Livet "spårar" smygande med benso? Någon som känner igen sig?

Jag blir specifikt grinig av stesolid och oxascand, men inte av andra sorter.

Men sedan är det ju så att de förlorar en del av sin positiva effekt med tid också.

Då måste det väl ha spårat mer drastiskt, och inte den påsmygande luriga varianten?

Känner igen mig. Idealet är ett piller innan varje måltid. Då på något märkligt sätt lyckas man att hålla sig stabil. Men det är såååå lätt att balla ur. Hade mig en veva under december-mars, sen trappade jag ur och bröt helt. At:n/absen var bland det värsta jag varit med om.

Talade med vänner som brutit med opiater och inte ens de hade upplevt sånt.

Stämmer faktiskt in otroligt bra på mig. Vet att en nära vän beskrev det på ett liknande sätt med.

Jag säger saker jag annars inte skulle göra. Är verkligen tydligt att spärrarna försvinner likt det gör med alkohol, men vid intag av benso är det mer subtilt. Jag känner mig påverkad av alkoholen och vet att det påverkar mitt agerande.

Benso smyger sig in i livet, allt blir gråare. Första veckan eller två kan jag få mer gjort till följd av att ångesten minskar och därav få mer energi.

Däremot blir jag trevligare mot sambo och familj och egentligen mot alla när jag käkar benso. Inte alls lika lättirriterad.

Med benso uppfyller jag garanterat allt som krävs för att bli diagnostiserad med depression. Utan benso är jag i perioder en ångestfylld jävel men på något sätt ändå lyckligare.

Mitt övriga drogbruk spårar ur när jag äter benso dagligen. Inte lika illa som med alkohol men det går åt det hållet.
Det är nu 15 år sedan jag började ta benso regelbundet men under de 12-13 första åren var det runt två gånger i veckan. Ångesten blev allt värre med tiden de övriga dagarna i veckorna.

Käkade sedan benso dagligen sista två åren. Bortsett från när jag landat efter kokain eller tagit mig igenom en AT på någon drog har jag aldrig överstigit 3mg alprazolam per dag.

Tyckte faktiskt aldrig toleransen gjorde att den ångestdämpande effekten blev sämre.
Ren ett år nu från alla droger bortsett från den dos elvanse jag får från sjukvården.

Känner mig återställd till 80-90%. Men största förbättringen har skett senaste två månaderna så tog en otroligt lång tid.
Oj blev mycket text hehe.

Det är de negativa effekterna som smyger sig på som är luriga. När det blandats med sprit så är det ju uppenbart direkt att det inte funkar.

Ja. Men det är ett exempel på hur det spårar. Många med mig har börjat med några stycken per dag eller då och då, tills det spårar. Slänger jag i mig några benso så spårar det direkt. Farligaste drogen som finns skulle jag säga.

Kan du ge några exempel på abstinensbesvär? Ryckningar i kroppen? Lättretlig?

Så går det när man sväljer judarnas vita pulver.

Dem skapar ett falskt problem "åh du är deprimerad". "Åh du har ADHD". "Åh du är bipolär" Med sin lilla judechecklist till facit som alla rövslickare till läkarstudenter kommer följa.

Dem skapar en falsk lösning "vitt pulver som knullar din hjärna och förstör alla dina emotionella kontaktnät i din hjärna"

Och här är du nu. Förvirrad

Sluta ta alla piller, rök inte gräs, drick inte alkohol.

Börja äta nyttigt, lär dig meditera, läs på om bhuddism.

Har aldrig käkat benzo men jag upplevde nåt liknande under mina år på höga doser antidepressiva. Kanske i nåt slags miniatyrversion jämfört med benzo och eller alkohol, men jag tror ändå det är närbesläktat.

För mig spårade det långsamt ur. Tog en massa idiotiska strider i onödan. Försökte alltid ta genvägar och gjorde sämre och sämre jobb på jobbet. Blev en riktig fifflare med allt möjligt. Drack på tok för mycket. Pajade relationer på alla nivåer, i de flesta fallen permanent.

I alla fall tror jag det är ett jättestort problem för både benzo- och antidepp-patienter. Dvs man blir kall, egoistisk, dum i huvudet, och sabbar för sig själv.

Känner igen mig. - Har ingen ångest och får inget gjort och skiter i det. Har inga ideér liksom. - Var alkoholist förut men nykter sedan många år. Din text är mycket träffande.

Vill bara tacka för alla svar. Ska gå igenom dem och analysera djupare.

Var alltså verkligen inte ensam om detta.

Googlar man på ämnet så hittar man i princip ingenting alls. De varnande texterna som dyker upp är bara om missbrukare (flödderzombies) och avtändningar. Inget om hur det sätter sig på hjärnan och sakta men säkert suger ur ens själ, utan att man själva märker av det - även om man tar en medicinsk dos.

Det är nog detta man kanske bör varna för mest...

Ni får gärna tillägga något om ni har några andra tankar & erfarenheter för tillfället.

Japp! Första inlägget kände jag igen ifrån början av mitt fall och det var inte vackert.

Benso som gör en kall och förhindrar kroppen att hantera sin egna ångest. Sedan amfetamin på det, dagligen i många, många år som förändrar ens personlighet och man blir bara en kall, självisk jävel.

Hamnade riktigt lågt och är ett smärre mirakel att jag lever i dag. Är på bättringsvägen nu, drogfri 6+ månader men enligt läkare kan det ta över ett år innan man är återställd.

Psyket är fuckat, flera år är borta ifrån minnet, social ångest av isolering och sömnen är obefintlig.

Jag höll på med droger länge, 10+ år, och hade strikta regler jag följde med alla sorts droger som exempel: Bara benso till att somna om man verkligen behövde 8+ timmar till dagen efter. Aldrig amfetamin efter kl 17:00 för att kunna somna naturligt, tog man mdma så var det 3 månader mellan, rörde inte opiater osv osv, typiska vanliga regler.
Lyckades följa det i alla fall 7 år utan problem, sedan rubbade man 1 mm på reglerna och snabbt började det till att äta benso dagligen, ha 3 dagars tjackrace varje gång, jobbet åt helvete, tjejen förstörde man för man var ett svin (trots att man än idag innerst inne älskar henne så var man inte sig själv under den tiden), förlorade körkort, allt egentligen.

Därför jag ville skriva för att kanske kunna varna 1 person, så är det värt det. För det går så jävla snabbt utför och man märker knappt att det händer själv. Innerst inne borde jag fattat det men idag minns jag inte ens mina tankegångar jag hade under denna perioden...

TS verkar ha bra självinsikt och tror det löser sig för dig men vill ändå varna och ge råd om att trappa ner, undvik folk under tiden, sök hjälp från psyk, var ärlig med droganvändandet(!), du kommer få svårt att någonsin få utskrivet något men ärligt talat, så är det hela meningen med det.

Lycka till!

(min fetning) Räcker med långvarigt bruk av potent bens - har fått tokdillen (inkl EP, flera dagars minneslucka, hallisar, monsterdoser diazepam IV) på att absat från "bara" 4 mg klonazepan (Ikto, Rivotril) samt 15-22,5 Z. Långvarigt bruk och kombo med alkohol har förstås "hjälpt till".

Man ska ha en jävla respekt för bens, och helst vara utan.

On-topic; skumt, men folk kan reagera skumt på bens. Låter som en sorts kombo depp och en depersonalisationsprocess, jag skulle nog uppsöka en hjärnskrynklare, låter som det sker utan bensons inflytande s a s - säker kan man dock aldrig vara.