När Nils van der Poel nyligen medverkade i säsongspremiären av SVT-programmet "Carina Bergfeldt", så nämnde han att han bl a var manager och rådgivare till "en skidåkare som vi ser en stor potential i".
När Nils van der Poel nyligen medverkade i säsongspremiären av SVT-programmet "Carina Bergfeldt", så nämnde han att han bl a var manager och rådgivare till "en skidåkare som vi ser en stor potential i".
Annars finns det inte mycket att rapportera om, mest intressanta är väl att Wille flyttat hem till Sundsvall och att Calle bildat familj, vilket kan inverka positivt på deras välmående..
Tveksamt om Frida och Wille är tillsammans fortfarande. Frida i Östersund och Wille i Sundsvall. Senast man såg de vara på samma plats var väl typ 6 månader sen.
Blir inte riktigt klok på Wille. Försäsongsträningen i fjol hängde han väl med Burman o Frida i princip dagligen (nåja).
Tror inte jag sett honom en sekund i Burmans vlogg i år.
Även om han o Burman inte bor ”tillsammans” länge så borde väl Sveriges på papperet två bästa ha ett utbyte av att sparra mot varandra även i år under försäsongsträningen?
Wille har alltså från en försäsong till en annan bytt bort/tappat två av sina sociala pelare.
Säger inte att det behöver vara 100% negativt, men ett lappkast är det som förundrar mig lite.
Det har under de senaste åren diskuterats en hel del om Norge på damsidan har dålig återväxt och en sämre toppbredd än vad Sverige och att Sverige har ett bättre damlandslag. Från svenskt håll hävdades det ju också för någon vecka sedan att det norska damlaget i år ser svagt ut. Flera norska åkare svalde detta bete när norska medier frågade om detta och hävdade att så var inte fallet. Men det finns ju också de i Norge som ser problematiskt på damnivån i Norge. Tidigare chefen Löfshus var självkritisk redan för flera år sedan och förra säsongen tillsatte man en utredningen som skulle utreda systemsvikten på damsidan. Nu helgen presenterades resultatet från denna utredning men utifrån det som har redovisats i norsk media så var det väldigt mjäkiga åtgärder som man föreslår.
I samband med detta så hänvisas också till en undersökning i norska Aftenposten från februari i år där man har tittat på alla lopp i världscupen samt på VM och OS under de senaste tio åren (vilket blir ca 300 lopp). Vad man var ute efter var antalet åkare under 30 år när undersökningen genomfördes (alltså i februari 2022) som varit på pallen. För norsk del tre åkare som tagit fyra pallplatser medan för svensk del hela 126 pallplatser. Och tittar man på topp-10 så är det fem åkare på distans och ytterligare sex åkare i sprint (men som ofta bara haft en topp-10-plats).
Det har under de senaste åren diskuterats en hel del om Norge på damsidan har dålig återväxt och en sämre toppbredd än vad Sverige och att Sverige har ett bättre damlandslag. Från svenskt håll hävdades det ju också för någon vecka sedan att det norska damlaget i år ser svagt ut. Flera norska åkare svalde detta bete när norska medier frågade om detta och hävdade att så var inte fallet. Men det finns ju också de i Norge som ser problematiskt på damnivån i Norge. Tidigare chefen Löfshus var självkritisk redan för flera år sedan och förra säsongen tillsatte man en utredningen som skulle utreda systemsvikten på damsidan. Nu helgen presenterades resultatet från denna utredning men utifrån det som har redovisats i norsk media så var det väldigt mjäkiga åtgärder som man föreslår.
I samband med detta så hänvisas också till en undersökning i norska Aftenposten från februari i år där man har tittat på alla lopp i världscupen samt på VM och OS under de senaste tio åren (vilket blir ca 300 lopp). Vad man var ute efter var antalet åkare under 30 år när undersökningen genomfördes (alltså i februari 2022) som varit på pallen. För norsk del tre åkare som tagit fyra pallplatser medan för svensk del hela 126 pallplatser. Och tittar man på topp-10 så är det fem åkare på distans och ytterligare sex åkare i sprint (men som ofta bara haft en topp-10-plats).
Angående det andra stycket kan det också vara intressant att påpeka att Norge faktiskt har väldigt snarlika resultat som Sverige har från JVM (på damsidan) de senaste 10 åren. Hyfsat stor skillnad sen på vilket resultat man har fått på de åkarna i seniorsammanhang.
Värt att nämna också att Norges bästa junior under perioden, Fossesholm, inte deltog på JVM sitt sista juniorår. Sverige har alltid ställt upp med de bästa.
Samtliga medaljörer i spoilern nedan:
Angående det andra stycket kan det också vara intressant att påpeka att Norge faktiskt har väldigt snarlika resultat som Sverige har från JVM (på damsidan) de senaste 10 åren. Hyfsat stor skillnad sen på vilket resultat man har fått på de åkarna i seniorsammanhang.
Stor del av anledningen är väl också att svenska åkarna underpresterat på JVM pga inkompetens inom svenska skidförbundet.
Vill man vara snäll kan man se det som att Sverige inte prioriterat resultatmål. FIS har också arrangerat vissa mästerskap på extremt konstiga platser.
__________________
Senast redigerad av Ahmed945 2022-10-16 kl. 11:53.
Angående det andra stycket kan det också vara intressant att påpeka att Norge faktiskt har väldigt snarlika resultat som Sverige har från JVM (på damsidan) de senaste 10 åren. Hyfsat stor skillnad sen på vilket resultat man har fått på de åkarna i seniorsammanhang.
Värt att nämna också att Norges bästa junior under perioden, Fossesholm, inte deltog på JVM sitt sista juniorår. Sverige har alltid ställt upp med de bästa.
Ja, det är inte bristen på talanger som är orsaken till systemsvikten. Utan då mer talangutveckling och hur man tar hand om talangerna upp till A-landslaget som har sviktat.
Detta är utredningens förslag
- Ansette en fagsjef/sportssjef.
- Videreutvikle landslagsmodellen, med fokus på tettere oppfølging i regionale treningsfellesskaper og møteplasser for faglig samhandling/kunnskapsdeling.
- Strategi for økt mangfold i kjønn, lokalisering og kompetanseprofiler i framtidens trenere- og lederteam.
- En helhetlig og langsiktig plan for forebyggende helsearbeid på ulike utviklingstrinn.
- Utvikling og implementering av en felles verdibasert prestasjonskultur, gjennom styrket kvalitetssikring av treningsarbeidet på ulike nivåer og tett helhetlig oppføring i et langsiktig perspektiv.
- Implementering av oppdatert kunnskap om forebyggende helsearbeid og kvinnespesifikke temaer.
- Strategi for å få kvinner til å fortsette satsingen lengre – tilrettelegging i forbindelse med studier, jobb, økonomi og forutsigbarhet /støtte rundt det å få barn i løpet av karrieren.
De fyra första åtgärderna är generella åtgärder medan tre sista är specifikt riktade mot damsidan
Det som jag tycker är anmärkningsvärt att man inte säger något om att träningen är för dålig i damlaget, att man inte föreslår ett separat sprintlag för damerna, att rekruttlaget är för dåligt och liknade utan att fokus istället läggs på uppföljning och att återupprätta en prestationskultur (det sista har också Johaug varit inne på om än ganska fåordigt).
Det har under de senaste åren diskuterats en hel del om Norge på damsidan har dålig återväxt och en sämre toppbredd än vad Sverige och att Sverige har ett bättre damlandslag. Från svenskt håll hävdades det ju också för någon vecka sedan att det norska damlaget i år ser svagt ut. Flera norska åkare svalde detta bete när norska medier frågade om detta och hävdade att så var inte fallet. Men det finns ju också de i Norge som ser problematiskt på damnivån i Norge. Tidigare chefen Löfshus var självkritisk redan för flera år sedan och förra säsongen tillsatte man en utredningen som skulle utreda systemsvikten på damsidan. Nu helgen presenterades resultatet från denna utredning men utifrån det som har redovisats i norsk media så var det väldigt mjäkiga åtgärder som man föreslår.
I samband med detta så hänvisas också till en undersökning i norska Aftenposten från februari i år där man har tittat på alla lopp i världscupen samt på VM och OS under de senaste tio åren (vilket blir ca 300 lopp). Vad man var ute efter var antalet åkare under 30 år när undersökningen genomfördes (alltså i februari 2022) som varit på pallen. För norsk del tre åkare som tagit fyra pallplatser medan för svensk del hela 126 pallplatser. Och tittar man på topp-10 så är det fem åkare på distans och ytterligare sex åkare i sprint (men som ofta bara haft en topp-10-plats).
Det enda jag tydligt kan hitta om analysarbetet är att teamet inte var överens.
Personligen tror jag det var en stor miss att ha med Johaug i teamet (men hon skulle självklart ha intervjuats av de som gjorde analysen).
Den stora utmaningen för norska åkare har ju varit steget från topp 30 i Norge (vilket motsvarar typ topp 15 i Sverige) till topp 20 i världen. En del av förklaringen är ju att Johaug generationen var så otroligt stark (och Johaug är nog ingen lämplig förebild, hon är för extrem) vilket gjort att många bara fått enstaka chanser i världscupen medan motsvarande svensk talang haft klart lättare att få chansen i världscupen. Risken finns ju att Sverige hamnar i samma läge, dvs att tjejerna födda 02 och senare får otroligt svårt att komma ut i världscupen (Utmaning redan för Moa H och Louise L om alla är friska). Men jag hoppas man lyckas hantera det bättre.
Räknas Fallas och Johaugs resultat bort så blev ställningen 54-44 i svensk favör i antalet topp-12 placeringar i vc den gångna säsongen. Lite förvarning vad som komma skall!
Med RUS borta så bör det ej vara omöjligt att få in fyra tjejer topp-10 i cupen. Säsongen 2018/19 hade vi fyra topp-11 så ett rimligt mål mao.
Topp-10 chanser i totalen vid ej sjukstuga/skadescenarion
Ebba: säker
Frida: säker
Jonna: säker
Ribom: rimligen chans iom poängsystemet
Maja: liten chans
Linn: osäker
övriga: ingen chans öht
Räknas Fallas och Johaugs resultat bort så blev ställningen 54-44 i svensk favör i antalet topp-12 placeringar i vc den gångna säsongen. Lite förvarning vad som komma skall!
Med RUS borta så bör det ej vara omöjligt att få in fyra tjejer topp-10 i cupen. Säsongen 2018/19 hade vi fyra topp-11 så ett rimligt mål mao.
Topp-10 chanser i totalen vid ej sjukstuga/skadescenarion
Ebba: säker
Frida: säker
Jonna: säker
Ribom: rimligen chans iom poängsystemet
Maja: liten chans
Linn: osäker
övriga: ingen chans öht
Stryker vi Neppy, Johaug och Lampic så var Frida (som fjärde svenska) nia förra vintern - men med nya poängräkningen blir ju antalet starter oerhört viktigt (vilket är en klar nackdel för många svenskor pga svårigheten att få köra både distans och sprint) tillsammans med bra prestation i tour de ski. Jag misstänker att det blir stora omkastningar. Sen har jag viss förhoppning om en svensk skräll på topp tio - men vänder man på det så är frågan vilka mer än Krista och Diggins som kommer före fjärde svenska? Heidi och Kerttu var topp tio i vintras och Hennig elva och före Frida. Fähndrich, Brennan, Carl och Tiril är väl de enda som kan hota av de som var bakom Frida? Eller kommer Stadlober lyfta?
