Intressant artikel i SvD idag om den svenska sättet att mäta inflation men också vad den kan ha lett till-
” Länge använde SCB en modell som förutsatte att hela prishöjningen på telefoner och datorer förklarades av kvalitetsförbättringar.
Det ledde till ”snedvridande effekter” på index. I statistiken sjönk de uppmätta priserna – trots att försäljningspriserna mot konsument de facto steg.
Espen Kristiansen är chef för sektionen för prisstatistik på norska SSB.
”Vi är eniga i att skillnaderna mellan Sverige och Norge troligen kan förklaras med olika behandling av kvalitetsskillnader”, skriver han i ett mejl till SvD.
Norge låter butikerna själva, via webbformulär, rapportera in prisstatistik för ett antal representativa varor inom hemelektroniksegmentet. När en produkt faller ur och ska ersättas med en ny ska butikerna rapportera om det finns stora kvalitetsskillnader. Annars jämförs priserna rakt av.
”Vi kan nog anta att det finns ett större inslag av direkt jämförelse i norska KPI inom detta konsumtionsområde än till exempel i Sverige”, skriver Espen Kristiansen.
Can, Erik och Martin vet allt om detta. De skrev en 28-sidig promemoria, som presenterades för KPI-nämnden hösten 2021.
– Det vi konstaterade i rapporten var att den gamla metoden hade en risk för nedåtgående snedvridning, säger Martin.
Debatten har förts även utanför SCB:s kontor. Deras siffror påverkar ju trots allt stora delar av samhället.
Pengar var nästan gratis i Sverige. Från hösten 2014 till våren 2022 var Riksbankens styrränta noll eller negativ. Det byggde på att Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, till varje pris ville få upp inflationen till 2 procent.
Under flera år låg inflationstakten strax under målet. Stundtals strax över. Men Riksbanken höll kvar nollräntan.
De svenska hushållen skuldsatte sig i en rekordhög takt för att kunna ha någonstans att bo när bostadspriserna sköt i höjden.
Kommersiella fastighetsbolag skapade vinster genom att låna pengar för att köpa fastigheter och sedan skriva upp värdet på dem.
Risktillgångar som aktier och kryptovalutor ökade i värde.
Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet, var kritisk när han nyligen gästade Ekonomiekot Extra.
– Det jag tror har gått fel är att man på tiotalet började jaga tiondelar i inflationen när man inte behövde det, och därför överstimulerade ekonomin, vilket vi nu börjar betala priset för, sa han.
Källa https://www.svd.se/a/bgzL3l/inflatio...nar-scb-ut-kpi
Så vart hamnar vi nu när vi ännu räknar på samma sätt i Sverige ? Mer inflation?
” Länge använde SCB en modell som förutsatte att hela prishöjningen på telefoner och datorer förklarades av kvalitetsförbättringar.
Det ledde till ”snedvridande effekter” på index. I statistiken sjönk de uppmätta priserna – trots att försäljningspriserna mot konsument de facto steg.
Espen Kristiansen är chef för sektionen för prisstatistik på norska SSB.
”Vi är eniga i att skillnaderna mellan Sverige och Norge troligen kan förklaras med olika behandling av kvalitetsskillnader”, skriver han i ett mejl till SvD.
Norge låter butikerna själva, via webbformulär, rapportera in prisstatistik för ett antal representativa varor inom hemelektroniksegmentet. När en produkt faller ur och ska ersättas med en ny ska butikerna rapportera om det finns stora kvalitetsskillnader. Annars jämförs priserna rakt av.
”Vi kan nog anta att det finns ett större inslag av direkt jämförelse i norska KPI inom detta konsumtionsområde än till exempel i Sverige”, skriver Espen Kristiansen.
Can, Erik och Martin vet allt om detta. De skrev en 28-sidig promemoria, som presenterades för KPI-nämnden hösten 2021.
– Det vi konstaterade i rapporten var att den gamla metoden hade en risk för nedåtgående snedvridning, säger Martin.
Debatten har förts även utanför SCB:s kontor. Deras siffror påverkar ju trots allt stora delar av samhället.
Pengar var nästan gratis i Sverige. Från hösten 2014 till våren 2022 var Riksbankens styrränta noll eller negativ. Det byggde på att Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, till varje pris ville få upp inflationen till 2 procent.
Under flera år låg inflationstakten strax under målet. Stundtals strax över. Men Riksbanken höll kvar nollräntan.
De svenska hushållen skuldsatte sig i en rekordhög takt för att kunna ha någonstans att bo när bostadspriserna sköt i höjden.
Kommersiella fastighetsbolag skapade vinster genom att låna pengar för att köpa fastigheter och sedan skriva upp värdet på dem.
Risktillgångar som aktier och kryptovalutor ökade i värde.
Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet, var kritisk när han nyligen gästade Ekonomiekot Extra.
– Det jag tror har gått fel är att man på tiotalet började jaga tiondelar i inflationen när man inte behövde det, och därför överstimulerade ekonomin, vilket vi nu börjar betala priset för, sa han.
Källa https://www.svd.se/a/bgzL3l/inflatio...nar-scb-ut-kpi
Så vart hamnar vi nu när vi ännu räknar på samma sätt i Sverige ? Mer inflation?