Citat:
Har Esbjörn Bolin blivit av med sitt föräldrahem också, när hände det?!
Ja, det är intressant att somliga har en sådan stark önskan att definiera föreliggande affärstvist i vitt och svart, ont och gott, gudomligt och djävulskt - helt utan utrymme för nyansering och djupare analys. Man får väl, med tanke på deras varaktiga hängivenhet att hemfalla till en sådan grotesk dikotomi, anta att det illustrerar deras intrapsykiska fungerande. Det är inte helt utan att man roas av de arkaiska strukturer de så villigt avslöjar inför öppen ridå.
Som om världen var simpel som en saga om den goda och onda fen och deras respektive anhängare. Än mindre denna historia där Ebba helt uppenbart har begått djupt felaktiga handlingar, i så pass hög grad att hon tom blivit straffad för dem och är underkastad villkorlig dom. Hela inställningen till fallet hos somliga antar personlighetsstörda dimensioner, vilket alla som jobbat med patientgruppen vet är i princip omöjlig att nå framgång med. Detta för att det varken finns utrymme för äkta efterforskning eller sann nyfikenhet över tillvarons komplexitet. Mentalisering och sökande efter riktighet, är underordnade deras primitiva naturs begär av förenkling och förklening.
Både Ebba och Esbjörn har begått tvivelaktiga handlingar. Det har båda misslyckats med att ha lagen på sin sida.
Esbjörn är en gammal man med en lindrig kognitiv funktionsnedsättning, med dokumenterade syn- och hörselfunktionshinder, som till sin förtvivlan blivit av med sitt föräldrahem och bekostat stora summor på juridiska ombud. Han vann sympati men föll på eget grepp, eftersom han är en envis och klantig gammal gubbe.
Ebba vann ett hus, blev straffad för lagbrott och har dragit ner sig själv och sitt parti i smutsen. Vad som fick Ebba att klanta till det så till den milda grad, återfinns inte i fysiska eller kognitiva svårigheter, utan i hennes personlighet.
Nej, det här är inte en historia om goda hjältar och onda skurkar.
Här återfinns bara förlorare.
Som om världen var simpel som en saga om den goda och onda fen och deras respektive anhängare. Än mindre denna historia där Ebba helt uppenbart har begått djupt felaktiga handlingar, i så pass hög grad att hon tom blivit straffad för dem och är underkastad villkorlig dom. Hela inställningen till fallet hos somliga antar personlighetsstörda dimensioner, vilket alla som jobbat med patientgruppen vet är i princip omöjlig att nå framgång med. Detta för att det varken finns utrymme för äkta efterforskning eller sann nyfikenhet över tillvarons komplexitet. Mentalisering och sökande efter riktighet, är underordnade deras primitiva naturs begär av förenkling och förklening.
Både Ebba och Esbjörn har begått tvivelaktiga handlingar. Det har båda misslyckats med att ha lagen på sin sida.
Esbjörn är en gammal man med en lindrig kognitiv funktionsnedsättning, med dokumenterade syn- och hörselfunktionshinder, som till sin förtvivlan blivit av med sitt föräldrahem och bekostat stora summor på juridiska ombud. Han vann sympati men föll på eget grepp, eftersom han är en envis och klantig gammal gubbe.
Ebba vann ett hus, blev straffad för lagbrott och har dragit ner sig själv och sitt parti i smutsen. Vad som fick Ebba att klanta till det så till den milda grad, återfinns inte i fysiska eller kognitiva svårigheter, utan i hennes personlighet.
Nej, det här är inte en historia om goda hjältar och onda skurkar.
Här återfinns bara förlorare.