" åklagaren för ej talan " vad menas ?

Ställde frågan i en annan tråd med annorlunda TS. Så mod får ursäkta.

Som jag begriper det så låter åklagaren en jurist sköta målsägarens ärende. Läste på en annan site att detta är när åklagaren inte tror sig kunna utdöma skadestånd. Men brottsrubriceringen kvarstår ändå.

Är det några andra fördelar för en MGM när målsägarens talan förs av en jurist istället för åklagaren ?
Skulle juristen kunna dra tillbaka målet om hen tror sig det vara utsiktslöst att vinna detsamma ?

Eller är jag helt ute och cyklar ? Någon som har erfarenhet kring denna process ?

Åklagaren kan inte utdöma skadestånd. Det gör domstolen. i enklare mål kan åklagaren framställa ett yrkande för målsägandens räkning men inte sällan får målsägaren av domstolen förordnat ett målsägandebiträde som då för målsägandens talan om skadestånd. Att en målsägande får ett målsägandebiträde förordnat för sig har inget att göra med åklagarens bedömning av möjligheten till framgång.

Ok, men vem är det som sköter processen i domstolen ? Låter ju lite märkligt om åklagaren inte " för talan ". Är det bara skadeståndets storlek som målsägarebiträdet hanterar ?

Tänk så här: åklagaren för statens talan om ansvar för det påstått begågna brottet. Exv. så yrkar (kräver, begär) åklagaren att domstolen ska utdöma ett straff för att GM har utfört ett personrån. Målsäganden för inte statens talan om straff för brottet (jag bortser från enskilt åtal). Målsäganden för däremot talan om skadestånd i anledning av brottet.

Ok, nu klarnar det. Men ifall skadespråken redan är inlämnade i anmälan, kan de ändras i efterhand av målsägarebiträdet ? Tänker mer ifall det blir en saltad räkning.

Och kan det hända att åklagaren släpper skadeståndsdelen då hen tycker det blir knepigt få rätt och hellre låter biträdet sköta den delen ? Läste någonstans att när utsikterna är dåliga så släpps den delen.

Eller är det så att biträdet får den delen per automatik ?

Ja, skadeståndsanspråket kan ändras vid huvudförhandling.

Finns det ett målsägandebiträde så är det denne som för målsägandens talan om skadestånd (möjligt att det finna undantagssituationer då åklagaren ändå för skadeståndstalan men jag har lite svårt att se varför det då skulle finnas ett biträde)

2 § Grundas enskilt anspråk på ett brott som hör under allmänt åtal, är åklagaren på målsägandens begäran skyldig att i samband med åtalet förbereda och utföra även målsägandens talan, om det kan ske utan väsentlig olägenhet och hans anspråk inte är uppenbart obefogat. Vill målsäganden att anspråket skall tas upp i samband med åtalet, skall han anmäla anspråket till undersökningsledaren eller åklagaren och lämna uppgift om de omständigheter på vilka det grundas.
Finner undersökningsledaren eller åklagaren vid utredning angående brott, att enskilt anspråk kan grundas på brottet, skall han, om det kan ske, i god tid före åtalet underrätta målsäganden om detta.
Första och andra styckena skall tillämpas också när anspråket övertagits av någon annan. Lag (1988:6).

Det finns inga fördelar för en MGM i att ett målsägandebiträde utses, endast nackdelar, om nu inte denne är dålig på sitt jobb.

Jag förstår ftf inte vad "åklagaren för ej talan" betyder, som det står under målsägandes namn i åtalet.
Har försökt slå upp det men hittar det inte någonstans.

Det innebär att åklagaren inte för målsäganden skadeståndstalan, alltså åklagaren för inte fram något skadeståndssnspråk för målsäganden.

Ok, tack. Vem gör det då?

Om inte åklagaren gör det så kan man göra det själv.