Hjärndimma och neurologiska bekymmer

Inga yttre tecken på autoimmun sjukdom, inga utslag etc. Man betar väl av alla vanliga sjukdomar om inte symtomen är glasklara, som t. ex. fjärilsutslagen i ansiktet.

Börja ät mycket vegansk rawfood. Frukt och sallad osv! Sen även börja fasta. Främst periodisk fasta alltså kanske 4-12h på morgonen. Men man kan äta lätt då typ frukt te osv. Sen ett mer redigt mål till lunch typ.

Tro mej det hjälper enormt. Sen även mycket solljus och rörelse. Allt detta kan inte slå fel och sin hjärna kommer få en super boost. Starkare än kokain! Och juste påtal om det köp lite super fruits från life butiken. Typ camu camu som har 50 gånger mer c vitamin än apelsin. (Nån sked per dag i smoothies tex).

Varsågod

Lite anamnes?

Fram till för sex månader sen var du kärnfrisk? Men plötsligt insjuknar du med magbesvär och hjärntrötthet?

Är du frisk för övrigt? Personlighetssyndrom eller släktingar med psykiska sjukdomar? Något somatiskt?
Har du haft magbesvär tidigare? Har du haft psykiatriska besvär tidigare? Depressioner eller svårigheter att motivera dig på ett normalt sätt (vad nu "normalt" är...)?

Från mitt håll låter du som oerhört välorganiserad och kontrollerad. För mig, som är motsatsen, får det mig att undra om det vara på en nivå som kanske skulle kunna indikera någon viss tvångsmässighet?

En banal fråga är om du kan ha drabbats av det här nya viruset för ett halvår sedan? En hel del post-covid-symtom med trötthetssymtom är förstås till följd av försämrad respiratorisk förmåga (men lungröntgen kan ju påvisa eventuell ärrbildning i lungvävnad) och delvis gammal hederlig neurasteni, men det finns ju också beskrivet hur viruset tar sig in i centrala nervsystemet så i åtminstone en del fall är det väl rimligt att tro att den här typen av besvär åtminstone ibland kan bero på detta.
Jag vet inte hur Covid-infektioner förhåller sig till magen, men jag har en son som alltid (eller väldigt ofta) reagerar med magont när han har infekteras av virus (alltså vanliga förkylningar), men det kanske kan ge en fingervisning.

Det har nämnts vitaminer, hormoner och mineraler som folk tror det kan bero på, och känslan är att du verkar välutredd, men har du en lista på vad de kollat på? Det finns ju olika traditioner för vad man brukar välja att titta på, så kanske - även om det låter osannolikt - finns något essentiellt de missat att kolla upp?

Hände något för sex månader sen? Eller kan något ha inträffat i ditt liv som kulminerat för sex månader sen? Du skriver att du inte varit stressad, men det är inte ovanligt att man inte upplever sig som stressad även om man är det rent fysiologiskt (motsatsen är också sann: en del känsliga själar upplever stor stress även ingenting mätbart finns att visa upp).

CS hjälper verkar det som. Har du upplevt några förändringar vad gäller sånt som hjärtrytm, sömn, hunger och liknande som du kan sätta i samband med insjuknandet? Ja, och innan dess och efter också för den delen.

Hjärntrötthet är en så vag symtombeskrivning. Kan du försöka beskriva lite mer i detalj?

Glömde helt att kommentera den antidepressiva behandlingen.

Någon har alltså diagnosticerat dig som deprimerad? Eller ges AD mot något annat som social fobi eller stress eller nåt? Eller behandlas hjärntröttheten med AD?

Är det en allmänläkare eller en psykiater som skrivit ut?

Har man diskuterat MS?

Jag grupperar dina frågor med siffror för att underlätta svar.

1. Nja, se svar 2

2. Jag anses vara frisk för övrigt. Senaste två åren har dock varit märkliga. Först fick jag någonting som kallas för droppfot, foten slutade helt enkelt att fungera och den hängde bara. Det tog ett år innan den var helt OK igen. I samband med det fick jag en skena som höll foten i rätt vinkel, denna skena satt troligtvis för hårt (Åter igen, ingen förklaring) så det bildades proppar i benet som sedan fastnade i lungorna. Jag åt blodförtunnande i ett halvår för det. Min far dog även för två år sedan och han hade MASSOR av mediciner han käkakde men vi talade aldrig om det, möjligt att jag skulle behöva begära ut en kopia på hans journal. Jag har alltid varit "deprimerad" dvs att jag inte funnit glädje eller mening i någonting.

3. Det är ingenting jag känner själv. Varken foten eller lungorna gjorde någon skillnad heller, jag röck på axlarna och tänkte att det går över. Hjärndimman har verkligen gjort mig personlighetsförändrad.

4. Svarade dig i PM.

5. Allt finns i journalen, jag gjorde även en komplett blod-screening genom Werlabs där de gör en form av komplett basutredning på hälsan där de kollar på över 40+ parametrar. Allt såg bra ut. Det finns säkerligen någonting de inte har kikat med i sjukvården betar man ju av det vanligaste först.

6. Jag styrketränade så in i helvete, 6 dagar i veckan, och käkade mer. Exploderade i PB för både mark och knäböj. Jag kände att jag började må konstigt så jag tog ett par dagars paus och då började detta. Det är kanske möjligt att det är någon form av utmattning, även om det inte hade direkt med stress att göra.

7. Nej. Det har ändrats i samband med antidepp men inte innan och inte i samband med själva insjuknandet.

8. En påtaglig overklighetskänsla. Ibland kan jag titta på mina händer och tänka vad fan är jag? Jag brukade lösa sudoku utan att tänka men nu vet jag inte vart jag skall börja. Jag glömmer allt. Om jag pratar med läkaren så har jag nästa dag glömt vad som sades, men jag minns att vi har talats vid. Om jag måste fokusera, dvs göra sådant som inte sker på autopilot så får jag ont i huvudet och blir trött. Även ögonen blir suddiga och synen mysko, ungefär som att den inte hinner anpassa sig från nära håll till långt håll, en form av fördröjning. Kort sagt känns det som att ALLT i kroppen går på energisparläge.

Jag har faktiskt mitt andra besök på en depressions/ångest-mottagning idag. Under förra besöket genomfördes en basundersökning för depression och idag skall jag träffa läkare så diagnos ställs troligtvis idag. AD ges mot eventuell depression då läkaren misstänker att depressionen har manifesterats i somatiska bekymmer då alla prover ser bra ut. Just nu är det läkaren som skriver ut. Jag bytte antidepp när jag var inne en vända på akutpsyket, då var det en överläkare inom psykiatri som skrev ut den.

Jag har tagit upp det. Som jag skrev i svar nr 2 i förra inlägget så har jag haft droppfot. Det gjorden lumbalpunktion i samband med det samt röntgen men det visade inte på någon inflammation. Jag fick aldrig någon förklaring till foten men jag tror att det berodde på att jag gick ned 30 kg på 6 månader, foten slutade att fungera i samband med det och jag har läst att man kan få neurologiska bekymmer pga plötslig kraftig viktnedgång.

Hej TS,

Vad ligger ditt järnvärde på?

27, referensintervall 9-34.

Däremot var mitt transferin en punk under intervall, 1,8, intervall 1,9-3,3.

Transferin:
Läkarens kommentar kring det var följande.

Järnvärdet och värdet för Transferrinmättnad ligger på en bra nivå.
De något låga värdena för Transferrin och TIBC är sannolikt en normalvariant utan koppling till ohälsa.
Inga tecken till järnbrist kan ses i dina provsvar.

Jag är väl medveten om effekten av periodisk fasta, träning och utomhustid. Jag hade extremt bra rutiner kring alla dessa punkter innan jag insjuknade, fasta var 16;8 dagligen, och jag har även försökt hålla igång men då kroppen går åt fel håll så har det blivit svårare och svårare. Det känns som någonting betydligt allvarligare är dåliga rutiner då jag som sagt redan innan hade bra rutiner. Frukt och grönt har jag bombat kroppen med senaste tiden, upp emot ett kilo om dagen (Nej, inte frukt med hög fruktos, bananer etc) och det har hjälp magen markant men de övriga symtomen är bestående.

Om en amalgamplomb börjar läcka kan man få nåt liknande. Har du sådana?

Låter banalt att diagnosticera det som somatisering av depressiva besvär.

Självklart blir man deppig av de symtom du beskriver, och om de inte går att lindra så behöver man så klart både lära sig att acceptera dom och medicinera. Men att dra slutsatsen att de är konsekvensen av en depression baserat på att man inte hittar nåt i de (standard)prover man tagit låter amatörmässigt.

En depression kan manifestera sig som fysisk smärta men man kan också gå med smärta under långa perioder och till följd av detta hamna i en depression. Nu funkar ju många AD även mot smärta, så det är inte speciellt. Hjärntrötthet och olika neurologiska symtom kan förvisso också vara tecken på depression, men det finns knappast stöd för att antidepressiva läkemedel är effektiva för att behandla sådan symtom om de inte är en följd av depressionssjukdomen.

Du svarar inte på SSRI, inte på SNRI och inte på TCA. Om inte nån TCA funkar så kanske din läkare bör ompröva diagnosen - eller fundera på ännu effektivare behandlingsalternativ (som ECT). Men i ditt fall finns det väl mer som talar för att eventuella nedstämdhetssymtom är en följd av tröttheten m.m., och inte tvärtom?

Eller vad säger du själv?

Jag håller helt med i det du säger. Ang TCA så är jag inte uppe i full dos ännu. Då TCA inte är lika snäll som SSRI så trappar jag upp lite långsammare så att kroppen hinner vänja sig vid biverkningarna, munnen är som Saharaöknen. Jag går även på en depressions/ångest-mottagning så vi får se vad läkaren där säger om mina besvär. Jag må vara deprimerad men jag är 110% säker på att det är ett SEKUNDÄRT besvär orsakat av t. ex. mage eller hjärndimma som är de PRIMÄRA symtomen. Åter ang TCA (Saroten i mitt fall) så ges det bl.a. till folk med IBS och nervsmärta utöver depression. Då magen bråkar och fötterna gör ont och domnar och tydliga tecken på depression så tyckte läkaren att det var värt att testa. Jag ställer upp på prov men har sedan länge tappat hoppet.