Citat:
Allt krångel du ser i Esbjörn beror endast å allena på att Ebba är den som givit honom anledning till att som du uttrycker det krångla.
Esbjörn har aldrig någonsin velat sälja!
Att det faktiskt kommit till att bli en "husaffär" beror på Ebbas intensiva övertalningsprocess under hela två månader. Ja å sen i ögonblicket kortare än en sekund då Esbjörn lyfte pennan från "kontraktet" ville han fortsatt inte sälja å så är det sen dess. Ebba är upphovet till "affären" och Esbjörn skall aldrig någonsin anklagas för att han inte ville, inte vill och kommer aldrig att vilja bli av med sitt hus.
Bara att kalla denna hans belägenhet Ebba försatt honom i för ånger är ju faktiskt anklagande i sig. Eftersom det betraktas av lagen att han inte får ha eller nog rättare inte får visa och absolut inte ge uttryck för denna ånger, varken i ord eller handling.
Han får inte ens säga att han känner sig lurad utan att ifrågasättas.
Ja var är hans vilja?
Obehagligt så det förslår - kristallklar eller icke
Esbjörn har aldrig någonsin velat sälja!
Att det faktiskt kommit till att bli en "husaffär" beror på Ebbas intensiva övertalningsprocess under hela två månader. Ja å sen i ögonblicket kortare än en sekund då Esbjörn lyfte pennan från "kontraktet" ville han fortsatt inte sälja å så är det sen dess. Ebba är upphovet till "affären" och Esbjörn skall aldrig någonsin anklagas för att han inte ville, inte vill och kommer aldrig att vilja bli av med sitt hus.
Bara att kalla denna hans belägenhet Ebba försatt honom i för ånger är ju faktiskt anklagande i sig. Eftersom det betraktas av lagen att han inte får ha eller nog rättare inte får visa och absolut inte ge uttryck för denna ånger, varken i ord eller handling.
Han får inte ens säga att han känner sig lurad utan att ifrågasättas.
Ja var är hans vilja?
Obehagligt så det förslår - kristallklar eller icke
Det är Ebbas fel att han eskalerar en liten tvist till en medial smutskastningskampanj? Det är Ebbas fel att han polisanmäler något han själv gett tillstånd till? Det är Ebbas fel att han skriver på en förlikning? Det är Ebbas fel att han överklagar stadsfästningen som han själv har begärt? Det är Ebbas fel att han lyckas anlita okunniga ombud?
Esbjörn har aldrig påstått att han ångrade försäljningen i sekunden efter han skrivit under. Varför fara med en sådan osanning som är så lätt att motbevisa? Däremot har han ångrat sig dagen efter, när det röjdes sly, den tredje september när han betalat in handpenningen som han också skulle betala dagen efter, på tillträdesdagen, han ångrade sin ånger och förlikades, han ångrade förlikningen, han ångrade att han ångrade förlikningen osv.
För att det ska bli en affär, krävs det två parter som är överens. Någon startar naturligtvis igång hela processen och Ebba gör en första trevare mot Esbjörn, något han svarar positivt på och så är processen igång.
Det är klart att en part i en affär får känna ånger och även uttrycka denna ånger. Finns inga som helst lagar emot det. Ångern förändrar i sig ingenting juridiskt.
För min del får han alla dagar i veckan påstå att han känner sig lurad. Däremot anser jag att det inte verkar finnas någon substans bakom det påståendet. Det jag är nyfiken på, är varför han känner sig lurad, när han tio dagar efter kontraktsskrivningen var nöjd och glad med affären.
