Håller på att bli en narcissist.

Hallå! Senaste månaden har jag känt av att jag börjat utveckla någon typ av narcissism. Från ingenstans har jag börjat känna att majoriteten av människorna runt mig är idioter (fast jag vet att detta inte stämmer i verkligheten). Jag mår dåligt av detta, eftersom jag vet att det är ett väldigt oskönt och idiotiskt tankesätt. Saker som att jag har bättre betyg än nästan alla mina vänner när jag pluggade mindre än nästan alla har påverkat.

Det faktum att jag skrev högskoleprovet med en del gamma klasskamrater i höstas och fick 1.7 utan plugg har också påverkat mycket. Jag hatar det, men jag kan inte sluta känna att medelsvensken måste vara så gravt obegåvad om genomsnitt på hp är 0.87. Jag vet att alla dessa tankar är orimliga, men jag kan inte sluta tänka så.

Jag har inte uttryckt dessa känslor och har nästan överkompenserat genom att vara extra positiv och peppande när kompisar till ex berättar att de fick resultat, som är dåliga i mina ögon. Jag är rädd att jag kommer att tappa det och börja uttrycka dessa känslor. Börjar högskolan nästa år och vill inte bli utfryst pga att jag beter mig som en idiot.

Kanalisera din förmåga att absorbera kunskap till att verkligen lyssna på människors erfarenheter och du kommer bli fascinerad av hur mycket du har att lära av de som du aldrig trodde hade några insikter att komma med.

Tack för tipset. Jag försöker, men varje gång någon pratar med mig känner jag bara att jag är ”bättre”. Jag vet ju att detta inte stämmer, men det finns liksom någon inre röst som säger att alla är dummare etc. Har aldrig känt så tidigare.

Själv så fick jag mvg i alla ämnen i gymnasiet men det fick mig inte till att tro att jag var bättre än andra. Bara att jag då hade de rätta förutsättningarna för att klara av att få bra betyg.

Att tro att alla människor har samma förmåga att förstå saker kan vara en katastrof för ens liv.

Man ska lyssna på vad folk säger men inte vem som säger det. Sedan ska man avgöra om det som sägs är rimligt eller inte.

Jag har mött läkare, psykologer och andra högt uppsatta människor som inte vet vad de håller på med.

Är det bara inom skolan som du känner dig överlägsen?
Sport, socialt liv, hantverk eller något mer som du tycker du är bäst i?

Hur är självkänslan?
Självförtroendet inom olika områden?

Jag vet om tex att jag är en betydligt mer socialt begåvad person är medelsvensson, när det kommer till att röra mig bland människor. Sen att jag är katastrofalt dålig när det kommer att studera är en annan sak.
På fb har jag självinsikten att erkänna att jag är en idiot ibland

Du för att ta sig igenom livet krävs mer än bara intelligens. Så den där överlägsenheten kommer nog gå över i takt med dina egna personliga misslyckanden travas upp genom åren. Have a nice life

Finns många som påstår sig vara överlägsna. Då tycker jag man är borde stimulera oss halvsmarta. Vi väntar oss att ha någon att prata med som faktiskt vet mer. Men nästan aldrig att jag fått ut något av sådana.

Men har man mindre empati och tålamod känns det snarare som depression. Manlig depression har ofta ilska i sig.

Låter som att du skulle passa bra in med reportrarna på aftonbladet...

Jag tror inte att narcissism utvecklas så som du beskriver det. Att vara narcissistisk är ju en så kallad personlighetsstörning och något som grundläggs tidigt och utvecklas med start i barndomen.

Mest i skolan, men även i sociala situationer. Jag är ganska extrovert och drar ofta skämt, så när jag får alla att skratta kan jag tänka ”fan vad jag är rolig”.

Vet inte om det är relaterat till självförtroende? Jag känner mig hyfsat självsäker, men samtidigt är jag bara 19 och därav omogen.

Ja, jag har ingen aning om vad den korrekta benämningen är. Jag har i alla fall börjat känna mig väldigt arrogant.

Jag kan förstå dig. Många människor är relativt korkade, obetänksamma och agerar utan konsekvenstänkande. Du kan säkert ha rätt som känner dig överlägsen i vissa avseenden. Finessen är att inte visa det utåt. Spela med så mycket du mäktar med när situationen kräver. Sedan kan du ju alltid låta bli att umgås med och undvika att konfronteras med de du ”ser ner på”.