Leker man med denna tanken verkar det som att många tror att återvandringen måste ske över en natt och då hade det blivit kaos för vem ska då ska köra taxi, baka pizza och ta hand om de äldre i våra ålderdomshem? Andra tänker att återvandring kräver att samhället omvandlas till en sträng polisstat och att det hade varit odemokratisk. Andra kanske får tankarna tillbaka på 30-talets Tyskland när de hör ordet "återvandring". Så låt oss tänka igenom detta scenario och titta på möjligheterna.
Tidsaspekten - 50 år
Det som brukar lösa en stor härva i återvandringsfrågan är tidsperspektivet. Istället för att det här är något som plötsligt måste hända över en natt, blir det mer realistiskt att istället se det som en process som sker under kanske 50 år. Varför 50 år? Ja, därför att invandringen till västvärlden har pågått i ungefär 50 år. Tanken är bara att vi reverserar det som har skett.
Konsensus – Detta är inget partierna vill ha idag!
Det är korrekt. Det krävs en attitydförändring. Men dessa attitydsförändringar startar hos folket. Tänk för ett ögonblick bara på hur invandring och mångkultur introducerades till oss från början. Det inleddes av att det rådde enighet om att invandring och mångkultur var rätt väg att gå. Det röstades inte demokratiskt fram. På samma sätt som miljötänket idag blivit en allmän attityd bland befolkningen. Återvandring kommer också att vara något som genomförs när det finns enighet om att det är rätt väg att gå.
Det innebär att det inte endast är ett parti som ska stå för återvandring, men att alla partier mer eller mindre är eniga i grund och botten att återvandring är åtråvärt, men att de olika partierna har lite olika förslag på hur vi ska genomföra det på bästa sätt. Konservativa partier vill ha en mer sakta och realistisk återvandringspolitik, medan vänsterpartier vill att det ska gå fort, de vill ha förändring NU!
Bra för alla – inklusive utvecklingsländer
Vem ska resa först? Är det de missanpassade och kriminella invandrarna som bör lämna landet först eller de skötsamma som bidrar och gör vårt land bättre? För att svara på den frågan är det viktigt att skifta fokus och ställa sig frågan; vad skulle vara bäst för icke-västliga länder? För fattiga länder vore det bäst att skaffa kvalificerade människor. Dvs resurspersoner. Det är också dem som kan bana vägen för resten. Många icke-västliga länder kämpar med det som kallas “braindrain”. Att de mest intelligenta ifrån tredje världen söker sig till västvärlden för att bosätta sig och göra karriär här. Återvandring kommer att motverka detta och leda till en mer rättvis fördelning av resurspersoner i världen, vilket hjälper tredje världen att utvecklas till det bättre.
Fler ut än in – ändra incitamenten
Det blir som sagt inga plötsliga förändringar över en natt och det blir inga stängda gränser eller höga murar. Om vi vill ha återvandring kan vi få till det genom att ändra incitamenten. Det betyder i praktiken att det fortfarande kommer vara folk som flyttar hit, men fler som flyttar ut.
Flyktingar
Flyktingar får bäst hjälp i närområdet. Om de inte kan hjälpas där kan vi mot all förmodan hjälpa dem här och ge dem utbildning och arbetslivserfarenhet som de kan använda i sitt hemland när kriget är över. Om en del av dem av någon anledning absolut inte kan bo någon annanstans än i Europa så är det ok. Vi ska komma ihåg att målet är att det är fler som reser ut än som reser in i det stora hela.
Se möjligheter – använd vänsterns positiva fokus om invandring fast när man beskriver återvandring istället
Våra politiker och media är bra på att tolka invandringen till Sverige positivt. Låt oss använda samma positivitet när vi tänker på återvandring.
Föreställ dig hur glad 15-åriga afrikanska Modsua blir när läkare, dataingenjörer och andra resurspersoner återvänder till den afrikanska byn där hon bor. Tänk så glad hennes mamma blir när hon får hjälp av en nyanländ läkare som räddar hennes son. Den nya läkaren var tidigare en andra generationens invandrare från Sverige. Han hade släktingar i Afrika och bestämde sig för att återvända. Flera sådana här incidenter kanske gör den medicinska situationen i Sverige lite svårare, men det är viktigt att vi inte bara tänker på vad som är bäst för oss själva. Dessutom är de allra bästa universiteten i Europa, medan inget av dem finns i Afrika. Det gör att det är mycket lättare för oss som bor här att utbilda nya läkare til oss själva. Och i tillegg kan vi utbilda andra resurspersoner som sedan kan återvända till tredje världen för att vi på så vis kan skapa en mer balanserad och jämställd global värld mellan kontinenter och folk.
Vad tänker ni om detta? Har ni frågor kring detta så ställ dem till mig så ska jag svara på dem så gott jag kan.
Tidsaspekten - 50 år
Det som brukar lösa en stor härva i återvandringsfrågan är tidsperspektivet. Istället för att det här är något som plötsligt måste hända över en natt, blir det mer realistiskt att istället se det som en process som sker under kanske 50 år. Varför 50 år? Ja, därför att invandringen till västvärlden har pågått i ungefär 50 år. Tanken är bara att vi reverserar det som har skett.
Konsensus – Detta är inget partierna vill ha idag!
Det är korrekt. Det krävs en attitydförändring. Men dessa attitydsförändringar startar hos folket. Tänk för ett ögonblick bara på hur invandring och mångkultur introducerades till oss från början. Det inleddes av att det rådde enighet om att invandring och mångkultur var rätt väg att gå. Det röstades inte demokratiskt fram. På samma sätt som miljötänket idag blivit en allmän attityd bland befolkningen. Återvandring kommer också att vara något som genomförs när det finns enighet om att det är rätt väg att gå.
Det innebär att det inte endast är ett parti som ska stå för återvandring, men att alla partier mer eller mindre är eniga i grund och botten att återvandring är åtråvärt, men att de olika partierna har lite olika förslag på hur vi ska genomföra det på bästa sätt. Konservativa partier vill ha en mer sakta och realistisk återvandringspolitik, medan vänsterpartier vill att det ska gå fort, de vill ha förändring NU!
Bra för alla – inklusive utvecklingsländer
Vem ska resa först? Är det de missanpassade och kriminella invandrarna som bör lämna landet först eller de skötsamma som bidrar och gör vårt land bättre? För att svara på den frågan är det viktigt att skifta fokus och ställa sig frågan; vad skulle vara bäst för icke-västliga länder? För fattiga länder vore det bäst att skaffa kvalificerade människor. Dvs resurspersoner. Det är också dem som kan bana vägen för resten. Många icke-västliga länder kämpar med det som kallas “braindrain”. Att de mest intelligenta ifrån tredje världen söker sig till västvärlden för att bosätta sig och göra karriär här. Återvandring kommer att motverka detta och leda till en mer rättvis fördelning av resurspersoner i världen, vilket hjälper tredje världen att utvecklas till det bättre.
Fler ut än in – ändra incitamenten
Det blir som sagt inga plötsliga förändringar över en natt och det blir inga stängda gränser eller höga murar. Om vi vill ha återvandring kan vi få till det genom att ändra incitamenten. Det betyder i praktiken att det fortfarande kommer vara folk som flyttar hit, men fler som flyttar ut.
Flyktingar
Flyktingar får bäst hjälp i närområdet. Om de inte kan hjälpas där kan vi mot all förmodan hjälpa dem här och ge dem utbildning och arbetslivserfarenhet som de kan använda i sitt hemland när kriget är över. Om en del av dem av någon anledning absolut inte kan bo någon annanstans än i Europa så är det ok. Vi ska komma ihåg att målet är att det är fler som reser ut än som reser in i det stora hela.
Se möjligheter – använd vänsterns positiva fokus om invandring fast när man beskriver återvandring istället
Våra politiker och media är bra på att tolka invandringen till Sverige positivt. Låt oss använda samma positivitet när vi tänker på återvandring.
Föreställ dig hur glad 15-åriga afrikanska Modsua blir när läkare, dataingenjörer och andra resurspersoner återvänder till den afrikanska byn där hon bor. Tänk så glad hennes mamma blir när hon får hjälp av en nyanländ läkare som räddar hennes son. Den nya läkaren var tidigare en andra generationens invandrare från Sverige. Han hade släktingar i Afrika och bestämde sig för att återvända. Flera sådana här incidenter kanske gör den medicinska situationen i Sverige lite svårare, men det är viktigt att vi inte bara tänker på vad som är bäst för oss själva. Dessutom är de allra bästa universiteten i Europa, medan inget av dem finns i Afrika. Det gör att det är mycket lättare för oss som bor här att utbilda nya läkare til oss själva. Och i tillegg kan vi utbilda andra resurspersoner som sedan kan återvända till tredje världen för att vi på så vis kan skapa en mer balanserad och jämställd global värld mellan kontinenter och folk.
Vad tänker ni om detta? Har ni frågor kring detta så ställ dem till mig så ska jag svara på dem så gott jag kan.
__________________
Senast redigerad av S.Gamgee 2022-06-30 kl. 00:34.
Senast redigerad av S.Gamgee 2022-06-30 kl. 00:34.