Är svart hål ett hål eller klot?

Kan folk sluta mäta kuk i denna tråd. Ingen bryr sig att du läst kurser i lie algebror, läst massor av kurser och lärt dig vad en Lorentz transformation är. Fan. Förstår frustrationen. Du har pluggat massor och känner dig bättre för att du kan massor av matte. Men ingen bryr sig och du får inte bra betalt, inget värde för allt slit. Ett sätt att hävda sig är att mäta kuk på Flashback. Men ni får er själva att framstå som rövhål. Fan, allt är ändå modeller. Mät kuk genom att förklara på ett sätt som en 5 klassare kan förstå utan att uppoffra precisionen som de bästa modellerna har. Det är coolt. Får fler att uppskatta er kompetens, får fler att förstå och får inte er att framstå som översittare. Ökar nyttan för alla

Du bör backa lite eller göra dig mer insatt i situationen innan du lägger dig i den.
Jag är den som är offret för allt det där, ofta baserat på lögner.
Jag respekterar inte dem aå jag tar inte åt mig, men när dessa saker sker på dessa skrattretande sätt, så behöver folk runtom bli medvetna om att dessa är lögnaktiga vuxenmobbare utan minsta intresse i fysik. Deras intresse är att andra ska tro att de kan fysik.

Det moraliskt bästa du kan göra i den här situationen är att ta dig ur den, så är du välkommen tillbaka efter att du läst lite om tidigare interaktioner.

Kritisera inte mig mer nu här ikväll. Du hoppade in i någonting som pågått här över 10 år, så vänligen, stopp här.

Är sidor av kukmätartävling, ingen pallar läsa det. Det är min poäng. Fan, de som kritiserar dig förstör tråden. De mäter kuk. Ingen har något att bevisa. Ok, vem fan bryr sig om du är en skitsnackare eller professor. Om du kan fysik eller de. Sluta argumentera med dom.

Absolut det dummaste inlägget på fb och garanterat resten av internet.
Är ingen som som försökt förminska nån i denna tråd. Om man vill ha information om svarta hål. som är nåt av det mer exotiska vi känner till i universum så får man vara beredd på lite svåra ord och meningar. Du verkar helt enkelt vara arg för att du inte vet mer. Och det är ändå ok! Men bli inte aggressiv då folk försöker förklara nåt

Nja, nog har Logaritmen en poäng.

Jag tror ingen i denna tråden har något emot information eller formler kring svarta hål. Snarare tvärtom. När däremot sidorna fylls med spaltmeter av dravel kring hur otroligt okunniga alla andra är jämfört med sig själv istället för att försöka förklara för alla de som läser av intresse, då blir tråden rätt tröttsam att ta sig igenom.

Jag är helt säker på att flera av skribenterna i denna tråden är rätt kunniga inom området och säkerligen skulle kunna lära varandra och andra som läser. Nu blir det istället en personlig vendetta som inte tar tråden framåt. Jag beundrar ert kunnande inom astronomi men tycker det är beklagligt att ni som är så belästa behöver hävda er genom att trycka ned andra med samma intresse. Det lockar inte direkt andra att vilja fördjupa sina intressen inom området.

Nu till en fråga som ni gärna får kasta galla efter mig samt lägga till en snygg ekvation, eller bara ge mig ett trevligt svar

Om jag befinner mig precis vid händelsehorisonten och tar mig precis innanför kan jag inte på något sätt återvända. Vad skulle då hända med objekt som bara delvis kommer innanför men där resten stannar kvar utanför

Låt säga att du stoppar in handen och försöker dra tillbaka den. Kommer handen fastna för dig visuellt men att den inne i det svarta hålet rusar mot tidens ände i singulariteten?

Om vi istället tänker ett väldigt långt rep som vi flyger runt ekvatorn på det svarta hålet och sedan drar igenom genom ett rymdskepp i varje ände? Skulle repet gå av eller allt sugas in i hålet?

Se wikipedias artikel om spaghettifikation:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spaghettifikation

Ett problem jag just tog upp annorstädes, och av nån anledning är det nästan alltid samma person vi pratar om.

Man får försöka skriva lite glada och informativa meddelanden nu och då och hoppas dom är i botten - så nya läsare inser att dom faktiskt får ställa dumma, kloka eller glada frågor oavsett. För hur lär man sig annars?

Din specifika fråga ser jag att WbZV svarat på, en som gärna svara på dumma, kloka och glada frågor som jag.

Men i korthet, om halva din hand är innanför gränsen, har du förlorat den halvan. Du har som tur är en halva kvar. Men det är värre än så .. denna "halva" kan teoretiskt vara inuti en atom. Halva atomen är då borta .. finns ingenting som säger att den andra halvan skulle klara sig och det är relativt otroligt, men den har ännu en teoretisk chans.

Är du innanför händelsehorisonten, om så ens med en plancklängd, är det som det är. Nu vet ingen ifall horisonten skulle vara så "stabil" .. vilket är rätt otroligt. Och att vara inom några atomer från den gör just detta WbZV skrev - spaghettification. Gravitationen är så stark, och skiljer sig på så korta områden, att ingenting bestående av mer än en elementarpartikel kan behålla 'sin plats'. De sträcks ut - inte enbart av gravitationen även om den är stark nog. Den är ju stark nog att hindra en foton att ta sig ut.

Du har även det faktum att rymdtiden rusar förbi dig, närmast omöjligt nära ljushastigheten, ner mot det svarta hålets centrum. För den är händelsehorisonten inte en vägg, likt det inte är för dig.

Två bra svar redan. Kan väl tilläggas att tidvatteneffekten vid horisonten är mindre ju större det svarta hålet är, så iaf just spagghettifiering måste inte hända just där om det svarta hålet är tillräckligt stort.

Relativt något som råkat ramla innanför horisonten, rör sig horisonten utåt snabbare än ljuset, och är därför omöjlig att komma ifatt eller förbi. Likaså närmar sig då singulariteten snabbare än ljuset och är alltså omöjlig att undvika.

Lite mer tekniskt, kan detta uttryckas som att hela den framåtriktade ljuskonen pekar in i hålet, för allt som är innanför horisonten. Singulariteten är då lika oundviklig som tidens gång

Allt är relativt, antar jag. Om jag närmar mig horisonten på TON 618, med tydligen massan 66 miljarder gånger solen - skulle den väl ändå räcka för att dra ut mig i en sträng, vältränad som jag inte är? Eller menar dom att gravitationsdifferentialen given ett avstånd är litet nog för komplexa former att överleva ett dyk ner i händelsehorisonten, om vi undantar annat jox som må cirkulera där och lite strålning som bara är gôtt för min hy?

Som amatörallt har det inte varit lätt att hitta vad man menar med "lesser the heavier the black hole is" på nån skala man förstår.

Susskind skriver i sin bok The Black Hole War om ett hypotetiskt scenario där människor inte ens märker vad som har hänt förrän veckor efter att de har korsat horisonten. Men sen blir det inte kul.

Där måste vara minns två fel. Jag vet vem Susskind är - vem gör inte - men nej. Jag tror inte att gravitationsgradienden är så låg att du inte märker den. Notera - den går från noll till ljushastighet på den tid du tar på dig att nå händelsehorisonten.

Sen när du väl nåt den .. "veckor"? Enligt vad vi tror oss veta, så efter du passerat händelsehorisonten står din tid still. När du upplever tid igen är först när det svarta hålet börjar evaporera. Det krockar såklart med ett annat antagande, att när du når horisonten kommer du i ljushastighet krocka med singulariteten.

Så, "veckor"? Skrev han verkligen det? För han lär ha +200 IQ jämfört med mig, och en hel del erfarenhet av att diskutera detta med kverulanter : )

Nu blandar du ihop en del saker, ffa att tid är relativ. Tiden står inte alls still vid horisonten relativt något som faller genom horisonten. Iofs rätt extremt fall av relativitet, men likafullt just relativ tid. T ex kan man beräkna hur lång tid det tar, relativt det som faller, för att nå singulariteten i fritt fall från en punkt på utsidan, och denna är INTE oändlig (även utan Hawkingstrålning).