Citat:
Ajabaja, sakta i backarna nu. Den ekonomiska uppgången efter WW1 och WW2 berodde nästan enbart på oljeutvinningen som tog fart rejält efter WW1. Särskilt i Texas, USA. Då gick det mesta till fotogen (engelska kerosene), för belysning, värme och matlagning.
Ännu så drevs det mesta i maskinväg med ånga, och stenkolet/koksen var det viktigaste bränslet alla kategorier.
Först senare så blev oljan viktig som motorbränsle.
Före fotogenet hade man valolja, dvs tran för att ordna med belysningen. Därför pågick valjakten i alla världshaven. Den bivax och stearin man hade att stöpa ljus av räckte på långa väger inte till behovet av ljus på kvällarna.
USA hade tur att ha många duktiga ingenjörer att förbättra oljeutvinningen. Och inte minst kunnandet i kemi och kemisk industri. Som i början kom till stor del ifrån Tyskland, och de tyska universiteten.
I Sovjetunionen däremot stod det mesta nästan still, ända sedan de svenska bröderna Nobel hade varit i Baku och gjort oljeaffärer där, så hade oljeutvinningen stagnerat fullständigt.
USA däremot tog fram många nya uppfinningar för att öka oljeutvinningen kraftigt.
Och Texas var världens största oljeproducent ända in på 1950-talet.
Men britterna i British Petroleum (BP) hittade olja i de arabiska och saudiska öknarna, och började borra där runtom lite överallt i slutet av 1940-talet. Med utrustning från bland annat USA.
En annan mycket viktig faktor angående USAs snabba ekonomiska uppsving berodde till en viss del på att dels var marken billig, och att det var rätt så sällsynt med strejker.
USA tog också fram metoder för att bygga större fartyg snabbare och med mindre antal anställda än något annat land klarade av.
Förhållandena i UK var dock de omvända. WW1 hade medfört en nedgång på hemmaplan och UK hade ett stort antal strejker lite varstans och snart sagt nästan överallt. Det skämtades överallt om de vilda strejkerna i UK.
Och i UK så var marken dyr, osedvanligt dyr.
Det var byråkratiskt svårt att starta nya industrier i UK, medans det i USA kunde göras på en förmiddag innan lunch, typ....
Ännu så drevs det mesta i maskinväg med ånga, och stenkolet/koksen var det viktigaste bränslet alla kategorier.
Först senare så blev oljan viktig som motorbränsle.
Före fotogenet hade man valolja, dvs tran för att ordna med belysningen. Därför pågick valjakten i alla världshaven. Den bivax och stearin man hade att stöpa ljus av räckte på långa väger inte till behovet av ljus på kvällarna.
USA hade tur att ha många duktiga ingenjörer att förbättra oljeutvinningen. Och inte minst kunnandet i kemi och kemisk industri. Som i början kom till stor del ifrån Tyskland, och de tyska universiteten.
I Sovjetunionen däremot stod det mesta nästan still, ända sedan de svenska bröderna Nobel hade varit i Baku och gjort oljeaffärer där, så hade oljeutvinningen stagnerat fullständigt.
USA däremot tog fram många nya uppfinningar för att öka oljeutvinningen kraftigt.
Och Texas var världens största oljeproducent ända in på 1950-talet.
Men britterna i British Petroleum (BP) hittade olja i de arabiska och saudiska öknarna, och började borra där runtom lite överallt i slutet av 1940-talet. Med utrustning från bland annat USA.
En annan mycket viktig faktor angående USAs snabba ekonomiska uppsving berodde till en viss del på att dels var marken billig, och att det var rätt så sällsynt med strejker.
USA tog också fram metoder för att bygga större fartyg snabbare och med mindre antal anställda än något annat land klarade av.
Förhållandena i UK var dock de omvända. WW1 hade medfört en nedgång på hemmaplan och UK hade ett stort antal strejker lite varstans och snart sagt nästan överallt. Det skämtades överallt om de vilda strejkerna i UK.
Och i UK så var marken dyr, osedvanligt dyr.
Det var byråkratiskt svårt att starta nya industrier i UK, medans det i USA kunde göras på en förmiddag innan lunch, typ....
Intressant föreläsning om oljeindustrin.
Britterna hade nog nått sin kapitalistiska peak, samtidigt var de inte så villiga göra nödvändiga satningar och själva bli föremål för frihandeln.
Under mellankrigstiden var alla misstänksamma mot varandra. Liberaliseringen av handel var avgörande och USA fattade att det inte gick att lämna Europa i spillror men också i viss mån en statlig kontrollfunktion skulle med tiden visa sig nödvändig för att inte skapa kriser pga lån för investeringar och dagliga konsumtion. Fattigdomen var bland annat ett problem i USA.
Tyska kemister och ingenjörer var så pass skickliga att de utvecklade allehanda substitut under krigen i brist på annat.
