Finns ganska många oklarheter vad som åsyftas egentligen i debattartikeln.
T ex detta tredje könet, vad är det? Helt enkelt något annat eller hen?
När man ändå är inne på personnr som väl är det stora hindret kan vi ju även framföra kravet att man ska kunna uppge vilken ålder som helst. Jag känner mig väldigt diskriminerad av att tillhöra en viss åldersgrupp.
Att skilja det juridiska och det medicinska åt låter därför rimligt. Man ska inte behöva vara beroende av fakta utan bara önska sig liksom. Oavsett hur man identifierar sig i kön, ålder, nationalitet så ska man ha rätt att välja något annat.
Vårdgarantin är ett sorgeämne. Jag förstår att även transpersoner har åkt på det här fenomenet som vi numera ser överallt. Köer!!
Min lösning på det problemet är att man i större utsträckning betalar sin egen vård själv. Det är ett skämt att kunna gå och söka vård i Sverige för bara en symboliskt summa. Folk springer till sjukvården stup i kvarten helt i onödan. Säg att man istället höjer kostnaden för ett besök hos läkaren till 10.000 kr. Då kommer resurser att frigöras och även transpersonerna kommer upptäcka att de slipper köer.
Jag tycker att ifall man betalar själv för operationer och annan vård vid könskorrigering så ska det inte finnas någon åldersgräns alls.
Omvändelseterapi. Alltså lösningen är ju att ta bort terapi överhuvudtaget. Varför har man terapi när det inte ens är ett problem? Terapi kan i det här sammanhanget bara bli ett problem där man möter just övertalning från myndighetspersoner att INTE göra en könskorrigering med allt vad det innebär.
Blodgivning. Alla som ger blod ska sjukdomstestas flera ggr innan man ger blod, blodet ska sjukdomstestas och så vidare. Helt enkelt måste man garantera att blodet inte smittar mottagaren. Detta ska gälla ALLA och då behövs ingen skillnad ifall man tillhör en riskgrupp pga sin homosexualitet.
HIV är jag lite mer tveksam inför. Om man tar bort informationsplikten så innebär det väl även att man frånsäger sig medicinsk behandling? Om ingen vet om att man är HIV så vet inte heller sjukvården det? Informationsplikten är väl främst inriktat till att ge sig till känna till sjukvården?
Däremot sexuella partners, familjen och andra som kommer en nära behöver ingenting veta. De får veta ändå om de har otur helt enkelt.
Surrogatbarn. Detta är ju en växande industri där fattiga kvinnor eller kvinnor som vill tjäna lite extra pengar kan bli gravida åt andra människor. Jag tror att det finns många som vill ha barn, men låta barnen födas via en annan kvinna. Det är jätteskönt helt enkelt att slippa att vara gravid själv med allt vad det innebär. Har man gott om pengar så borde detta vara en mänsklig rättighet. Ta bort alla begränsande regler och låt rika människor få förmånen att utnyttja andra kvinnor för att föda sina barn. Homosexuella män har givetvis extra stort behov här eftersom de inte kan få barn själva annars, så kanske att staten ska gå in här och betala kostnaden för just homosexuella män. Ju fler surrogatbarn desto bättre.
T ex detta tredje könet, vad är det? Helt enkelt något annat eller hen?
När man ändå är inne på personnr som väl är det stora hindret kan vi ju även framföra kravet att man ska kunna uppge vilken ålder som helst. Jag känner mig väldigt diskriminerad av att tillhöra en viss åldersgrupp.
Att skilja det juridiska och det medicinska åt låter därför rimligt. Man ska inte behöva vara beroende av fakta utan bara önska sig liksom. Oavsett hur man identifierar sig i kön, ålder, nationalitet så ska man ha rätt att välja något annat.
Vårdgarantin är ett sorgeämne. Jag förstår att även transpersoner har åkt på det här fenomenet som vi numera ser överallt. Köer!!
Min lösning på det problemet är att man i större utsträckning betalar sin egen vård själv. Det är ett skämt att kunna gå och söka vård i Sverige för bara en symboliskt summa. Folk springer till sjukvården stup i kvarten helt i onödan. Säg att man istället höjer kostnaden för ett besök hos läkaren till 10.000 kr. Då kommer resurser att frigöras och även transpersonerna kommer upptäcka att de slipper köer.
Jag tycker att ifall man betalar själv för operationer och annan vård vid könskorrigering så ska det inte finnas någon åldersgräns alls.
Omvändelseterapi. Alltså lösningen är ju att ta bort terapi överhuvudtaget. Varför har man terapi när det inte ens är ett problem? Terapi kan i det här sammanhanget bara bli ett problem där man möter just övertalning från myndighetspersoner att INTE göra en könskorrigering med allt vad det innebär.
Blodgivning. Alla som ger blod ska sjukdomstestas flera ggr innan man ger blod, blodet ska sjukdomstestas och så vidare. Helt enkelt måste man garantera att blodet inte smittar mottagaren. Detta ska gälla ALLA och då behövs ingen skillnad ifall man tillhör en riskgrupp pga sin homosexualitet.
HIV är jag lite mer tveksam inför. Om man tar bort informationsplikten så innebär det väl även att man frånsäger sig medicinsk behandling? Om ingen vet om att man är HIV så vet inte heller sjukvården det? Informationsplikten är väl främst inriktat till att ge sig till känna till sjukvården?
Däremot sexuella partners, familjen och andra som kommer en nära behöver ingenting veta. De får veta ändå om de har otur helt enkelt.
Surrogatbarn. Detta är ju en växande industri där fattiga kvinnor eller kvinnor som vill tjäna lite extra pengar kan bli gravida åt andra människor. Jag tror att det finns många som vill ha barn, men låta barnen födas via en annan kvinna. Det är jätteskönt helt enkelt att slippa att vara gravid själv med allt vad det innebär. Har man gott om pengar så borde detta vara en mänsklig rättighet. Ta bort alla begränsande regler och låt rika människor få förmånen att utnyttja andra kvinnor för att föda sina barn. Homosexuella män har givetvis extra stort behov här eftersom de inte kan få barn själva annars, så kanske att staten ska gå in här och betala kostnaden för just homosexuella män. Ju fler surrogatbarn desto bättre.
