ELPRISTRÅDEN - Diskussion om elpriser i Sverige

Biden says the Nord Stream 2 pipeline won't move ahead if Russia invades Ukraine

Elprisernas betydelse för Sveriges småhusägare

Under vintern har Sverige haft onormalt höga elpriser. Även om priserna framöver inte blir så höga som de varit under vintern talar flera faktorer för att de ändå kan bli betydligt högre än vi vant oss med. Omställningen mot mer hållbara energikällor i den svenska elproduktionen talar också för att elpriserna blir betydligt mer varierande. I en ny insiktsrapport från SBAB undersöks hur småhusägares kostnader för el har förändrats över tid. Rapporten innehåller även en analys av hur småhuspriserna kan påverkas till följd av stigande elpriser.

Ett urval av resultaten i rapporten
• De senaste 15 åren har andelen eluppvärmda hus ökat från 40 till 50 procent till följd av minskat oljeberoende. Det gör småhusägare känsliga för stigande och varierande elpriser.

• Under perioden 1994–2021 ökade elpriserna med 167 procent, att jämföra med konsumentpriserna i stort (KPI) som ökade med 38 procent. Under samma period ökade hushållens disponibla inkomster med 148 procent. Elpriserna har således ökat relativt både KPI och hushållens inkomster.

• Sverige har inte, som brukar hävdas, låga elpriser. Åtminstone inte när alla skatter och avgifter inkluderas. Efter Belgien tillhör Sverige de länder som har absolut högst nätavgifter. Skatterna på el i Sverige är inte högst men ligger på den övre halvan.

• Utbudet av el och överföringskapaciteten kommer troligtvis inte kunna hålla jämna steg med den ökade efterfrågan, med stigande elpriser som följd de närmaste åren.

• EU:s integrerade elmarknad och det faktum att elpriserna exklusive skatter och avgifter har legat högre i EU än i Sverige och Sverige är nettoexportör av el, talar för fortsatt höga elpriser i framför allt södra Sverige de närmaste åren.

• I Volue Insights långsiktsprognos väntas elpriserna mellan 2025 och 2030 stiga ytterligare för att sedan falla tillbaka något. Huvudskälen till de stigande elpriserna fram till 2030 uppges vara en kraftigt ökad efterfrågan i förhållande till utbudet, högre elpriser (exkl. avgifter och skatter) i EU än i Sverige i kombination med utbyggnaden av EU:s integrerade elmarknad och att Sverige är nettoexportör av el.

• Ett vanligt budskap till elkunder har varit att det över tid varit billigare att välja rörligt elpris framför bundet, vilket historiskt också har stämt. Då elpriserna dock förväntas variera betydligt mer i framtiden kommer det sannolikt bli mer intressant för småhusägare att binda elpriset.

• Om priserna på el skulle fördubblas snabbt och varaktigt, går det enligt en modellskattning inte att utesluta prisfall på runt 20 procent på eluppvärmda småhus. Ökad kunskap om det kan samtidigt ge incitament till olika energibesparande åtgärder som väsentligt kan dämpa prisfallet.

Husägare i Sverige bör räkna med att elpriserna kan bli femtio procent högre fram till 2025/2026 jämfört med snittet för de senaste åren för att sedan stiga ytterligare och dessutom bli betydligt mer varierande fram till 2030. Det påverkar hushållens boendeekonomi, och bör också rimligen beaktas av banker vid kreditgivningen. Om elpriserna skulle fördubblas snabbt och varaktigt kan priset på en eluppvärmd villa sjunka med 20 procent.

Den gångna vinterns stora prisuppgång på el har framställts som en engångsföreteelse. Det som framför allt drog upp priserna var en kraftig uppgång i naturgaspriserna i norra Europa delvis orsakad av geopolitiska beslut.

Varför det inte skulle kunna ske igen har vi svårt att se. De flesta bedömare, inklusive regeringens expertmyndigheter, verkar åtminstone överens om att det är rimligt att förvänta sig betydligt mer varierande elpriser i takt med att andelen förnybara väderberoende elkällor ökar markant i det svenska elsystemet. Det talar för att fler småhusägare med el som primär uppvärmningskälla kommer att välja bundna elavtal framöver.

Elpriset har seglat upp som samtalsämne i Sverige, ett ämne som bjuder in till vidare analys. Jag misstänkte att jag skulle finna svaret till de höga elpriserna främst på andra delar av kontinenten, men ju mer jag grävde desto mer intressant fann jag i Sverige. Förenklat kan man påstå att den svenska energikrisen är skapad i Sverige, av svenska politiker, och har sin bakgrund redan på 1970-talet. Och det började kanske redan med elallergiska möss…


Under det sena 1970-talet förbereddes nya riktlinjer för energipolitiken, som inkluderade bland annat planer på att bygga ut 800kV-ledningar för att förbinda ”vissa produktionsanläggningar” med större konsumtionsområden i Sverige. I Fälldins Motion 1978/79: 2406 stod dock att läsa att ”undersökningar tyder på att dylika ledningar innebär hälsorisker för såväl människor som djur”.

---

Elallergi som fenomen var vid denna tid så gott som okänt. Man hade däremot börjat oroa sig för mikrovågor. FOA, dåvarande FOI, släppte exempelvis under 1978 en rapport om inverkan på möss från mikrovågor. De hänvisade till sovjetisk forskning som menade att mikrovågor kunde ”inducera onormala beteendemönster”.

Hypotetiska hälsoeffekter tycks alltså ha varit en anledning till att byggnationen av 800kV-ledningar kom att stoppas i Sverige (till skillnad från till exempel i Sovjet där det uppförts 1150kV-ledningar). Ledningar som annars skulle ha medfört högre överföringskapacitet i det svenska kraftnätet

BEGRÄNSAD KAPACITET I ELNÄTET OCH KÄRNKRAFTSAVVECKLING ÄR NYCKELFAKTORER

Stängningen av Barsebäck hade planerats sedan mitten av 1980-talet, men det slutgiltiga beslutet dröjde till 1997. Stängningen skulle minska elproduktionen i södra Sverige och därför öka behovet av överföringskapacitet i elnätet. Barsebäcks reaktorer stängdes 1999 och 2005. Om någon fortfarande vidhåller att avvecklingen av Barsebäck och Ringhals skedde på grund av marknadskrafter bör man inte bara fundera på kärnkraftsskatten utan även fråga sig varför Miljöpartiets tidigare energipolitiska talesperson påstått att ”Socialdemokraterna och Miljöpartiet bestämde att Vattenfall (…) ska fokusera på att nå vårt mål om 100% förnyelsebar energi” och att ”informell styrning” använts.

---

SÖDRA SVERIGE KOPPLADES IHOP MED KONTINENTEN

Medan beslutet att stänga Barsebäck togs 1997, dröjde det märkligt nog till 2005 – i samband med stängningen av dess andra reaktor – innan man bestämde sig för att öka överföringskapaciteten till södra Sverige. Sydvästlänken kom i bruk under 2021, men bidrar bara till att jämna ut prisskillnaderna mellan elområde tre (Stockholm) och fyra (Malmö). Prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige består. Under fjolåret passade man även på att förnya en ledning som ”säkerställer att viktiga förbindelser som (…) Baltic Cable kan användas fullt ut”, en kabel som används bland annat för att exportera el från södra Sverige till Tyskland.

Istället för att förstärka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige har man alltså byggt kablar för att koppla samman Sverige med kontinenten, exempelvis Baltic Cable med Tyskland.

Tack vare politiska beslut har södra Sverige kommit att integreras med Danmark och Tyskland, snarare än med resten av Sverige.

---

Utan bristande kapacitet i det svenska elnätet, utan införandet av elområden, utan nedläggningen av planerbar energi i form av kärnkraft, och utan större kapacitet för export till grannländerna hade elprisutvecklingen i södra Sverige varit annorlunda.

Företagare dömer ut den svenska energipolitiken

Över 2 000 företag har svarat på Svenskt Näringslivs enkät. Medlemmarna ger en dyster bild av hur politikerna hanterar frågan kring energiförsörjningen.

41 procent svarar att de inte har något förtroende alls på frågan om hur den nuvarande energipolitiken kommer att kunna möta den framtida efterfrågan på el. 37 svarar att de har ”ganska litet förtroende”.

Att det är ett problem står klart, men skulle du beskriva det som en allvarlig kris?

– Vi kommer att hamna där där om vi inte adresserar de här frågorna nu, säger Jan-Olof Jacke.

Fyra kärnkraftsreaktorer stängdes mellan 2016 och 2020.

Jacke säger att det var uppenbart fel men att de företag som fattade besluten då gjorde det på rent kommersiella grunder.

– Med facit i hand är det uppenbart att systemet hade behövts för den här planerbara elkraften. Nu gäller det att vi måste ta tag i att skapa förutsättningar för ny planerbar kraft.