Bostadsbubbla i Sverige?

Givet att det gått 12 år och priserna stigit nästan monotont får man kanske kalla det en babbla i stället för bubbla.


Det innehöll dock inget. Helt tomt på fakta och logik.
Och inga förklaringar synes.

Frågan du fick var vad som betalade de större kontantinsatserna?

Vad har priser på bilar med saken att göra?

Jag har flera ggr påtalat vad som händer om efterfrågan ökar på en producerad vara. Det är inte prisökning.

Vilka båda? Bostäder och bilar. Du sagt pris på andra varor inte stiger. Kan du inte försöka var lite konsistent.

Är det möjligt om 2 och 3 är sanna.
Du har inte svarat på om de är sanna eller inte.


Ja det är ett hjärndött flumbegrepp.
Det borde betyda att tillgångar ökar i antal.

Sedan verkar man inte förstå att iaf en del av dessa tillgångar åker på prisändringar av olika skäl. En tomt med kommunala anslutningar blir dyrare för att pris att få kommunala anslutningar stiger.
En tumregel är att det kostar 500 kSEK innan man börjar gräva, för att bygga ett småhus.
Så även på orter där ingen nyproduktion efterfrågas kostar nyproduktion ganska mycket.

Om jag minns rätt är trådstarten (2010) ungefär då Sverige gick fullständig "auktoritär socialism", med inte minst ett "nya moderater" som drev över marknadens resurser mot statlig ägo (viktade skatt mot produktion, introducerade statliga vinstintressen [dvs revenue streams för korruption], osv). Parallellt med detta var finanspolitiken extremt expansiv sedan 2007/08. Vid 2010 stod det nog klart att ingen kommer göra något åt imbalanserna, utan att det istället blev en double down.

Jag var nog inte på flashback 2010, men om jag var det kanske jag skulle gjort en tråd om att holy shit nu finns ingen återvändo eller i trådens termer kanske jävlar vilken bostadsbubbla Sverige kommer skapa. På så vis kan man nog säga att 2010 var ett bättre inträde än stå utanför. Men det kräver nog att man även förstod att svensk stat skulle ta det här auktoritära greppet över landet, annars kanske en och annan skulle gissat att det hinner implodera rätt fort (tex en krasch som 2017 innebär nog game over på en fri marknad med så mycket leverage). Kanske inte helt lätt att gissa ändå, eftersom var och varannan svensk i resonans gapat om att tex Moderaterna är "liberala"? Mängden utspridd missinformation i Sverige har länge varit massiv.

Vad som framförallt har hänt sedan dess är inte att bostadsmarknaden haft något superrally eller gjort folk i allmänhet rika. Enstaka år har det varit en ganska fin placering, extrema hävstänger förbättrar avkastningen, och små prickar på kartan utpresterar förståss andra små prickar på kartan. Men framförallt har normeraren (SEK) krossats, samtidigt som ägande successivt övergått till staten (återstår nu endast att finansieringen inte ägs helt av staten, utan drivs av ett oligopol i symbios med staten).

Det finns ingen magi bakom detta; det har inte uppstått massa rikedomar från ingenstans. Den som placerat kapitalet i lämplig tillväxt sedan 2010 har pengar nog att betala cash för en 5-rummare i innerstan, istället för att sälja den BR som köptes 2010 och få loss insatsen till en 4-rummare.

Min bästa gissning är att det fortsätter regna, det vill säga att det troligaste är att bostadsmarknaden fortsätter utprestera fiat-normeraren och att svenska staten fortsätter använda bostadsmarknaden som sitt yttersta utlopp för korruption. Jag tror däremot att mer och mer pengar kommer försvinna längs vägen (framförallt extraherat av staten). 2010->2022 har det ändå varit helt okej utveckling för en svensk bostadsägare/bostadsrättsägare: du kunde gått in i marknaden 2010 och gjort exit 2022 med ganska bra avkastning ur ett bredare perspektiv än bara isolerat till svensk fiat- och bostadsmarknad. Detta tror jag kommer förändras 2022->2030.

Finns en del som sålt sin BR innan tråden startade för att fynda när bubblan spruckit.
Vet inte om dom är så lyckliga över det beslutet.

https://fred.stlouisfed.org/series/CSUSHPINSA
Kommer ihåg folk i USA som sålde sina hus vid 2000 för att dom trodde på krasch. Var väl inte heller så lyckat. (Dom berättade att grannarna tyckte dom var tokiga).

Går ju att blanka fastighetsbolag mm för de som tror på krasch, i stället för att sälja sitt boende.

Och den som vill köpa boende och hedga, kan ju göra på samma sätt.

Det är väl rätt uppenbart vad en bubbla är. Men som så många saker här i livet är den svår att exakt kvantifiera.

Tror ingen skulle mena att någon bubbla sprack vid en settning på 10% procent, utan att det skulle krävas ett större fall, säg åtminstone 20-30%.

Att tro att massa hyresgäster sitter och väntar ut bubblan för att sen ge upp och gå in på all-time high och ytterligare boosta marknaden låter som önsketänkande. Priserna i Stockholms innerstad är så höga att det ofta kostar en bra slant mindre att hyra i första hand än vad det kostar att betala boendekostnaderna för en bostadsrätt (för att inte tala om vilken skillnad det blir om räntorna sticker iväg).

Hur lång tid tar det innan producenterna möter stigande efterfrågan med ökad produktion?

Borde inte du undra lite om det inte borde ha hänt på 12 år.

Ska produktionskostnaden falla då?
Blir det billigare att nyproducera om kapitalkostnaden under produktionen stiger?

Eller är tanken att Byggnads sänker lönerna om räntan stiger?

Eller är tanken att nyproduktionen skall få fortsätta stiga, men priserna för likvärdiga objekt på sekundärmarknaden skall falla. Och en irrationell prisskillnad skall uppstå?

Eller hur är tanken?

Jag har frågat detta förr men får inga vettiga svar. Mest bara ad hominem.
Så fort logik och konsekvens efterfrågas blir det helt tomt.

Planerar man att bo en längre tid så tycker jag man kan köpa nu. I en handvändning kommer amorteringskravet lättas om det blir svettigt för låntagarna. Dessutom tror jag räntan konsekvent kommer ligga under inflationen, vilket gör att sitta likvid också kostar.

Säg också att räntan inte går upp så mycket, utan bara fördubblas från dagens nivåer. Då dröjer det inte länge innan priserna raskt börjar stiga igen. Detta för att det finns för lite bostäder och det byggs för lite. Tror man inte på mig kan man kolla priserna för att bygga nytt. Om det ens finns att få tag i allt man behöver så har priserna på i princip allt spårat de senaste 1,5 åren.

Får vi en härdsmälta som folk i den här teåden räknar hem, så raseras svensk ekonomi för åratal framöver. Det kommer inte Riksbanken eller FI tillåta. För att inte tala om regeringen som nu rycker ut med subventioner till alla som äger bil bara för att bensinen gått upp några kronor.

Tanken är väl att man effektiviserar till viss del för att sänka produktionskostnaden och sedan stannar nyproduktionen av. Man kan inte sälja dyrare än vad folk vill betala.

Sen är det inte alls säkert att det sker vid en mindre räntehöjning men om räntan höjs med 20% så skulle priserna gå ner så mycket att nyproduktion till stor del skulle avstanna (som på 90 talet).

Först justeras prisnivån för byggrätter ner. Att bygga i Stockholm kostar endast marginellt mer än resten av landet, mellanskillnaden i nyproduktionspris är delvis byggrätt eller vinst hos bostadsutvecklaren.

https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/volatila-byggratter/

Faller vi ner under 30k/kvm blir det förmodligen inte mycket nyproduktion, men så långt kommer det nog inte falla. Bygger man attraktiva lägenheter kan dessutom köpare tycka att det är värt att köpa en ny modern femma på 150 kvm med terrass jmf med det befintliga begagnade beståndet, även om prisnivån är något högre per kvm.

Varför skulle räntorna behöva gå tillbaka?
Hög inflation, höga räntor och höga löneökningar kan ju fortgå hur länge som helst. Eller hur?
Så var det på 80-talet. Och bostadspriserna steg då.

Det du citerar ger inget som helst stöd för ditt påstående.

I samma livssituation och med samma räntesubventioner och avdrag för underskott av kapital, ja.
Ca 27% av nettolönen hade då gått i räntor och drift. Här kan man notera att de som bor i HR lägger 30% idag.
Sedan gäller också att efter 10 år har räntan som andel av lönen närmast halverats. Då är jag nere på
de 15% som villaägare typiskt betalar av nettolönen.

Den höga räntan är ingen kostnad. Det är bara ett tvångssparande.
Det ställer dock krav på att man klarar räntorna likviditetsmässigt.

Och som jag visat tidigare i tråden så kan man låna upp till ränta och därmed klara sig med lägre utbetalning av lönen.
(Det kan i sig vara ett visst bök i att få öka belåningen. Men i en högränteekonomi så lär dagens spärr på 5? år ryka all världens väg).


Har vi en kris så innebär det lågkonjunktur och då sjunker efterfrågan. Och rimligen inflationen. Rimligen får jag säga. Men inflationen dämpades också efter 90-talskrisen. Dock hade facket inget gehör i riksdagen längre då. Möjligen V's men dom hade inte så mycket att säga till om. GP var ingen vän av facket.

Vi har haft kronförsvagning utan att importpriserna stigit. (Till min förvåning får jag säga. Men fakta är fakta).

Det jag pekade på är att det är realränta som har betydelse. Men även realränta kan avvika mellan länder. Kan finnas skäl för det. T ex politisk risk kan motivera skillnad. Eller div juridiska hinder.


1. Jag visade omsatt M1/capita för USD för en tid sedan. Trots FED aktiviteter så föll det en tid under corona. För att leta sig upp igen och tillbaka till samma lunk som tidigare.
Man måste titta på omsatt M1. Det är bara det som är relevant. M1 som ligger still driver inga prisökningar.

2. Vissa prisökningar är helt klart övergående. Olja, gas, frakter. Stannar dom av på nuvarande nivå så åker deras bidrag i KPI ned på 0. Och någon gång får man normalflöde i frakterna och då köper vi inte längre extra tid på fartygen så då faller priserna tillbaka.

3. Det finns en risk för en lönespiral likt den vi hade på 80-talet. Jag är dock övertygad om att Riksdagen denna gång inte är villig att gå med på det. Magdalena Andersson är inte alls lika mycket kommunist som Ingvar Carlsson var. På 80-talet fick KO Feldt kämpa emot vansinnet helt själv. Och utan nämnvärd framgång.

Det var förvisso en stor del av förklaringen till fallet men räntenivån gick också upp rätt betänkligt 2018. Ungefär kring dagens nivåer på bundna räntor.

Extremt tröttsamt att svara på alla dina fragmenterade och förvirrade frågor. Och framförallt att dina idiotiska krav på fakta och resonemang när de står svart på vitt.

Men jag menade såklart att ökningen på både börsen och bostadspriserna har samvarierat (dock inte riktigt hela tiden) och att de även har råkat samvariera med mängden pengar. Missförstår du allt med flit och låtsas vara dum, tills man tröttnar och loggar ut? Det verkar så.

Eftersom man nuförtiden har antagit begreppet "inflation" att betyda prisuppgångar så betyder ju "tillgångsinflation" att tillgångar ökar i pris. Men visst, man borde ju kalla det för tillgångsprisinflation, eftersom inflation egentligen inte är ökningar i priser (men dock ökar ju priser som en följd av inflation).

Svaret på din fråga om var de ökade kontantinsaterna har kommit från är såklart att de kommer från tidigare vinster på försäljningar (antingen dina egna eller dina föräldrars), lite grovt draget.