Citat:
Ursprungligen postat av
massuppfittaren
Bra dokumentär men inte något väsentligt vi inte redan kände till, efter att ha läst Fup. Lena trodde vt -18 att hon nu hade övertaget över Stefan. Makt och kontroll var nu återtagen och hon upplevdes av Stefan som en för honom farlig person, då han försökte återförenas med sin fru. Lenas hot om avslöjande utgjorde huvudproblemet för Stefan. Bra att Hiding beskrev och förtydligade motivbilden i dokumentären, eftersom vi inte fick del av slutpläderingen.
Lena och Stefan levde i en destruktiv relation. Stefan svek sina löften både till Hanna och även Lena upplevde sig sviken och utnyttjad av honom. När hon kände sig starkare i förhållande till Stefan, ville hon hämnas. Hon missbedömde hans våldskapital, och trodde inte att han skulle passera gränsen att döda henne, trots att han tidigare hotat med just detta.
Hennes förtrogne geo- polare Kenneth berättar i dokumentären att han varnade Lena för att relationen hon befann sig i var farlig, men att hon hela tiden återföll och gick tillbaka till Stefan. Att under tiden hon träffade andra män, var Stefan hela tiden med i bilden, som den andra mannen parallellt/ bakgrunden. Hon släppte aldrig Stefan helt. Han ansåg att Lena var en person som missbrukade relationer. När Kenneth var i Kina och förstod att Lena var försvunnen förstod han direkt att Stefan slagit ihjäl Lena.
I dok lät det som något som Kenneth redan förutsett kunde inträffa, och när det väl skedde blev han inte förvånad. Han hade sett det komma, signalerna var många. Bilincident, fotografering etc. är saker han nämner tidigare i dokumentären. Han uppmanade Lena anmäla till polisen.
Jenny uppfattade att det fanns en yttre bild av Lena som stark och självständig men att Lena i hög grad också ville vara omtyckt. Jenny kommenterande och betonade Lenas stora behov av uppmärksamhet.
För Lenas bror var rättegångens 3 veckor som en film. Det var lite så jag kände när jag läste Fup, som att jag läste manus till en film. En sak som jag personligen fått bekräftad av fallet Lena Wesström är att det inte går att välja och besluta åt någon annan människa. Alla myndiga vuxna väljer själv, och olika konsekvenser och utfall följer beroende på våra val. Därför är det centralt att inte missbedöma olika situationer, och andra människors beteenden. Jag vet av personliga erfarenheter att varningar ofta inte hjälper, folk gör som de vill ändå. Som Skalman sa:
"Jag gillar inte att vara en som säger: Vad var det jag sa, men vad var det jag sa?" Ungefär så tror jag en del kring Lenas närmsta sfär också kände.