Haninge 2020: mor och vuxen son levt isolerade i lägenhet i 28 år

Ge dig, mamman är ju mest troligt psykiskt sjuk och har inte kunnat ta hand om sonen.

"Mest troligt psykiskt sjuk" är dina egna antaganden & bör i bästa fall ses som falsk ryktesspridning. Det är ohederligt & fult att attackera & döma ut en mor som offrat en stor del av sitt sociala liv i ett kärleksfullt syfte att skydda pojke från omvärldens alla krav & besvikelser.

Hon saknade grundläggande kunskap men med hjälp så hade de kunnat möta framtiden tillsammans utan att sticka hål på den trygghet de tillsammans hade. Varför ska en pojke med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning tvingas möta samhällets alla krav? Varför inte låta trygghet & en moders kärlek vara grundpelarna i hans liv, istället för att försöka normalisera en pojke som knappast har ngt behov av att vara ngn annan än sig själv?

Nu har myndigheterna ännu en splittrad & krossad familj på sitt samvete.

Men dra mig på helvete.. Kommer ihåg att en släkting såg ut sådär på benen när han vart sängliggande efter sjukhusvistelse väldigt länge...

Hoppas lite pucko så du blir blandad. Sätter punkt här vad gäller dig.

Han fick väl extra mycket kärlek av sin mor då eller?

Tycker inte denna historian är särskilt märkvärdig faktiskt.
Fritzl-fallet dock där snackar vi riktigt sjukt!

Ser värre ut än vad det egentligen är.

Hade mamma haft den kunskap som krävs när man ska isolera ett barn & (delvis) sig själv från omvärlden så hade hon insett att dessa sår, som troligtvis är en konsekvens av dålig blodcirkulation, kunde ha undvikits med en 1/2 timmas daglig motion på gångband/motionscykel. Förslagsvis schemalagd. Hennes avsikter var godare än hennes kunskap kan man milt säga. Men om milda problem uppstår i en ev framtida isolering så bör hon veta att bensår/svullnad läker relativt lätt ifall behandlingen är den rätta, i många fall krävs endast en sk kompressionsbehandling.

Det innebär att mamma lindar pojke med elastiska bandage eller låter honom få använda särskilda kompressionsstrumpor. Kompressionsbehandling kan oxå minska ev svullnad i benen.

Om såren är öppna & har svårt för att läka så är en sk såromläggning att föredra. Såret täcks med förband så att det hålls fuktigt för att förbättra läkningen.

Men preventiva insatser är ju självklart bäst & motion är i olika former självklart överlägset på alla sätt & vis.

Bilden som du kommenterade är troligtvis konsekvensen av utebliven träning/fysisk aktivitet. Även vitaminbrist kan markant påverka läkningsprocessen till det sämre , så en balanserad & nyttig kost är självklart oxå förebyggande.

Det känns lite som att du tar modern i försvar.. Eller läser jag in ditt inlägg fel?

Jag försöker vara objektiv i min bedömning för jag vet av erfarenhet att varje mynt har 2 sidor.

Att försöka förstå är en god mänsklig egenskap. Moder har försökt att skydda ett lättare utvecklingsstört barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, dvs autism, från den kyla & hårdhet pojke skulle mötas av i samhället. Hon visste från början att han aldrig till fullo skulle bli en del av den sociala gemenskapen, aldrig skulle han helt klara sig på egen hand, aldrig skulle han få det bemötande som varje moder vill att sin pojke ska få.

Hon visste även att världen är grym mot de som avviker från mallen, trots allt identitetspolitiskt trams. Hon fattade ett beslut, dvs att skydda pojke från världens ondska.

Jag ser inte en frustrerad moders goda intentioner som problem, däremot ser jag hennes okunskap kring själva förfarandet som ett stort problem. Bristen på kunskap, dels kring det praktiska i själva isoleringen (motionsmöjligheter, rutin/schema, vitamin/antioxidanter, kost etc) men oxå den bristande kunskapen kring den neuropsykologiska funktionsnedsättningen.

Hade mamma haft förmåga att strukturera upp pojkes fyrkantiga vardag så hade själva isoleringen inte varit ngt problem, då pojke är betydligt friare i deras lgh (förusatt att en strukturerad & schemalagd vardag existerar) än vad han nu är, när han vind för våg oavbrutet insuper nya svårsmälta intryck som för honom (pga autism) är omöjliga att hantera, i synnerhet nu när hans två enda fasta punkter i livet tagits från honom, dvs lgh & mor.

Jaha, du är med all förmodan en sådan där Munchausen by proxy-förälder alternativt lika narcissistisk som mamman. Känner igen erat sätt att tänka.

Du har fel. Bobbys mamma visste inte bättre än myndigheter.. Bobby dog pga dysfunktionell föräldraskap.
En förälder som bryr sig om sitt barn, låter inte barnet tappa alla tänder, får sår på ben el låter sitt barn ligga på golvet.
Hoppas verkligen inte att du har barn.
Och det är synd att det inte finns institutioner kvar. Vissa människor är helt wakko

Att plocka russinen ur kakan är ohederligt & saknar relevans då det är de generella studierna som man måste beakta i aktuellt ärende. Enskilda fall är inte talande & saknar därför diskussionsvärde.

Tryggheten på institution passar funktionsnedsatta personer i största allmänhet, för där slipper dom att utsättas för samhällets orimliga krav i statens absurda normaliseringsprocess. Autism är dock annorlunda, där finns det inget behov av varken socialisering eller bättre levnadsvillkor utan där är det trygghet, kontinuitet & struktur som räknas oavsett miljö. Den nyvunna frihet som blivit påtvingad av myndighet går.inte att jämföra med den tryggheten Bosi upplevt med mor i lgh, därför kommer "friheten" att på sikt vara mer skadlig än utvecklande. Det är då pojke sluter sig & till följd av detta kommer apatin, orsakad av ångest, blir ett faktum. Oro, frustration & apati till följd av att statens överförmynderi. Tragiskt.

Edit: Ett litet tips är att man bör undvika att bli känslomässigt berörd när man bedömer & diskuterar liknande fall som detta. Känslor förblindar omdömet.

Det är av stor vikt att objektivisera personerna i fallet. Se Bosi som ett objekt. Ingenting annat. Det är lättare att se helheten ifall man inte förblindas. Lättare att komma till en mer rimlig slutsats.

Bobby dog för att han torterades ihjäl av två sexualsadister. Finns ingen anledning att linda in det.