Amfetamin vs. Metamfetamin?

När man hör ”meth” användas av amerikaner är ofta den typ av metamfetamin som dominerar där dextrometamfetamin i kristallform.

I Europa förekommer oftare racemiskt metamfetamin i sulfatform (pulver), och det är i regel utbankat som tjack brukar vara. Ganska mycket. Medan meth i USA har mycket högre renhetsgrad.

Så man kan väl säga att dextrometamferamin i kristallform överlag är starkare per viktenhet än metamfetaminpulver. Och att jag gissar ruset kan skilja sig lite från om det är racemiskt.

Aldrig kört på rent meta men väl meta-bankat tjack.

När jag väl prövade detta dög aldrig vanlig dos igen.

Allt som vanligt tjo innebär var uppskruvat något himmelskt.

Galet mycket kåtare, perversare, motiverad, euforisk, svårare att äta, sömn uteblev helt.

Men också galet mycket galnare. Psykoserna jag fick på denna drog var rakt från helvete.

Tre dagar på detta var som en vecka på vanligt bums.

Meta har oftast en brunare färg än vanlig vita amfetamin och är det riktigt bra så är det kladdigare som kola och är betydligt starkare

Oj, jag trodde han mena vanligt amfetamin vs. Meta

Läste tydligen fel.

Det är därför många pundare tycker tjacket var bättre på 90-talet. För då var en större del av tjacket som cirkulerade metamfetamin ej bankat med vanligt amfetamin.

Ibland har det funnits perioder då folk verkar tro att dåligt tjack som man blir skum av beror på att det är "meta" i. Det har jag aldrig köpt.

Problemet med metabankat amfetamin är att om man drar en fet lina på fredagskvällen, är att på måndag morgon så har man fortfarande inte lyckats somna.

Tänk er om och ett parti kokain som förser smålangarna kring nöjesställena i Stockholm varit bankat med metamfetamin. Då hade halva staden ringt sig sjuka på måndagen.

Min fråga va om skrinlades mellan META och METH

Det är synonymer men meta är vad man säger i Sverige . När amerikaner använder ordet meth syftar de dock på en lite annorlunda typ av metamfetamin (som jag skrev här) än vad som är vanlig här.

Några frågor om metamfetamin utifrån er egen erfarenhet:

1. Vilka äckliga och obehagliga psykoser fick ni?

2. Om man har tagit metamfetamin en gång, kan psykoser uppstår helt plötsligt trots att man inte har tagit det på några dagar eller veckor?

3. Har också talats om verklighetsuppfattningen blir skum och märklig när man tar metamfetamin, på vilket sätt och hur?



tack för alla svar!

Aha trodde att amfetamin var pulver alltid och meth var alltid kristaller som man sen krossar

Du kanske kan besvara mina 3 frågor som jag har skrivit lite längre ner.

1. Den värsta för mig var riktigt jobbigt. Bodde hos en vän, vinter då så ständigt mörkt.

Min hjärna var så drabbad att hallucinationerna var konstant och omöjliga att skilja från det som var verkligt.

Vanligtvis när jag körde hårt så var det ju alltid lite skuggfolk och rörelser i periferin men när jag tappade det helt på meta var det som att kastas in i en annan värld.

Det var vanskapta människor och varelser överallt 24/7. Tittade jag ut på bilen på parkeringen så kunde jag få se sjuka saker som hur ett tiotal vampyrer dök upp och totalförstörde bilen innan den förvandlades till en skalbagge och kröp iväg.
Inom loppet av några sekunder.

Jag var säker på att det bodde folk i väggarna, jag hörde dem. Röster i mitt huvud non stop. Folk och insekter som hängde från taket. Alla var ute efter mig. Alla ville mig ont. Folk grävde tunnlar under mitt hus för att dra ner mig i underjorden.

Jag kunde se bisarra program på TVn där människor satt döda i stolar och talade till mig. Fast TVn var avstängd.

Alla människor hade likadana ansikten och alla stirrade på mig, alla pratade om mig.

Total, ren och skär skräck.


En annan grej var att min hjärna hittade på egna händelseförlopp som aldrig skett. Mindes alla ljud, lukter, känslor, vartenda detalj från långa invecklade och oftast traumatiska händelser som vissa hade förstört min tillvaro än mer.

2. Kan jag inte svara på.

3. När jag körde hårt och länge så kom jag ibland in i ett skede som kändes som en klardröm. Alla minnen fram till det ögonblicket försvann.
Så jag var helt övertygad om att jag bara drömde.

Allt kändes diffust, surrealistiskt, lite magiskt. Jag bara visste till 100% att det här händer inte. Fast det gjorde det.

Tog väl ungefär ett halvår innan av total nykterhet innan hjärnan klarnat till ordentligt. Hallucinationerna hängde kvar månader efter att jag tagit min sista dos.