Panflöjtsindianerna, var tog de vägen?

Jag tänker mig att de saknade sitt naturliga habitat och sökte sig till det som fanns till hands.
Över tid har de flyttat längre och längre in i de svenska skogarna och upp i bergen.
De började försvinna redan för 20 år sedan vilket betyder att en ny generation börjat växa upp.
De flesta flöjtarna var manliga vilket gör att de beblandat sig med den inhemska, kvinnliga populationen. Alltså är det uppväxande släktet av blandad stam.
Rör man sig i de jämtländska skogarna kan man kanske i fjärran höra det bekanta ljudet av panflöjt, men nu är melodin snarare Livet i Finnskogarna eller Viggen.
Har de fått lite nyare influenser kan även spår av Ted Gärdestad höras.

El Condor Pasa. Lite uttjatad
Jag tror de kom hit för att de blivit kära i svenska tjejer på 70-talet. Nu har alla skiljt sig och flyttat tillbaks till Bolivia eller Paraguay eller var de kom från. Chile?

Samma som med Hare Krishna-folket.

Orkar inte läsa hela tråden, men har väldigt mycket info om ett av de vanligaste banden i 90/00-talets Stockholm. Ett peruanskt band som brukade stå utanför Åhléns. De reste runt och spelade hela somrarna, främst i Sverige och Finland. De tjänade stora summor av svarta pengar på sin skivförsäljning.

På fritiden drev de runt i grupper, integrerades dåligt, skaffade barn med diverse svenska tjejer för att få uppehålletillstånd, saknade sina hemländer och dövade det med alkohol. De flesta hade musiken som sin försörjning, någon enstaka hade annat arbete. De träffade väldigt unga tonårstjejer, när de spelade på gatan, var otrogna och övergav barn på löpande band. Duktiga musiker, men ganska tragiska i övrigt. Misshandelsdomar, sexualbrottsdomar, alkoholism...

Idag har vissa av dem tagit tag i sina liv och är väldigt välintegrerade med högskoleutbildning, radhus och nya kärnfamiljer. Andra har flyttat tillbaka till Peru. P2 Dokumentär gjorde ett program om dem för ett par år sedan. Oerhört romantiserat och med många faktafel.

Hur jag vet detta? En av dem är min pappa.

De behöver inte komma hit längre. Nu åker istället alla neo-hippies ner till Peru på ayahuasca-retreats. Det är fortfarande samma kvinnor som skaffar barn med dem och de sitter fortfarande i sina fjäderdräkter, men nu istället som "shamaner", vilket de också kan tjäna rejält med pengar på.

Otto Ortega bodde i Norrköping, han brukade lira med panflöjtarna. "Politisk flykting" som han kallade sig, han var med i Sendero Luminoso i Peru, tacka faan för att peruanska myndigheter jagade fanskapet. Maoistisk gerilla som mördade statsanställda, allt från byläraren, distriktsyrran eller lokala polischefen.

Balalajkisarna kommer jag ihåg, det var inte bara balalajkor, de hade med dragspel, kontrabas, klarinett. Svinduktiga musiker, de körde "tema-morgnar" i gången mellan Centralen och T-Centralen. Grymma tolkningar av "Enter Sandman", "Run to the hills", "Waterloo", ouvertyren till "Carmen". Totalt sanslösa, inget var dem främmande. Jag ger mig faan på att flera av dem var skolade musiker.

Jag såg faktiskt en panflöjtande indian för bara några dagar sedan med sin matta framför sej av diverse panflöjtkrimskrams.. Han flöjtade lite håglöst i sin panflöjt. Det var på Drottninggatan.

Alla som ville ha musiken har antingen köpt en skiva eller laddat hem den på piratebay😀
Ingen vill längre ha cd-skivor så de måste ha flytt landet.

Har inte ens tänkt på att de är borta förrän jag läste tråden. Saknar dem inte.

Jag tror att det var mer invandring från Sydamerika på 70- och 80-talet. Bl.a. Chile m.m. De som kom då är väl mer etablerade i dag eller för gamla för att orka stå på torg och spela musik

Borde väl knappast vara lönsamt för dem längre? Har nog åkt hem eller skaffat riktiga jobb.

Krishna ser du på Slussen eller runt Sergels torg varje gång det är demonstration.

De blev rika på bitcoin. Pratade med Diego Pucara, bandledaren i Stockholm, runt 2010. Han var bullish på allt inom krypto. Minns att jag inte förstod ett ord då, men ångrar att jag inte lyssnade.