Välkommen till Köping

Bor i Köping men vet inte varför men det kan vara så att han helt enkelt inte vill kanske? På tal om Micke så träffade jag på honom för säkert tio år sedan nu och han sa: "Är det bra?" och han sa det väldigt tydligt blev lite paff då jag bara sett honom via tvn tidigare och visste inte att han kunde tala så rent

Han verkar på riktigt känna sig ensam,vilket är konstigt när det finns,som du skriver,PRO och annat som kommunen kan erbjuda.
Tragiskt eg,tycker nästan synd om han.

Dum fråga kanske,men är det samma tjej som Mats är tillsammans med? Har inte riktigt följt med ..

Han kan ju helt enkelt blivit dålig. Varför skulle tittarna få förklaring för? Privatliv kallas det.

Jag har fått intrycket av att Åke är ensam. Trots att han har vänner att umgås med. Han vill inte bara sitta hemma i alla fall. Samtidigt verkar han vilja ha en kvinna i sitt liv, så att han slipper vara ensam. Det kanske var därför han frågade kvinnan som bor hos mormor om hon ville flytta hem till honom istället. Han kanske inte är så ensam som jag får intryck av. Sedan är det möjligt att han är ointresserad av PRO’s aktiviteter etc, men då kan han hitta på nåt annat.

Sofie är väl tjejen som vi såg i ett avsnitt i förra säsongen? I ett avsnitt med nån länsdans. En kille som heter Herman var ju också med, och var förälskad i henne. Mats flickvän heter Sofia, snarlikt namn, men annat utseende etc. Så det är fel tjej.

Såg senaste avsnittet där Sofie,Linda och Mats var ute och åt. Sofie var singel och ville gärna träffa en trevlig man. Mats vill också gärna "bli ihop med nån". Ja,men varför blir dom två inte tillsammans då för?
Den där Sofia som han är tillsammans med kom ju inte med tåget,som trailer till nästa avsnitt visade när han sitter med köpta blommor och väntar.
Fast det kanske bara är för att få nyfikna tittare (som jag ) att kolla.

Den där Åke.. Han har tydligen varit gift. Fast säger att han var 50år när han lärde sig tungkyssas (eller hur han nu uttryckte sig)
Jag blir inte riktigt klok på han. Han ser "normal" ut,har eget boende,sysslat med bilar osv Men när han pratar är det typ som hissen inte går ända upp.
Han skryter nått oerhört om allt,han kan allt,vet allt. Han ger Mats råd kring kärleken med tjejen,fast han lärde sig kyssas när han var 50 -lol-

Blir inte heller klok på Åke. Kan han ha gått ini en sådan depression efter fruns död som gjorde han till vad han är idag. Vet att folk kan bli helt förändrade efter en anhörigs död. Jobbat med psykiskt sjuka och minns hur en man fick läggas in efter att frun hastigt gått bort. Han repade sig aldrig.

Väldigt intressant att lyteskomik är så populärt i politiskt korrekta Sverige.

Beror väl på om man tycker det är lyteskomik eller inte. Kanske. Jag tycker att de oftast lyckas framställa personerna i programmet på ett bra sätt. Mats är tex den snälla och hjälpsamma killen, som i stort sett alla tittare tycker om. Linda är ofta så positiv/glad, och verkar vara en underbar person generellt. Osv. Det förekommer situationer där man skrattar, men då är det inte personerna som man skrattar åt. Så det är inte lyteskomik i den bemärkelsen att man skrattar åt komiska personer som är udda.

Vad tycker du är lyteskomik i programmet?

Det kan absolut vara så att han fick en djup depression och att den sedan utvecklades till en bestående psykisk funktionsnedsättning. Det är inte alls ovanligt att så sker.

Mats tjej bor här i Köping nu, i närheten av hans boende, så nog höll förhållandet fast hon inte verkar komma med tåget alltid.

Men gällande de andra i serien... jag känner mig verkligen hemsk, men när jag ser Jonathan fylls jag av såna äckelkänslor. Han verkar jätterar, men en del människor som har en uppenbar utvecklingsstörning (typ de med Down's) kan ibland väcka såna enorma känslor av äckel och motbjudande hos mig. Det har varit så ända sen jag var liten och jag vet seriöst inte vad det är som gör att t.ex. Jonathan och Frasse äcklar mig medan Mats inte gör det. Är det nån mer som känner liknande när ni ser på programmet?

Roligt att ni har funderingar kring Åke .
En gammal raggar legend inom bilmekaniker. Han var en hjäkla hejare på gamla raggarbilar att laga . Han var den som hade mest brudar efter sig på mitten av 50-talet till. 70 talet. Men han var trogen sin fru , som han träffade i skolan.
Hans standard meningen var , när han skulle laga en bil var ” 2 stora stark ” innan han började jobba . När han fyllde 50 år så fick han 2 stora ölglas .
Hans fru fick någon svullnad i ena hjärnhalvan. Så Åke levde mer eller mindre med sin fru sista 4 åren på sjukhuset. Min pappa sa det var hemskt att se två . Som hade allt 3 bilar , villa, sommarstuga osv . Förlorade allt på dom åren . Åke blev aldrig sig själv efter det. Allt han pratar om är sant . Men lider mer eller mindre av tidsbegrepp. Han kan prata om saker som hänt på 60-talet . Som det vore idag . Så det kan låta konstigt när han pratar .
Åke är rätt ensam ifrån sin vänkrets, som dom flesta söp ihjäl sig efter hand . Men Åke drack inte som sina vänner. Så han överlevde, men lever i mer en sorg . Han bodde på gruppboendet i några år, tills kommunen beslöt att han skulle ha eget, med mer ett boendestöd istället.

Var bilmekaniker bara nåt intresse? Och han träffade väl inte sin fru i skolan? Han pratade om att de träffades på jobbet. När de hade jobb via landstinget, nåt om att fylla på karameller. Han sa att hon var 45 när de träffades, och 54 år när hon dog. Så det låter lite gammalt för att träffa någon i skolan. Åtminstone på den tiden, om det inte var via jobbet. Idag är det ju inte ovanligt med lite äldre studenter på högskola/universitet. Men det kanske är tidsuppfattningen som ställer till det. Men hade de träffats via skolan istället för jobbet, så hade han väl kunnat säga det?

Det fetmarkerade stämmer inte med Åkes egen berättelse. Enligt honom själv träffades de på arbetsplatsen när hon var 45. De var gifta i 9 år och hon var 54 när hon dog för 20 år sedan. Han sade även att han bor i samma lägenhet som han gjorde med sin fru.