Har riksbanken själva skapat inflationen?

Intressant artikel i SvD idag om den svenska sättet att mäta inflation men också vad den kan ha lett till-

” Länge använde SCB en modell som förutsatte att hela prishöjningen på telefoner och datorer förklarades av kvalitetsförbättringar.
Det ledde till ”snedvridande effekter” på index. I statistiken sjönk de uppmätta priserna – trots att försäljningspriserna mot konsument de facto steg.
Espen Kristiansen är chef för sektionen för prisstatistik på norska SSB.
”Vi är eniga i att skillnaderna mellan Sverige och Norge troligen kan förklaras med olika behandling av kvalitetsskillnader”, skriver han i ett mejl till SvD.
Norge låter butikerna själva, via webbformulär, rapportera in prisstatistik för ett antal representativa varor inom hemelektroniksegmentet. När en produkt faller ur och ska ersättas med en ny ska butikerna rapportera om det finns stora kvalitetsskillnader. Annars jämförs priserna rakt av.
”Vi kan nog anta att det finns ett större inslag av direkt jämförelse i norska KPI inom detta konsumtionsområde än till exempel i Sverige”, skriver Espen Kristiansen.
Can, Erik och Martin vet allt om detta. De skrev en 28-sidig promemoria, som presenterades för KPI-nämnden hösten 2021.
– Det vi konstaterade i rapporten var att den gamla metoden hade en risk för nedåtgående snedvridning, säger Martin.
Debatten har förts även utanför SCB:s kontor. Deras siffror påverkar ju trots allt stora delar av samhället.
Pengar var nästan gratis i Sverige. Från hösten 2014 till våren 2022 var Riksbankens styrränta noll eller negativ. Det byggde på att Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, till varje pris ville få upp inflationen till 2 procent.
Under flera år låg inflationstakten strax under målet. Stundtals strax över. Men Riksbanken höll kvar nollräntan.
De svenska hushållen skuldsatte sig i en rekordhög takt för att kunna ha någonstans att bo när bostadspriserna sköt i höjden.
Kommersiella fastighetsbolag skapade vinster genom att låna pengar för att köpa fastigheter och sedan skriva upp värdet på dem.
Risktillgångar som aktier och kryptovalutor ökade i värde.
Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet, var kritisk när han nyligen gästade Ekonomiekot Extra.
– Det jag tror har gått fel är att man på tiotalet började jaga tiondelar i inflationen när man inte behövde det, och därför överstimulerade ekonomin, vilket vi nu börjar betala priset för, sa han.

Källa https://www.svd.se/a/bgzL3l/inflatio...nar-scb-ut-kpi

Så vart hamnar vi nu när vi ännu räknar på samma sätt i Sverige ? Mer inflation?

Ett bra bevis för hur meningslöst inflationsbegreppet är i en modern ekonomi.

"Pengar var nästan gratis i Sverige. "

Nä, pengar var inte nästan gratis. Däremot var det nästan gratis att låna pengar.

Det går inte eftersom USA höjde räntorna.

Japp, Stefan Y är ansvarig för det vi ser i hela världen just nu. Imponerande då vi inte ens kvalar in på topp-10 av de stora ekonomierna. Men Stefan är smart och slug.

Å andra sidan har mobiltelefonin gjort att många skippar den fasta telefonin, man skippar TV-spel och speldatorer.
En laptop har man kanske men ofta en snorbillig "Chromebook"

Då räcker lönen till ett normalt liv även om just mobilen blivit dyrare.

Det är inte lätt att veta exakt hur man skall räkna.

Eller hur. Dessutom så har Riksbanken väldigt begränsat med verktyg eftersom de inte styr över kapitaltäckningskrav, inkomstkrav osv.

Det är ju denna typ av selektiva verktyg som är användbara om man t ex vill hejda bostadskarusellen utan att förlama annan ekonomisk verksamhet.

Världens centralbankschefer är dessutom alla påverkade av att staten i det rådande paradigmet inte skall hjälpa centralbanken genom fiskal kontracyklisk politik.

Fördelen är förstås att människor som ändå inte begriper ett dugg av ovanstående nu kan sitta och delge oss sina expertråd om "öh typ räntan öh Ingves dum öh".

Centralbankerna är direkt ansvariga för inflationen.
De har ju haft ansvaret att både ha koll samt att trycka pengar, tanken var att dessa skulle agera oberoende från stater.
Men det finns klara bevis på att så har inte varit fallen. Man har helt enkelt tryckt pengar sen den dagen man släppte valutor fria.

Bara under Corona ökade antalet pengar i Sverige med nästan 18%, det betyder helt enkelt för om du hade 1 krona 2019, då sjönk värdet på den kronan med nästan 20% bara under 2020.
Tittar man så har penningmängden ökat varje år med 7-8%.

Bara USA skapade 80% av alla dollar i omlopp under 2020-2021.
Alltså försvann 80% av alla dollars värden på 2 års tid under coronan.

Det är och har varit ett pyramidspel sen -70 talet med pengar, har hela tiden handlat om att skapa kontrollerade svackor och peakar där vissa människor kunnat utnyttja för att ackumulera mark, bostäder, resurser och arbetskraft. Pengar har bara varit en sorts illusion som vanliga människor jagat. Sälja sin mark, företag, livstid för pengar.
Men pengar och dess värde är styrda av centralbankerna. Så folk säljer av det enda som egentligen har konkret värde för något som nästa dag kan bli värdelöst.

Hur stor andel av ökningen i KPI beror på ökad penningmängd vs minskat utbud av energi?

Nationalekonomer borde gjort en faktoranalys

Ja, TS.

Riksbanken bestämmer räntan som påverkar penningmängdens ökning eller minskning.

Fast även riksdagen är skyldiga med tanke på dess lagar den stiftar och med tanke på alla underbalanserade budgetar som ställer till med just inflation. Att hålla på såhär är så mycket enklare ju lägre räntan som riksbanken beslutar om är.

Glöm KPI och massmedia. Svensk gammal massmedia är ett skämt och funkra bara på de korkade (som dock tillhör majoriteten av befolkningen).

Inflationen brukar ligga 3% under BNP-tillväxt. Nu har vi BNP-ökning på 11% och inflation på 10%. Så 2% beror på sjunkande produktivitet och 6% på penningpolitik.

Det korta enkla svaret är. JA.
Och inflationen är medveten också. Alltså den är gjord medvetet.

Riksbanken höjer reporäntan för att bekämpa inflationen.
Men följden blir att banker passar på att höja utlåningsräntan och då blir riksbankens räntehöjning kontraproduktiv, då den ökar boendekostnader och därigenom ökar inflationen.
Men sedan 2017 struntar riksbanken i att mäta effekten av räntehöjningar på inflationen, man har gett sig frisedel att höja räntor, utan att bry sig om ökade bokostnader.

FRÅN CSB--Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. Från september 2017 har KPIF ersatt KPI som mått för Riksbankens inflationsmål.