklar del, köparen har en undersökningsplikt.
Inte lika självklart är hur noggrant bilen får undersökas då den fortfarande ägs av någon annan människa som förstås är rädd om den fram tills att affären avklarats.


Jag har provkört många bilar och i många fall har säljarna varit väldigt ömma om sin produkt, till den grad att de måste åka med, ibland helst provköra själva åt mig.
Oftare än sällan blir det spänt läge av något så banalt som att känna på hjulupphängningen i en skarp kurva i 50km/h, eller en gång då gubben absolut inte ville att jag överskred 80km/h, en annan då ögonen höll på sprängas på tanten för att motorn varvades upp till 5000 varv(varm) för att höra att motorn var i gott skick.
En jämförelse jag tänker på i de tillfällena är om jag skulle köpa en motorsåg men säljaren tillåter endast att jag provar den på en 2cm kvist, absolut inget grövre och min första misstanke blir: "Klarar den inte av att göra vad den är till för?", "Antingen är det fel på motorsågen eller på säljaren" och såklart måste vi hålla i motorsågen tillsammans hela tiden vilket är absurt.

Min åsikt är att bilen ska undersökas väldigt noggrant, tittas på, kännas på, ja sparka även på däcken när jag säljer mina för om gummit inte skulla hålla för några sparkar då skulle jag rent av skämmas som säljare som försöker kränga något som borde ligga på skrottippen.
Själv lämnar jag över bilen och låter potentiella köpare provköra helt ensamma, då jag litar på att mina bilar som säljes klarar av att göra det en bil ska göra utan att den exploderar oavsett körstil, även aggressiv sådan.
De får, och även jag vill "låna" bilen en timme och kunna ta den till en lift och bända på den underifrån också, men vissa accepterar inte denna undersökning trots att den inte är destruktiv på något vis.
Tillslut tycker jag starkt att om man är rädd för att bilen ska gå sönder under provkörning, eller om den faktiskt gör det som jag aldrig varit med om eller hört talas om, då borde den repareras/underhållas innan försäljning sker, eller så säljer man den som en reservdelsbil och är ärlig med sig själv och andra om skicket från början.



Var tycker ni gränsen går för provkörning när ni provkör?
Var sätter ni gränsen när ni säljer er pärla?