Citat:
Ursprungligen postat av
Sepiritz
Och vad vittnar naturen om (och hur?)
Inget annat än? Pratar du då om tillståndet av att inte vara falskt? I så fall behöver du ju inte ordet Gud alls. Det är överflödigt. Jag tror nog du tillskriver det mer egenskaper än så om du är ärlig och inte försöker akrobatisera.
Naturen vittnar t.ex om att vi är skithål lite till mans.
Vi gillar att spela goda och fina, men så snart vi får chansen så skyller vi på första bästa syndabock,
bara för att orka leva en dag till.
Sanningen är ju ett enormt ord.
Vi känner inte sanningen. Inte den stora sanningen.
Vi vet ju ingenting knappt om livets alla detaljer och universum och så.
Men vi kan känna den lilla sanningen. Det lilla en människa kan veta 100% säkert.
Det vi upplever. Vår upplevelse att vi finns till. Det är en sanning vi kan kalla Kristus.
Men GUD. Det är för mycket för våra mus-hjärnor.
Så varför krångla till det då???
Jo, Bibeln säger ju det klart och tydligt.
Vi är för högmodiga och dåraktiga så vi måste ledas in i värre dårskap för att lära oss sanningen.
Bara genom att erfara dårskap och tro på dom mest löjliga lögner kan vi möjligen finna sanningen och lära oss att älska den.