Ord och uttryck som du stör dig på [Sammanfogad tråd]

2022-03-23, 23:49 #**3181**

Medlem

Reg: Jun 2016

Inlägg: 2 036

Citat:

Ursprungligen postat av Kyrpator

Fast din beskrivning av a-ljudet är felaktig. Det är det korta, bakre, öppna a-ljudet som är det korrekta. De har börjat uttala det med ett längre, rundat, främre a-ljud. Anfäkta och anamma.

Tack för feedback! Frågan är då om min beskrivning är fel för att jag har dålig koll på fonetik eller för att jag utgår från mitt eget skånska uttal: [ˋanʁeika]

Dessutom har jag troligen fel i exemplen på an--prefixet. Hellquist listar två olika:

Ett som motsvarar fornsvenska an-, gotiska ana- och grekiska ανά-. (Och engelska on-)
angränsa, anhang, ansikte

Och ett som motsvarar fornsvenska and-, gotiska anda- och grekiska αντι-.
anlete, anskrämlig, ansvar

Jag känner mig hyfsat övertygad att jag uttalar samtliga dessa med [a] = främre a.

Citera

2022-03-24, 07:31 #**3182**

Moderator

Reg: Feb 2005

Inlägg: 3 419

Citat:

Ursprungligen postat av barkenarot

Tack för feedback! Frågan är då om min beskrivning är fel för att jag har dålig koll på fonetik eller för att jag utgår från mitt eget skånska uttal: [ˋanʁeika]

Dessutom har jag troligen fel i exemplen på an--prefixet. Hellquist listar två olika:

Ett som motsvarar fornsvenska an-, gotiska ana- och grekiska ανά-. (Och engelska on-)
angränsa, anhang, ansikte

Och ett som motsvarar fornsvenska and-, gotiska anda- och grekiska αντι-.
anlete, anskrämlig, ansvar

Jag känner mig hyfsat övertygad att jag uttalar samtliga dessa med [a] = främre a.

Jag har nu konsulterat IPA:s diagram över vokaler (med ljudeffekter) och kan konstatera att det var jag som hade dålig koll. Din beskrivning var korrekt. Jag hade av någon anledning rört ihop kategorierna bakre/främre och rundad/orundad. Jag kunde inte begripa hur ett a-ljud samtidigt kunde vara bakre och rundat. Kan fortfarande inte riktigt förstå det, faktiskt.

https://en.wikipedia.org/wiki/IPA_vowel_chart_with_audio

Citera

2022-03-24, 09:23 #**3183**

Medlem

Reg: Maj 2016

Inlägg: 2 024

Ett irriterande barnord har börjat sprida sig bland unga personer - vider. Det är skapat av personer som hört de vuxna säga vidrig om någonting och då tänker de att det måste komma från något som heter vider. Och på sagostunden på dagis har de hört ordet vidunder - lika obegripligt för de små imbecillerna som vidrig. Sedan fortsätter de att använda nonsensordet vider. Och eftersom svenskar är för slöa för att lära sig något annat främmande språk än engelska kommer de aldrig veta att grunden i nonsensordet står att finna i en tysk preposition.

Vider är ytterligare ett bevis på en skola som havererat totalt.

Citera

2022-03-24, 10:41 #**3184**

Medlem

Reg: Feb 2021

Inlägg: 1 573

Citat:

Ursprungligen postat av akrylforlibbad

Ett irriterande barnord har börjat sprida sig bland unga personer - vider. Det är skapat av personer som hört de vuxna säga vidrig om någonting och då tänker de att det måste komma från något som heter vider. Och på sagostunden på dagis har de hört ordet vidunder - lika obegripligt för de små imbecillerna som vidrig. Sedan fortsätter de att använda nonsensordet vider. Och eftersom svenskar är för slöa för att lära sig något annat främmande språk än engelska kommer de aldrig veta att grunden i nonsensordet står att finna i en tysk preposition.

Vider är ytterligare ett bevis på en skola som havererat totalt.

Menar du verkligen att ungdomar kan kalla någon för "en vider"?
Jag har inte hört det i alla fall, men det är nog så att vuxna aldrig har förstått sig riktigt på ungdomsspråket.

__________________
Senast redigerad av Chrisma 2022-03-24 kl. 10:45.

Citera

2022-03-24, 12:00 #**3185**

Moderator

Reg: Feb 2005

Inlägg: 3 419

Citat:

Ursprungligen postat av Chrisma

Menar du verkligen att ungdomar kan kalla någon för "en vider"?
Jag har inte hört det i alla fall, men det är nog så att vuxna aldrig har förstått sig riktigt på ungdomsspråket.

Jag tror att det skall vara neutrum. Ett vider.

Citera

2022-03-24, 12:10 #**3186**

Medlem

Reg: Feb 2021

Inlägg: 1 573

Citat:

Ursprungligen postat av Kyrpator

Jag tror att det skall vara neutrum. Ett vider.

Okej, jag hade som sagt aldrig hört talas om ordet och hade ingen koll på vilket genus det har.
Så då chansade jag på utrum, fast jag kände på mig att det lika gärna kunde vara neutrum.

__________________
Senast redigerad av Chrisma 2022-03-24 kl. 12:12.

Citera

2022-03-25, 05:51 #**3187**

Medlem

Reg: Sep 2008

Inlägg: 1 673

Citat:

Ursprungligen postat av Kyrpator

Jag har nu konsulterat IPA:s diagram över vokaler (med ljudeffekter) och kan konstatera att det var jag som hade dålig koll. Din beskrivning var korrekt. Jag hade av någon anledning rört ihop kategorierna bakre/främre och rundad/orundad. Jag kunde inte begripa hur ett a-ljud samtidigt kunde vara bakre och rundat. Kan fortfarande inte riktigt förstå det, faktiskt.

https://en.wikipedia.org/wiki/IPA_vowel_chart_with_audio

Distinktionerna rundat–orundat och främre–bakre blir mindre distinkta ju öppnare vokaler det gäller. (Det är därför man länge ritade upp en vokaltriangel när vi nu hellre använder en asymmetrisk fyrkant.) Det går att göra sig medveten om skillnaden genom att försöka överrunda läpparna i ett teatralt uttal av ordet apa, varvid man upptäcker att det bara är möjligt med det första a:et. Samtidigt torde man uppfatta tungans förskjutning en millimeter framåt i den andra vokalen.

Citera

2022-06-24, 23:43 #**3188**

Medlem

Reg: Jun 2019

Inlägg: 560

Inte direkt attjag stör mig på dem men jag får en inte så bra känsla varje gång jag tänker att "kompis" och "dagis" en dag spelade i samma liga där ord som "bästis", "chaffis", "snabbis" och (värsta jag hittills hört) "käftis". Skulle alltså dessa ord en dag bli officiella ord i svenska (eller är de redan det kanske?) så skulle jag inte gillar det så mycket.

Citera

2022-06-27, 01:03 #**3189**

Medlem

Reg: Sep 2010

Inlägg: 53 248

Citat:

Ursprungligen postat av Votramos

Inte direkt attjag stör mig på dem men jag får en inte så bra känsla varje gång jag tänker att "kompis" och "dagis" en dag spelade i samma liga där ord som "bästis", "chaffis", "snabbis" och (värsta jag hittills hört) "käftis". Skulle alltså dessa ord en dag bli officiella ord i svenska (eller är de redan det kanske?) så skulle jag inte gillar det så mycket.

Det är ju en viss skillnad på de ord du tar upp även om alla slutar på -is.

»Chaffis« är en populariserad kortform för chaufför och »käftis« är konkretiserad slang för tandläkare. Dessa finns inte som officiella ord. Snabbis tillhör kategorin som var vanligast med avslutande -is när det begav sig. Ursprungligen med betydelsen »någon/något som är snabb/snabbt«. Jag kategoriserar alla dessa tre som slang även om snabbis finns med i ordlistan.

Kompis är en vänskaplig kortform för kompanjon som blivit ett eget ord, betydelsemässigt mellan vän och kamrat. På samma sätt har dagis skapats som ett eget ord och blivit en sammanslagen synonym till förskola och daghem.

Det finns andra ord som slutar på -is godis är kanske det mest etablerade.

Citera

2022-06-27, 03:05 #**3190**

Avslutad

Citat:

Ursprungligen postat av HerrGickhan

Kompis är en vänskaplig kortform för kompanjon som blivit ett eget ord

Tveksamt. Kompanjon är mer av typen följeslagare, och det är även en synonym ser jag.

Citera

2022-06-27, 09:00 #**3191**

Medlem

Reg: Jun 2010

Inlägg: 709

Citat:

Ursprungligen postat av Votramos

Inte direkt attjag stör mig på dem men jag får en inte så bra känsla varje gång jag tänker att "kompis" och "dagis" en dag spelade i samma liga där ord som "bästis", "chaffis", "snabbis" och (värsta jag hittills hört) "käftis". Skulle alltså dessa ord en dag bli officiella ord i svenska (eller är de redan det kanske?) så skulle jag inte gillar det så mycket.

Även personnamn kan få ändelsen -is. Ingemar Stenmark kallas ibland för ”Stenis”.

Citera

2022-06-27, 10:47 #**3192**

Medlem

Reg: Feb 2016

Inlägg: 770

Citat:

Ursprungligen postat av HerrGickhan

Kompis är en vänskaplig kortform för kompanjon som blivit ett eget ord, betydelsemässigt mellan vän och kamrat.

Kompani, inte kompanjon.

https://svenska.se/saob/?sok=KOMPANI

Citat:

1a) (numera bl., i vissa trakter, vard.) i uttr. i (förr äv. uti) kompani (med ngn), i sällskap (med ngn), tillsammans l. tillhopa l. gemensamt (med ngn); jfr c. Innan tijo eller 12 dagar .. reesar Jag her ifrå till Engeland igen, uthi Companij medh Monsieur Banner. FoU 13: 111 (i handl. fr. 1622). Man brukar här mycket .. att läsa dramatiska saker i compagni, så att alla roler besättas med olika personer. Atterbom Minn. 107 (1817). ”Intellektuella” och revolutionärer arbeta i kompani på att få resterna (av aktning för auktoritet) bort. LD 1907, nr 264, s. 2. Tengbom hade .. i kompani med Torulf gjort sig känd genom några arbeten i en med Bobergs arkitektur besläktad anda. NordT 1928, s. 41.

Citat:

Anm. I vardagligt spr. förekommer i bet. 1 a äv. uttr. i kompis i kompis [med avs. på bildningen jfr DEKIS, BONDIS, GÄSTIS m. fl.]. Geete Twain HuckÄfv. 137 (1885). Vi ska' .. slå oss i kompis med dem. Högberg Frib. 275 (1910). Ska vi ha oss en malaga i kompis? Johansson RödaHuv. 2—3: 202 (1917). Ngn gg förekommer kompis ss. sbst. i bet.: kamrat. Vi är några kompissar som ligger i en lada därute. Värnlund Sångare 84 (1933). SocDem(A) 1934, nr 19, s. 4.

Citera

Ord och uttryck som du stör dig på [Sammanfogad tråd]

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Skapa ett konto

Logga in