Lyrica AT - någon som klarat det?

8 dagar kan ha varit för kort tid för att skapa beroende.

Jag har haft ett beroende av lyrica (på recept)och kan ta den ca en gång/vecka utan att bli beroende igen. Nu är jag lite försiktig med det trots detta, för jag orkar inte med en till utsättning.

Hmm så skulle det ju kunna vara. Men har ju haft den sen 2019 och väl brukat den mindre hälsosamt i 1½ år ungefär. Dvs två kartor om dagen i åtta dagar. S Sen fått vänta tio dagar till nästa uttag. Men får väl tacka min lyckliga stjärna att jag inte mår som en påste skit just nu för helvete vilka långa symptomlistor endel verkar ha. Det är ju ändå en rejält hög dos jag tatt.

Aha fattar. Alla verkar inte få utsättningssymptom. Jag själv blir inte påverkad av lyrica på ett "drogigt" sätt. Kan inte bli det, spelar ingen roll hur mycket jag tar, jag blir bara trött och yr då och känner obehag. Så det verkar väldigt olika hur folk reagerar. Generellt verkar ju de flesta få utsättningssymptom dock.

Konstigt hur det kan skilja så jävla mycket. för vi är ju ändå samma art liksom. Så du får inte det här ssköna tillståndet av Lyrica att du blir bra på och får lust att städa och fixa andra saker? Men skit vad glad jag är att jag inte får några avtändningssymptom. El ens behöver ngt att "landa" med eller vad det kallas.

Jag får lite mindre ångest, vilket i sin tur gör att jag orkar göra mer saker, men det är snarare om jag har den hela tiden och inte vid behov som nu. Får ingen "skön" känsla, nej.

Ok, men minskad ångest är ju ändå en rejäl vinst för det kan ju vara ett helvete.

Löpning och sandsäck tills du spyr.. Jag vet, tråkigt men funkar.

Jag kan ju bidra min kära lyrr erfarenhet.

Det började med att jag fick ett bra betald jobb och helt plötsligt satt man där i en liten etta (billig) och monster lön, fan man kände sig som Pablo Escobar hehe.
Iallafall, som vi alla vet så köper ju pengar inte lycka, jag köpte alla teknik prylar man kunde hitta och blev till slut den gamla inbitna gamern jag alltid hade varit i mina yngre år, men det saknades något.

En vacker dag kom min dealer, jag brukade köpa cannabis utav och frågade om jag ville köpa lyrica av han, fram kom en 200 piller påse med 300mg piller i, helt utan att tänka på konsekvenserna så köpte jag hela påsen. Jag kände direkt den kvällen att jag kunde gå på det här för resten av mitt liv.
Jag började med 1 eller 2 per dag, men det gick ju över rätt snabbt till 3 + 2 under morgondagen. Jag satt och knaprade lite då och då för att fylla den härliga känslan. Dagar blev veckor med samma beteende, veckor blev månader. 1 påse blev 3 påsar till slut. Mot slutet fick jag en massa konstiga bieffekter med andningen och synen, kunde inte prata normalt heller, kändes som att rösten studsade till HELA TIDEN.

När min sista påse höll på att ta slut, hade jag noll jävla koll på nedtrappning osv, jag hade gått på xanor förut och även lite tramadol i vissa perioder, men de perioderna var aldrig mer än 2 veckor i sträck.
Nu var jag uppe i ca 4 månader i enorma pregabalin doser med endast några piller kvar och ingenstans att få tag på det. Min dealer hade gått under jord och jag kunde bara inte få tag på det mer.

Det small till rätt ordentligt där redan efter en eller två dagar av cold turkey AT.
Insomnia, fruktansvärd ångest, myrkryp från helvetet, ont i absolut hela kroppen, frös och brann om skelettet, huden var otrolig känslig för kyla/värme, fick brain znaps hela tiden, åt flytande mat endast för att överleva, sket på mig och spydde på toan, det var kaos. Grät som en bebis flera gånger om, kunde bara inte hantera det.

Jag gick till jobbet dom första 3 dagarna dock, sen stod jag där och mina kollegor trodde jag hade feber så jag blev hemskickad.
Jag var hemma akut sjuk i en vecka, sen kom min kära mor och hittade mig helt trasig, hon tog mig till hennes lägenhet, ordnade upp åt mig i gästrummet och där började allt det psykiska vända, fast jag hade starka fysiska symptom kvar, hade svårt att andas fortfarande, ont i lungorna och hostade konstigt minns jag, det gjorde rätt ont att hosta.
Till slut, mot slutet av vecka 2 av ren helvete så kunde jag ta mig till en gammal jogging runda i skogen på 5 km jag lätt klarade av förut. Så jag tog den, jag gick den, utmattad från början till slut, dagen efter igen, och så igen och igen. Till slut på någon månad var jag helt återställd och var ännu starkare fysiskt än innan jag ens började med lyrican, även mentalt.
Jag uppskattade livet igen på ett annat sätt, jag hade ju vunnit min kamp mot lyrican, även om allt blev en ofrivillig avtändning är jag glad nu i efterhand att min dealer försvann där. Jag såg aldrig den människan igen, ibland går jag förbi dennes lägenhet som numera är tom och undrar vad som egentligen hände.

Jag har tagit lyrica två gånger ish sedan detta hände, men med en enorm respekt och maxdos en tablett per gång och det har gått månader mellan gångerna. Kommer aldrig va så oförsiktig igen och jag lider verkligen med er alla som har hamnat i samma sits jag en gång var i.

Mina 5 cents 😊✌️

Nu var ett bra tag sen jag skrev i den här tråden. Jag minns bara hur sanslöst dåligt jag mådde vid utrappningen, efter "bara" en månad av doser kring 300-600 varje dag. Ett bra tips att ta med er är att ni verkligen inte ska ta den här drogen varje dag. Tar man varannan, eller kanske tar 2-4 dagar mellan doserna, så är det OK i min erfarenhet om ni måste ta lyrica. Lyrica har den värsta avtändningen av allt jag provat. Man mår obeskrivligt piss och jag ville bara avlida varenda dag. Trappa ner och håll ut ni som kämpar. Det kommer lösa sig till slut.

Kan tillägga att jag också försökte trappa ner tramadol samtidigt vilket gjorde allt till en ännu större misär. Jag beslutade att trappa ner en drog i taget. Lyrica är fan inte att leka med. Det kostade mig tyvärr mitt jobb, även om jag släpade mig dit så ofta jag kunde. Men jag hade många sjukdagar, för många.

Använd blåbär om det inte går. Men använd det inte för länge heller. Det hjälper en hel del. Jag gjorde inte det men lyckades ändå. Även om det kändes helt jävla omöjligt.

Skyll er själva som får hemska AT'n.

Varför sluta Cold Turkey, när man kan trappa ner relativt smärtfritt?

Ja, då gör även jag ett försök att sluta med denna medicin...

Har ätit 300 mg dagligen i ca 2 år. Har även flera andra psykofarmaka, men eftersom jag mår avsevärt bättre nu tänkte jag försöka dra ner på mina mediciner. Min läkare säger att jag kan experimentera själv med doseringen av preparaten (inom rimliga doser naturligtvis), men jag får inte ta mer Lyrica, han är inte särskilt glad i den o sa lite på skoj att jag "lurat" honom att skriva ut den. När jag sa att jag ville dra ner på medicinerna sa han såklart att jag gärna fick dra ner på Lyrican.

Jag tänkte prova med att försöka en CT från o med idag. Jag minns en gång hoppade jag över Lyrican (tar den på morgonen) o då blev jag väldigt deprimerad, i det närmaste katatonisk. Men det kan ha berott på annat.

Känner jag att jag börjar få problem, så kommer jag att försöka ta minsta möjliga dos. Även om jag får ta 300 mg dagligen, men känner att jag börjar må dåligt, så tar jag 75 mg eller kanske 150 mg o ser om jag klarar mig på det.

När kan man förvänta sig obehag? Jag tog min sista dos på 300 mg i tisdags o har inte känt ett dugg, mer en aningen lite rastlöshet. Har gått 3 dygn nu utan den.