"Rostfritt" är en generell beskrivning på stål som innehåller tillräckligt med krom, minst 10-12% för att en passiverande hinna innehållande krom ska kunna bildas på ytan och därigenom skydda stålet från vidare korrosion. Skadas det passiverande skiktet så kan det återbildas av stålets krominnehåll.
Rostfria stål brukar delas in fem huvudkategorier; austenitiska, martensitiska, ferritiska, ferritisk-austeniska (duplexa) och utskiljningshärdade (PH-legeringar) rostfria stål. Alla dessa sorter har sina respektive för- och nackdelar.
Austenitiska rostfria stål (AISI 200 och 300-serien) är förmodligen den sort som de flesta är bekanta med, den har ett relativt högt nickelinnehåll och är omagnetisk eller enbart väldigt lätt magnetisk. Motståndet mot korrosion är mycket gott och den har en väldigt lång brottöjning (hög seghet); i princip ett "tuggummistål". Den är inte härdbar genom värmebehandling, har god svetsbarhet, saknar utmattningsgräns, har väldigt låg värmeledningsförmåga, hög termisk expansion och blir inte spröd vid låga temperaturer. Denna sort används till bland annat kastruller, diskbänkar, turbinhus, rökgaskanaler, kryokärl, invändig beklädnad av kärnreaktorer, fästelement i A2 och A4 klass och mycket annat.
Ferritiska och martensitiska rostfria stål (AISI 400-serien) är i regel magnetiska och de har inte riktigt samma goda korrosionsmotstånd som de austenitiska. De har dock mycket goda egenskaper mot spänningskorrosion och är inte sämre än austenitiska när det gäller punktfrätning. De har också högre värmeledningsförmåga och lägre termisk expansion - i likhet med vanliga kolstål - vilket är fördelaktigt i vissa användningsområden. Ferritiska rostfria stål används ofta av biltillverkare i avgassystem, grenrör och avgasrening. De används också för kosmetiska paneler såsom kylskåpsdörrar. Martensitiska rostfria stål kan tillskillnad från de ferritiska härdas genom värmebehandling (pga. hög kolhalt), något som används till bland annat härdade rostfria knivar, kirurgiska verktyg, kullager, kolvstänger mm. Dessa magnetiska rostfria stål brukar också används som utvändigt lager i botten på kastruller för att att de ska fungera med induktion, och så leder dem förstås värme bättre.
Duplex stålen har både austenitisk och ferritisk fas och har jämfört med de austenitiska högre styrka och bättre korrosionsmotstånd, framförallt när det gäller punktfrätning och spänningskorrosion. Dessa stål är något magnetiska och de är populära i bland annat offshore-sektorn på grund av dess goda motstånd mot punktfrätning och spänningskorrosion i våt miljö där klorider förekommer. De innehåller mer krom men mindre av den dyra nickeln, och deras högre styrka och korrosionsmotstånd innebär att man kan använda tunnare och därmed billigare material. Nackdelar är sämre svetsbarhet och de inte lämpliga för högre temperaturer.
Utskiljningshärdade rostfria stål är härdbara stål som har mycket god formbarhet och som efter härdning kan nå väldigt hög styrka och hårdhet. Korrosionsmotståndet är däremot mer begränsat. Användningsområden är bland annat ventildelar, golfklubbor och landningsställ på flygplan.
Det som vanligen säljs som "syrafast stål" är austenitiskt rostfritt med tillsats av molybden, vilket gör det tåligare mot sura miljöer och halidjoner. EN 1.4404 och EN 1.4571 är de vanligaste syrafasta stålen.
När det gäller DeLorean DMC så använde den enbart karosspaneler av rostfritt stål. DeLorean designades av italienaren Giorgetto Giugiaro, som också designade BMW M1 och DeLoreans "systerbil" Lotus Esprit. Konstruktionsarbetet gjordes i huvudsak av Lotus och baserades på Lotus Esprit.
I princip så passar material med hög brottöjning utmärkt för användning i bilars deformationszoner, och de rostfria stålens goda formbarhet innebär i princip att man kan tillverka former som kan vara svårt med andra stål. Framförallt de mest höghållfasta stålen som man idag använder i bilar är mycket svårformade och spricker om man inte pressar dem varma.
