Citat:
Ursprungligen postat av
Tistelfeber
Givetvis ska han inte det! Ni ville ha detaljer om Virre, jag ger er. Jag var ju en av dem han låg med liksom. Det handlar inte om att rättfärdiga Fredriks handlingar, som utan tvekan var helt gränslösa, utan att försöka förklara vad som möjligen drev honom och hur det kunde gå så satans snett.
Tror inte många har missförstått vad som gått snett med Fredrik.
Han är en liten pojke från Motala med stora komplex. Istället för att bearbeta dessa på ett vettigt och normalt sätt via manliga förebilder och en vettig relation till sin mor försökte han förtränga dem genom att bege sig till, för honom, världens mittpunkt, Stockholm.
Där fortsatte han att förtränga sina inre demoner genom att bygga upp en karriär kring att fördöma allt och alla som kunde ses som uttryck för hans inre problematik till sin mor alltmedan hans journalistiska karriär reste sig inom slaskpressenens redaktionella finrum. Ångesten av att ständigt fördöma sig själv via tangentbordets projicering på andra dränkte han i droger, dricka och ironi och påklistrad gemenskap utan djup med ”journalistkollegor” och deras nära omgivning. Oavsett om han är i Stockholm eller New York.
Under hela den här perioden beter hans sig mot kvinnor precis på det sätt som han själv innerst inne hatar. Han hämnas på sin mor genom varje rohypnol-bedövad blondin han har sex med. Han hämnas på henne för att hon gett honom hans ångest som aldrig tar slut. Han hämnas för att han aldrig räcker till.
Fredrik själv har ännu inte till denna dag verkligen vågat utmana sina demoner eller betrakta sin relation till sin mamma utan dränker den igen i annat. Den här gången i ett förtvivlat familjeliv utan passion eller glöd och en våt varm offerkofta och snuttefilt stickade av tårar från bristen på kärlek och elden av längtan efter hämnd.
En hämnd på alla kvinnor för att hans mor inte älskade honom. Det är inte Cissi han våldtog, det är inte Mimmi, Lisa, Ulrika eller Susanne heller… De är endast avatarer som representerar hans mor som han behöver ta över makten från.
I verkligheten står han ensam och övergiven på en gräsplätt i Motala med en fotboll och är ledsen för att han inte klarar av att skjuta den svartvita läderbollen i fotbollsmålets kryss eller ens i dess nät.
Han är tåfjutten när bollen slår i stolpen trots en helt tom plan och öppet mål personifierad.
Han kommer aldrig växa upp till en man. Han kommer alltid vara där. Ensam. På en fotbollsplan av gräs. I Motala.