Längdskidsäsongen 2021/2022

Jag håller på A Jonna OS var grymt och resten också. som två är det rätt öppet ändå fyra D Ebba.

A) Jonna, individuellt OS-guld, räddat medalj i OS-stafetten, utklassat motståndet i sprint samt tagit sina första pallplatser på distans
C) Frida, två segrar över Johaug på distans i världscupen
B) Maja, individuell OS-medalj, seger i sprintcupen efter att ha varit obesegrad innan jul
D) Ebba, på pallen i totala världscupen och tvåa i tour de ski

Ja, fyra prestationer att hylla helt klart. Min ranking ovan. Jonna i en klass för sig som den klarast lysande stjärnan i världseliten del 2 denna trekvartssäsong.
Frida kommer fortsatt i karriären vara Patrik Sjöberg och Ebba vara Steffo Holm. Slog mig än en gång idag hur mycket fel i årtionde räknat Ebba är född. 25-30 år försent ungefär. Under SM har jag fått goda vibbar av Moa Hansson, vilket "vuxet" sätt hon har i agerandet och stilmässigt en finfin åkare. Mer än man kan säg om Märta (ja, hon växer säkert till sig), fast oerhört valpigt och även otaktisk på sprinten där hon (nästan) flög iväg när hon omotiverat skulle bryta vind.

Passar på med hyllning #5 - Charlotte Kalla. Tack för alla godbitar du bjudit oss på och lycka till i framtiden queen CK!

Ps, vann Pite Elit damstafetten?

1. A
2. C
3. D
4. B

Nu är ju distans o sprint ett alag tillsammans. Varför jag tog ut dem med högst potential och som visat meat i år. Bortsett från Svahn men hon är något utöver d vanliga om.hon är skadefri. Hagström Maja och Ribom är med pga sprint och Ebba och Frida pga Distans.

Jonna är odiskutabel etta. En OS säsong är det OS som gäller. Jag sätter Maja som tvåa då hon tof individuell medalj på OS samt sprintcupen. Ebba och Frida ungefär samma. Har ej fått ut sin potential i år.

1. A
2. Dött lopp mellan Maja och Frida
4. D

Vad gäller Kalla håller jag med till 100%

Vad gäller Moa H tänkte jag ungefär detsamma under dagens lopp - men slogs sen av hur många svenska damer som kommit fram senaste tio åren som visat potential, men vars karriärer känns som att de aldrig blev vad de kunnat bli. Evelina Settlin är ett exempel vi såg idag, Hanna Brodin, Emma Wikén och Sofia Bleckur är åkare jag på rätt olika sätt kan känna att tänk vad mycket mer det kunnat bli (man blir lätt nostalgisk så här när säsongen tar slut). Så jag hoppas verkligen Moa H och Louise L får blomma ut i sin fulla potential istället för att få säsonger likt Moa Lundgrens och Elina Rönnlunds två senaste. Sen hoppas jag än att Moa L och Elina får luft under vingarna och att Emma Ribom kan hålla sig frisk. Men mest hoppas jag att Jonnas nästa säsong blir än mer galet bra!

Dock bör ju inte förglömmas att landslagsledningen delade upp dem när de tog ut laget till OS.

Går väl att göra ett case för alla fyra, även fast Jonna är den som presterat bäst om man ser till resultat och prestige.

Jag tänker dock gå emot strömmen och nominera Maja. Just därför att jag aldrig såg detta komma för bara ett fåtal år sedan och hon är den i detta gäng som i mitt tycke har minst bra förutsättningar att lyckas så tycker jag hon har fått ut imponerande mycket av sin potential som längdåkare. För fyra år sedan trodde jag förmodligen hon lagt av vid denna tidpunkt och i somras var jag inte övertygad om att hon skulle ta sig till OS. Så att nu stå med sprintcupseger och tre OS medaljer är inte illa alls.

Sen blir det Jonna, Frida, Ebba i fallande ordning.

Eftersom ni ändå är inne på Moa Hansson lägger jag till henne som egen femma. Efter körtelfeber sommaren 2019 fick hon återigen en träningssäsong förstörd 2021, denna gång av covid. Så att med bakgrund av det ändå prestera som hon gjort med U23-VM guld, V-cup debut och poäng direkt m.m finner jag väldigt stark.

Som alla andra redan nämt så är ju Jonnas säsong solklart bäst. När det kommer till övriga tre så handlar det mer om hur man värderar saker och ting. Om man ska värdera sprint och distans jämlikt så tycker jag det är svårt att inte ha Maja som 2a. Individuell medalj på os och vinnare av ”sin” cup lyckades hon med till skillnad från både Frida och Ebba. När det kommer till duellen mellan dem två så är det väldigt jämt. Ebba har ju inte varit i närheten av Fridas högstanivå, men har hållit en mycket jämnare nivå med top tio placeringar i samtliga starter i distanslopp i år (förutom i ett där hon sannolikt hade varit top 10 om hon inte ramlade). Frida höll dessutom på att sabba stafetten och kanske hade vi tagit silver om hon inte hade släppt den där luckan som Jonna sen behövde åka ikapp. Jag sätter dem som delad trea.

Lite intressant statistik:
Ungefär var fjärde världscupstart Frida har gjort i sin karriär har hon varit på pallen (23%). Ebba däremot har varit på pallen nästan dubbelt så många gånger (39.5%). Kollar vi på världcupvinster istället har Frida varit 6x mer framgångsrik än Ebba med 8.6% jämfört med Ebbas 1.4%.
Kollar vi på internationella åkare så har Heidi Weng nästan exakt samma pall statistik som Ebba (40.4%), men inte heller hon slår Fridas vinststatistik med sina 5%. Therese Johaug har nästan exakt lika många världscupstarter som Heidi, varav 60% har inneburit än pallplats. När det gäller vinster i världscupen sticker hon verkligen ut med vinst i exakt en tredjedel av alla starter (33%). Intressant är att Linn Svahn nästan matchar Johaugs vinststatistik med sina 30% (hade troligen varit högre om hon sluppit köra vissa lopp med bara en axel). Kläbos vinststatistik är helt otrolig med vinst i nästan vartannat lopp (48%).

Ebbas säsong är lite undervärderad. Nej, hon fick kanske inte ut allt hon ville, men jag har sett sånt som "helt misslyckad" och liknande omdömen. Det är en säsong med mycket "om".

* Hon blev bortsnöad i ett lopp i TdS som hon hade vunnit klart annars
* Hon hade kunnat vinna hela TdS om det inte varit en sprintanpassad tour i år
* I normalt väder tar hon medalj på tremilen i OS
* Stavbrottet i Holmenkollen förstör chansen till pallplats.

Hon är ganska jämn hela säsongen, vilket totalen visar, men likt nästan hela laget missar hon toppformen in mot OS och innan jul var svagare än normalt men det var förmodligen enligt plan i det läget. Hon kanske var som bäst under den tävlingsfria månaden precis innan, det får vi aldrig veta... Jag försöker inte påstå att säsongen var toppen, inget av "om":en ovan inträffade, men hon håller en hög nivå och klappar aldrig igenom. Det finns ett värde i det också.

De här perioderna där hon blev topp tio snarare än topp tre hade ju vägts upp av en rejäl formtopp, helst över OS, men det känns som att hon aldrig hade någon sådan den här säsongen.