Citat:
Ursprungligen postat av
Pwny
Var kanske en sanning under en lång tid av låg inflation. Nu har vi ett annat spelfält, och vill man inte riskera svenska bolånetagare så kommer man riskera en krona som faller genom golvet. Det är i sig inflatoriskt med en fallande valuta. Riksbanken har sina mandat, och dom kommer handla därefter.
Det går inte att ha en uppblåst lånekarusell utan att urholka valutan.
Finns inga tagare på svenska bostadsbligationer om du kan få riskfri ränta på högre nivåer på annat håll. Och ska Riksbanken köpa obligationerna så är det per se inflation, vilket är precis det som alla andra centralbanker försöker motverka och mer pengar i systemet driver högre priser på allt och en rasande valutakurs då valutaflöden enbart går ut ur valutan.
Pappa staten kommer behöva stå där med mössan i handen, precis som under 90-talskrisen. Det är kört.
Du tänker bara på styrräntan kontra folks ekonomier - och det stämmer att staten inte rår på den ekvationen på längre sikt under extrem inflation som inte korrelerar med breda löneökningar.
Entre: statliga lån. Man fortsätter sälja in det på samma sätt som man sålt in hela den här resan (ingen annan population skulle gå på detta, men det har ju onekligen fungerat på svenskar): det börjar till riktade grupper. Tex "buhu tänk på barnen, de kommer inte in på bostadsmarknaden!" -> statliga "fördelaktiga" lån. Barn får ta amorteringsfria lån till minimal ränta, som de kan använda till kontantinsatsen så att de kan vinna budgivningar. Detta säljs till och med in som valfläsk, d.v.s. som att den snälla staten gör något bra (det är detta ingen annan nation skulle gå på, men historiskt har svenskar gått på det, det är därför vi är där vi är).
Sen blir det en till grupp. Typ "invandrare" eller "social utsatta". Något. Sen går några år och hela differentiering verkar omodern. Reform! Nu får
alla ta statliga lån för kontantinsatsen! Vi går till val på det!
Man behöver inte vara speciellt klyftig för att inse att det inte förbättrar något alls. Vad det däremot gör är att ta det sista trappsteget över att helt förflytta ägandet till staten. Det tjusiga med rak fastighetsskatt är just att det inte alls påverkar marknaden, eller statens ägande av marknaden; det konvergerar snabbt i en ny prisnivå, och staten får in skatt utan att kunna manipulera kapitalflöden. Det är därför nästan alla länder gillar fastighetsskatt, och det är därför Sverige hatar den - Sverige
vill att staten ska diktera marknaden, och det är inte möjligt med en rak fastighetsskatt.
Här används samma karaktäristisk åt andra hållet: marknaden konvergerar snabbt i en ny prisnivå, och staten får
fullständig förmåga att manipulera marknadens kapitalflöden (de äger nu inte bara styrräntan utan även ränta och villkor för ditt bostadslån).
Ponera följande, som knappt är en dystopi - det är den raka följen av att detta enda förslag får fäste: du arbetar nu för rätten att få ett statligt lån, vilket du behöver för tak över huvudet. Om du arbetar i byggbranchen så bygger du alltså hus åt staten för att få rätten att låna huset av staten.
----
Ingen annan säger det, så man får väl anta att det inte är så himla troligt i närtid trots att jag anser att det är
väldigt troligt att vi tar det steget nu. Men hursomhelst påvisar det hur svenska staten
kan använda sin makt över landet för att göra fundamenta helt irrelevant.