Är det möjligt att öka räntan utan att det leder till bostadskrash?

Vilka räntor?

Som jag förstår det så styrs rörlig ränta mestadels med styrräntan.
Fasta räntor däremot kan väl påverkas av bostadsobligationer, dock så vet jag inte hur mycket riksbankens innehav av bostadsobligationer lyckas driva ner räntan, du minskar volymerna och på så sätt ökar priserna på obligationerna som ska driva ner räntorna. Den kvarvarande volymen obligationer bör väl rimligtvis minska i pris om ingen är villig att köpa obligationerna till förhöjd pris, därmed går räntan upp igen?

Så allt beror väl på hur människor agerar på signalamentet. Med uppåtgående inflation blir det nog svårt, plus att du teoretiskt sätt inte vill öka penningsmängden under inflation korrekt?

Så är det. Vänsterväljarna är i majoritet och ser därför till att de med högre inkomster och sparande plundras.

Ser du någon som helst möjlighet att vänsterpartierna V+SD+S skulle kunna tänka sig att ta bort kapitalskatterna (och därmed avdrag för underskott av kapital)?

Vissa skatter är lite för impopulära även för vänsterväljarna.
Skatter för dom skall helst med säkerhet bara drabba andra.
Jfr skatter på bensin. Det drabbar mest de med dyra bensinslukande bilar, men eftersom det även drabbar vänsterväljarna så blir dom koleriska.

Amorteringskravet kommer ryka, av det enkla skälet att högre inflation och ränta leder till en implicit amortering. Finns inget behov av det längre.

Avsikten med krav på kontantinsats är att man skall spara först. Då kan man inte gärna låna ut till kontantinsatsen.

Unga får bo i HR tills dom sparat ihop till kontantinsats.
Är det kö till HR är det bara att påtala för de som vill ha kvar hyresregleringen att dom får sätta fart med att öppna sina plånböcker och bygga och hyra ut till bruksvärdeshyra.

Kommer du inte klara av att visa.

Varför görs inte det då i större utsträckning, så att lönerna inte är låga?
Det var meningen att du skulle svara på det. Det är tomt på svar.

Utdelning dubbelbeskattas.

I din värld är således dubbelbeskattning detsamma som "skattemässiga fördelar".

Och därmed lär alla förstå hur det är ställt med din tankeförmåga.

Så här skrev WatchItNow några inlägg ovanför (#110):

Bara du som gillar om banken äger din bostad och att betala gäld varje år.

Faktum är att ni förvirrade människor som tror att banken äger folks bostäder är ganska många här i forumet. Vem är det som lurat i er något så extremt stolligt?

Nej detta är förvirrat svammel.

1. Staten har en mekanism som säkrar att fastigheter inte säljs med kvarvarande skulder. Staten alltså. Inte banker.

2. BRF har en mekanism som säkrar att BR inte säljs med kvarvarande skulder. BRF alltså. Inte banker.

Slutar en villaägare betala ränta kan banken bara gå till kronofogden och begära att lånebeloppet återbetalas. Banken har exakt inget med fastigheten att göra. Den kan inte ta över på något sätt.
Återigen vem är det som lurar i er annan goja?

Så här skrev WatchItNow några inlägg ovanför (#97):

Siffrorna är i själva verket att 8% av samtliga bostadsägare går med underskott om räntorna blir 7%. Det är ca 800.000 människor.

Dvs 800.000 bostadsägare, (Det gäller egentligen bolåntagare), har nu blivit 400000 människor.

Ja, alla som har någon som helst tilltro till vad WatchItNow säger får väl ta sig en funderare.

Absolut kan det bli så, det är ju ett scenario. Angående köp av bostadsobligationer är det svårt att bedöma hur stor effekt RB:s agerande haft. Det som alldeles oavsett händer just nu är ju att räntor på den globala marknaden går upp vilket förstås drar med sig svenska bostadsräntor oavsett hur RB agerar.

Men det som vanligt missas i dessa diskussioner är ju att det sällan är någon som gör kalkylen på hur mkt påverkas t.ex. lånelöftets storlek av räntan? Det är väl där någonstans man kan börja se vilken effekt som t.ex. 1,2 eller 3% högre ränta än idag har. Eller hur stor påverkan får en höjd ränta de-facto på ett hushåll?

Är det bara jag som tycker det borde vara olagligt att låna ut för ränta?

Du och ett gäng muslimer. Självklart ska man få låna ut pengar till ränta däremot kan man diskutera om man ska få låna ut samma pemgar till flera personer samtidigt.

Det beror väl på hur mycket bolåneräntan höjs och dessutom vilken ekonomi den enskild låntagaren har. Man kan, självfallet, inte uttrycka sig generellt i den frågan.

Ser inga fakta som driver tråden framåt? Däremot fullt med personangrepp. Eftersom du skrivit 10.000 inlägg borde du ha vett att driva tråden framåt istället.

"Banken äger din bostad" är ett talesätt som ger 5500000 hits med google.

Jag såg filmen Imitation Game igår, om Turing som hade Asperger. Han kunde inte heller fatta skillnaden mellan sanning, skämt, humor, och talesätt. Allt var Sanning. Se den och känn igen dig. Han tog sitt liv.

Det är ju frågan hur man definierar bostadskrasch. Att höja räntorna är ju bara ett sundhetstecken som förhoppningsvis dämpar prisutvecklingen på bostäder. Konsekvensen blir naturligtvis att de som dragit på sig orimligt höga lån kommer att få det svårt och i vissa fall kanske hamna i personlig konkurs. Även det är bara sunt och kanske kan få positiva påverkan på bostadspriserna framöver. Ju snarare räntorna höjs desto bättre.

Förbjud lån till privatpersoner/ slutkonsumenter. Ett AB kan gå i konkurs och har stramare krav på redovisning. Visst det blir en krasch, men skuldsanering tar 5 år. Sedan är vi på banan och kan låta företag och banker göra upp. Istället för barnfamiljer och banker.

Edit: Lån till slutkonsumtion skulle kunna begränsas till stadslåneräntan eller någon annan låg räntesats. Det skulle begränsa bankernas vilja att låna ut till skitsaker utan täckning.

Jag påpekar bara bristen i penningspolitiken att lösa en utbudsdriven inflation. Visst kan de höja räntan och minska konsumtionen dock löser det inte problemet, någonstans i produktionskedjan behöver någon gå i förlust när energi priser går upp. Då vill jag inte gå in på hävstången på fasta tillgångar som drivits av låg ränta och QE.

Hushållen får mindre att spendera därmed vill de betala mindre samtidigt som kostnaderna att få produkten till konsumenterna har ökat.

Men visst ökad ränta minskar konsumtionen och inflationen men eftersom marknaden inte är överhettad så leder det till lågkonjuktur och minskad bnp, det är iaf vad jag tror.