Helt sjukt att något som ligger i ett hemskt område som Råcksta kan kosta så mycket. Runt hälften kanske är rimligt sett till vad man får för pengarna.
Ja, eller om man i alla fall fick ett ordentligt hus för pengarna (men då ligger priserna snarare på 10m+ även i dessa delar av norr/väster-ort). Två högavlönade akademiker med karriär i ryggen får tömma alla besparingar och belåna sig för livet för att kunna köpa en gammal arbetarebarack i ett sosseområde. Men det ska väl ner nu till tja hälften cirka, absolut.
Du kan ingenting, du säger felaktiga saker och saknar trovärdighet. Det vet alla på forumet.
Ungefär 10% av Stockholm innerstads 102 000 bostadsrätter omsätts årligen. Det finns just nu 3 år där ägare ligger på gränsen eller minus mot dagens prisnivå (de som köpte 2017, 2020 och 2021). Detta är således 30 000 bostäder. Säg att 10% av dessa redan har sålt (jag). Då har vi 27 000 bostäder, vilket är 27%.
49% av Stockholms bostadsrätter utgörs av singelhushåll.
Du kan få i uppgift att ta reda på hur belåningsgraden ser ut bland de som köpt bostad i Stockholms innerstad senaste 5 åren. Då kanske du t.o.m. kan bidra med någonting vettigt. Glöm inte skicka länk med källa.
Sen kan vi tillsammans fortsätta uträkningen.
Lycka till!
Tror det räcker gott och väl att konstatera att centrala Stockholm kostar 2x vad motsvarande område kostar i Göteborg och 3x vad det gör i Malmö samtidigt som man har en löneskillnad på ~8% vilket givetvis inte går ihop.
SCB levererar en sammanställning över hushållens tillgångar och skulder, aggregerat, varje kvartal.
Fastigheter ingår inte. Däremot BR som ses som en finansiell tillgång.
Där ser man att sedan Q1 2017 har BR ökat med i snitt 10046 MSEK i månaden.
Och under samma period har skulder i bank och bostadsinstitut ökat med 19573/månad.
En del av skulderna är till villor, aktieköp, bilköp mm. En fråga är hur mycket som går till BR. 33% kanske. Knappast mer. Fastigheter har betydligt högre värde än BR.
Om vi säger 33% så kan vi säga att hushållen då lånar till 33% av ökningen. Resten måste hushållen hala upp ur plånboken.
Då landar vi i att hushållen i snitt per månad måste hala upp 3588 MSEK.
Slår vi ut det på antagna 2 milj BR innehavare så blir det 1794 kr/månad.
Nu har det varit en del löneökningar under perioden. Säg 10% nominellt.
Med en snittinkomst på 32 k/månad blir det 3200 kr/månad före skatt. Säg 2240 efter skatt.
Dvs hushållen i BR skulle åka på att använda 80% av löneökningarna på bostaden.
Tja, så kan det väl vara.
Men med denna enkla överslagsberäkning så finns inget som säger att BR-priserna skulle vara orimliga eller att prisökningarna skulle vara ohållbara.
Det handlar bara om preferenser för vad man använder inkomsten till.
Vi kan fortsätta länge till att renovera och modernisera våra bostäder. Och bygga ut.
Någon kan ju här invända att jag slarvat bort räntan på de ökande lånebeloppet.
Nej, det har jag inte. Räntan är försumbar i sammanhanget.
Ok men stor skillnad mellan 85 och 70. Och enbart 6.3% ligger ens i spannet. Mao helt osannolikt att 1% av alla bolån i Sverige totalt skulle vara 85% som tidigare skribent hävdade
Från att den där rapporten publicerats så har priserna gå ner ca 10%. Så då ligger 6.3% över 77.8% belåning.
Du har ju bara dragit 1% ur luften men försvara det ändå som någon typ av sanning. Som andra ska motbevisa fast du själv inte underbyggt siffran.
Edit: jag ser nu att 6.3% inte visar det som ni antog. Så här står det.
I bolånekartläggningen 2021 hade 6,3 procent av låntagarna både en skuldkvot över 450 procent och en belåningsgrad över 70 procent.
Och gäller bara nya lån.
__________________
Senast redigerad av trickget 2022-09-16 kl. 13:10.
Fast det hjälper föga om lönen du skall betala lånen med sjunker lika mycket i köpkraft.
Idén om att inflationen per automatik amorterar lånen är hål i huvudet.
Ingen har sagt att inflation amorterar lånen. Enbart att lånen är mindre värda.
Om en brödlimpa kostar 1000kr så kan man lösa ett miljonlån med 1000 limpor. Om limpan kostar 5000kr pga inflation så löser man samma lån med 200 limpor. OSv.
SCB levererar en sammanställning över hushållens tillgångar och skulder, aggregerat, varje kvartal.
Fastigheter ingår inte. Däremot BR som ses som en finansiell tillgång.
Där ser man att sedan Q1 2017 har BR ökat med i snitt 10046 MSEK i månaden.
Och under samma period har skulder i bank och bostadsinstitut ökat med 19573/månad.
En del av skulderna är till villor, aktieköp, bilköp mm. En fråga är hur mycket som går till BR. 33% kanske. Knappast mer. Fastigheter har betydligt högre värde än BR.
Om vi säger 33% så kan vi säga att hushållen då lånar till 33% av ökningen. Resten måste hushållen hala upp ur plånboken.
Då landar vi i att hushållen i snitt per månad måste hala upp 3588 MSEK.
Slår vi ut det på antagna 2 milj BR innehavare så blir det 1794 kr/månad.
Nu har det varit en del löneökningar under perioden. Säg 10% nominellt.
Med en snittinkomst på 32 k/månad blir det 3200 kr/månad före skatt. Säg 2240 efter skatt.
Dvs hushållen i BR skulle åka på att använda 80% av löneökningarna på bostaden.
Tja, så kan det väl vara.
Men med denna enkla överslagsberäkning så finns inget som säger att BR-priserna skulle vara orimliga eller att prisökningarna skulle vara ohållbara.
Det handlar bara om preferenser för vad man använder inkomsten till.
Vi kan fortsätta länge till att renovera och modernisera våra bostäder. Och bygga ut.
Någon kan ju här invända att jag slarvat bort räntan på de ökande lånebeloppet.
Nej, det har jag inte. Räntan är försumbar i sammanhanget.
Vill man förstå hur mycket belånade bostäderna är kan man titta i SEB's sparbarometer. Den är baserad på SCB's data och så har man lagt till småhus.
Om man antar att det bara är ta förlusten och säga upp avtalet känns det som att det är det ekonomiskt rationella att göra så i många situationer.
Stegen för köp av bostad:
1. "Hitta en bostad och anmäl intresse" - Kostar 0 att gå ur, lär ej påverkas
2. "Signera bokningsavtal med JM" - 20 000:- ska in, du får tillbaks 13 000:- om du drar dig ur. Bara dra sig ur direkt för de allra flesta då. Kan inte finnas många projekt efter 2021 där det inte skulle löna sig att dra sig ur och avvakta?
3. "Köp din bostadsrätt – avtal och förskottsbetalning" - Här börjar väl det intressanta. Någon som vet hur långt innan tillträde det brukar ske? I vilket fall så ska 80 000:- till in här (utöver de 20 000 som redan betalats). Visst, aldrig kul att ta en förlust på 100 000:-. Men om det är enkelt att ta sig ur, vore det inte det mest logiska för många här? Det är 3% ner på en lägenhet för 3 000 000:-. Vill man prompt flytta kan man antagligen hitta en likvärdig lägenhet billigare.
4. "Signera upplåtelseavtal" Först ska 100 000:- till in. Där kan det fortfarande löna sig att dra sig ur i många fall. Sedan, 4 månader innan tillträde, ska 10% av bostadens värde in. Här är vi väl inte ännu (men inte omöjligt i vissa projekt).
Så vad hindrar en köpare för att ta förlusten från den handpenning som lagts in och bara gå? Man kan väl inte tvingas till att köpa?
Riskerar inte bostadsbyggare att få en hel hög med bostäder i sitt knä nära tillträdet om inte marknaden vänder?
Ingen har sagt att inflation amorterar lånen. Enbart att lånen är mindre värda.
Om en brödlimpa kostar 1000kr så kan man lösa ett miljonlån med 1000 limpor. Om limpan kostar 5000kr pga inflation så löser man samma lån med 200 limpor. OSv.
Ett lån blir bara så mycket lättare att bära som din lön ökar. Du får inte mer pengar i lön för att limpor blir dyrare. Tvärtom. De löneökningar du får, om de är lägre än inflationen, blir delvis uppätna av prisökningarna på annat.
Att ens skuld är mindre än tidigare, räknat i limpor, är en klen tröst när man inte har några limpor.
__________________
Senast redigerad av Epistemologen 2022-09-16 kl. 15:00.
Om man antar att det bara är ta förlusten och säga upp avtalet känns det som att det är det ekonomiskt rationella att göra så i många situationer.
Stegen för köp av bostad:
1. "Hitta en bostad och anmäl intresse" - Kostar 0 att gå ur, lär ej påverkas
2. "Signera bokningsavtal med JM" - 20 000:- ska in, du får tillbaks 13 000:- om du drar dig ur. Bara dra sig ur direkt för de allra flesta då. Kan inte finnas många projekt efter 2021 där det inte skulle löna sig att dra sig ur och avvakta?
3. "Köp din bostadsrätt – avtal och förskottsbetalning" - Här börjar väl det intressanta. Någon som vet hur långt innan tillträde det brukar ske? I vilket fall så ska 80 000:- till in här (utöver de 20 000 som redan betalats). Visst, aldrig kul att ta en förlust på 100 000:-. Men om det är enkelt att ta sig ur, vore det inte det mest logiska för många här? Det är 3% ner på en lägenhet för 3 000 000:-. Vill man prompt flytta kan man antagligen hitta en likvärdig lägenhet billigare.
4. "Signera upplåtelseavtal" Först ska 100 000:- till in. Där kan det fortfarande löna sig att dra sig ur i många fall. Sedan, 4 månader innan tillträde, ska 10% av bostadens värde in. Här är vi väl inte ännu (men inte omöjligt i vissa projekt).
Så vad hindrar en köpare för att ta förlusten från den handpenning som lagts in och bara gå? Man kan väl inte tvingas till att köpa?
Riskerar inte bostadsbyggare att få en hel hög med bostäder i sitt knä nära tillträdet om inte marknaden vänder?
Man omvandlar de till hyresrätter helt enkelt. Har hänt några gånger. Till och med i Stockholm
