Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Jodå, ECT här där jag bor också. Snabbt och effektivt, man behöver inte ens vara inlagd under tiden. Ingenting sägs om de minnesstörningar man kan få. Jag kanske bara har haft otur med det.

Jag blir mer, vad ska man säga. Neutral? Jag sitter inte och gråter mig igenom dagarna längre, jag klarar av att gå till jobbet, sköta hemmet och allt. Det är livskvalitet för mig, inte som jag mår utan medicinen. Jag tror inte att jag någonsin kommer att bli "frisk" från depressionen, utan bara att det blir lättare att leva med bara.

Jag går till jobbet som vanligt. Men vad är meningen? Inget att se fram emot. Jag är som en maskin som bara gör det. Egentligen vill jag bara sitta hemma o knarka, men vet att det är inte är bra för mig. Men leva ett vanligt liv är omöjligt.

Hösten och vintern är mindre jobbiga för mig, tystare och lugnare, slipper värmen, jag mår som värst när våren övergår i sommar och det blir livligare ute.
Självmordstankar kommer och går dagligen nästan slentrianmässigt, men kroppsligen är det kalla halvåret mycket behagligt för mig. Ser fram emot att sitta uppe långa nätter med tjocktröja och morgonrock.

Jag är ett ekonomiskt djur. Mitt liv är helt värdelöst förutom att jobbet jag gör genererar en vinstmarginal åt företaget och skatteintäkter åt stat och land. Andra människor tar del av dessa pengar och bygger liv och relationer, skaffar barn, osv. medan smulorna jag behåller går till mat så jag orkar leva (kroppsligen) en dag till och ibland lite grejer till min hobby så jag kan distrahera mig från ensamheten och jag orkar leva själsligen och inte dör av leda.



Natten är ändå den bästa tiden. Det är kolsvart och dödstyst utanför. Jag kan nästan tro att hela världen bara är det som finns innanför mina väggar och att jag inte missar någonting för att vad jag ser och har här, är allt som någonsin funnits. Ensamheten existerar bara i relation till samhörigheten. Om jag är den enda människan som finns är jag inte ensam. Jag känner mig inte ensam. Det finns ingenting utanför fönstret. Allt som någonsin funnits och kommer finnas är här inne och bara jag är här. Allt är okej i fyra timmar till innan morgontrafiken drar igång. Min lägenhet återvänder till världen och jag blir ensam igen.

Exakt så. Vad meningen?

Samtidigt så håller jag med dig ibland i dina tankar ang jobb. även om det ger lite så blir det ändå
tak över huvudet å mat på bordet. så länge det inte känns som ett slaveri.
Det blir nog bättre när jobbet är över om man inte blir förtidspensionär.

Fast alla får mat och tak över huvudet. Men en del jobbar inte. Om man har låg lön och kanske inte jobbar heltid får man ungefär lika mycket pengar. Det kan till och med vara så att den med bidrag får mer.

Sen om man har en ok lön, vad ska man göra med pengarna? Jag lär aldrig bilda en familj och jag har inte så mycket intressen som kostar pengar. Det känns ganska meningslöst.

Det är helt värdelöst att ha sjukersättning. Man tappar allt självförtroende, man känner sig värdelös. Man har inget jobb, inga kollegor, ingenting att distrahera sig med. Man blir isolerad och mår ännu sämre. Alldeles för mycket tid att sitta och grubbla. Räkningarna skulle vara omöjliga om jag bodde ensam. Ännu mer värdelös när jag inte är självförsörjande.

Man är sjuk. Folk vill inte höra det, de frågar alltid vad man jobbar med och när man säger att man har sjukersättning blir de tysta och det blir pinsamt.

Det där är inte något som är unikt för autister utan det är något som har drabbat hela landet i stort sett. Det finns inget som är mer avtändande för en kvinna än en man som uppvisar ett beteende i form av armod och påfrestningar. Problemet är att telefoner, Instagram osv tänder till sådant beteende.

https://www.youtube.com/shorts/H1V6Vy9lw2w

^^ Smartphones skapade "incels", autism gjorde inte det.

Jag förstår inte varför jag finns.
Det är så meningslöst.
Mår så dåligt och är bara ensam.
Vad är meningen. Alla sviker.
Förlåt. Är trött och väldigt uppgiven

Varför och hur sviker folk? Jag har väldigt få människor i mitt liv så jag vet faktiskt inte, jag är inte bra på relationer.