Betygsätt betygssättande lärare e.d.

Det resonemanget förutsätter att lärarna är fullkomligt objektiva, inte har någon psykisk ohälsa, någon elev som påminner om olycklig kärlek, lärarens mobbare eller kanske t.o.m är barn till någon som läraren känner o.s.v.
För övrigt borde det inte gå åt någon tid alls att sätta ett felaktigt betyg för en elev, det innebär i praktiken bara att du skriver ett annat betyg än vad den anser att den borde ha gett eleven. Det är väl i stort sett bara att säga någonting väldigt vagt då betyget motiveras i stil med "du förklarar inte dina idéer tillräckligt" utan att ange något konkret exempel.
I fallet då en inlämningsuppgift försvinner helt så borde det tvärtom gå snabbare för läraren att sätta ett betyg då den plötsligt har en mindre uppgift att läsa vilket i sig är skäl.

Att tvinga någon att göra ett prov flera gånger är ett säkert tecken på att kontrollera att studenten inte fuskar. Att studenten sedan får upprepade gånger på sig att visa vad denne kan är bara en rättssäker fördel för studenten.

Sedan är det inte provbetygen som avgör vad du får för slutbetyg, utan din holistiska kunskapsprofil. Ett prov säger ingenting.

Öh, det var iofs anekdoter men de var objektivt beskrivna utan att jag utelämnade någonting.
Blev aldrig anklagad för fusk, fuskade för övrigt inte, det skulle förvåna mig om läraren trodde att jag fuskat (proven utfördes i klassrummen), däremot så hade läraren börjat med att ge mig lägsta godkända betyg på samtliga (subjektiva alternativt höggradigt esoteriskt objektiva) inlämningsuppgifter och det kan nog ha stuckit i ögat på läraren att jag ibland kunde skriva alla rätt och ofta nästan alla rätt på objektiva prov.

Vi lever i en digital värld, inlämningsuppgifter försvinner. Men din uppgift är inte den enda uppgiften för det kraven kan jag lova.

Öh, det håller jag knappast med om. Det innebär i praktiken att man ger studenten flera chanser att underprestera, vilket jag också gjorde till slut.

Anekdoter är sällan objektiva, framför allt inte när det är elever och studenter som tror att de plötsligt har ämneskunskap nog att kunna bedöma en uppgift själv.

Har du blivit bedömd med ett E så är det nog ganska korrekt. Jag tror inte heller att du skulle gilla mina provfrågor, för jag tenderar att ställa dem allmänna så svaret kan te sig i kvalitet som en 6-åring ända upp till högskolan. För mig finns inga "MVG-frågor", utan jag ställer oftast 6-10 allmänna frågor och sedan är det upp till dig som elev att visa vad du kan. Men frågan är löslig för såväl som en 6-åring som en doktor på högskolan på sitt egna sätt.

Eller så ger man eleven flera chanser att prestera. Det fina med det målrelaterade systemet är att det räcker att du har uppfyllt ett krav en gång. Är du småsjuk och underpresterar ett prov är det inte hela världen när du har visat för mig flera gånger att du kan stoffet.

Jag hade nog betraktat dina öppna frågor som höggradigt subjektiva. Vilket de antagligen också är.

Jag kan lova dig att en ämneslärare på den här nivån inte har en särskilt stark relation till dig. Du är en elev/student av 150-300 elever/studenter som läraren har per dag. När läraren rättar uppgifter går man oftast bara på vad som står framför näsan. Ofta tittar man inte ens på namnet, utan man rättar bara helt per automatik. Har du tur kan läraren känna igen din handstil eller din argumentation i din text och haja till och titta på namnet.

Du kan inte garantera att min eller någon annans ämneslärare inte stör sig på eleven, ej eller kan du garantera att läraren inte favoriserar dem. Ursäkta har du gått i den svenska skolan ens eller trollar du?