Citat:
Ursprungligen postat av
psychicsailor
Nu har jag läst artikeln av Marinus i amerikanska Marine Corps Gazette.
Take-aways:
Ryssarna använder “redundant supply lines”.
“Marinus” definierar inte Kiev-operationen som fint, men som raid.
Iwo Jima tog 5 veckor av attrition (Popasna tog 8 veckor).
Två nyckelcitat:
“In particular, the threat posed by the raids delayed the movement of Ukrainian forces into the main theater of the war until the Russians had deployed the artillery units, secured the transporting network, and accumulated the stocks of ammunition needed to conduct a long series of big bombardments.”
“This delay also ensued that, when the Ukrainians did deploy additional formations to the Donbass region, the movement of such forces, and the supplies needed to sustain them, had been rendered much more difficult by the ruin wrought upon the Ukrainian rail network by long-range guided missiles. In other words, the Russians conducted a brief campaign of maneuver in the north, in order to set the stage for a longer, and, ultimately more important, campaign.
Analys
Antag att Ryssarna inte raidat, men istället tagit alla sina styrkor och kört in i Donbass.
De hade inte velat anfalla med dem ändå; det är mer effektivt att låta artilleriet nöta ner motståndaren.
Men vad hade denne gjort, när eller innan attrition war varit ett faktum? Gått till motanfall? Man ser inte mycket skillnad på nu, och på vad som hände strax efter avslutad Kiev-offensiv - varken i ryskt eller ukrainsk förmåga och taktik.
Ett bättre argument, som Marinus inte anför, är väl understödjandet av Mariupol. Det hade kanske ukrainarna kunnat dra ut på om de haft fler tillgängliga styrkor som inte bands i Kiev/nordöst.
Jag tycker inte artikeln är så övertygande i sin bedömning av om Kiev-operationen rent militärt verkade till ryssens fördel eller nackdel. Men den är ändå läsvärd, som en normalt tänkande människa som diskuterar vad som hände, utan att vara en del av propagandamaskinen.
Iden att anfallet mot Kiev var en fint för att binda styrkor är och förblir ett patetiskt försök att sätta läppstift på grisen. Ryssland offrade inte bara sitt elitförband VDV vid Hostomel, de blödde dussintals redan underbemannade BTG vita på nordfronten. Om vi till detta lägger den publicerade pressreleasen om seger, paraduniformerna i bagaget, samt Putins tal om att ”denazifiera Ukraina”, alltså inte Donbas, då är slutsatsen uppenbar: Ryssland hoppades störta Ukrainas regering på ett par dagar och sedan ta över hela ellet delar av landet.
Det märkliga med Rysslandkramarna och övriga nyttiga idioters argumentation (syftar inte på dig!) är att det inte var något fel på den planen. Det hade naturligtvis varit eminent för Putin om man kunnat slå ut Ukraina på ett par dagar. Så varför vill man förneka att det var Kremls plan?
Problemet är att så fort Ukraina gjorde motstånd så var kriget redan förlorat för Ryssland. Det finns nu inget rimligt slut som inte innefattar en djupt fientlig granne i söder med >30 miljoner invånare som kommer att föra hat mot Ryssland vidare i generationer och vända sig mot väst. Till detta kommer sanktioner, kostnaden för pteruppbyggnad i Donbas och ev. krigsskadestånd. Man skall vara bra sugen på kolgruvor och stålverk i Donbas för att tycka det är en bra deal.
