Skandiamannen

Har GM för avsikt att döda Olof så tror jag inte man skjuter i ryggen ..

Dels tjock vinterrock o dels inte 100% dödande om det inte träffar helt rätt...

Vad menar du?

Något som medlemmar i SEkten nogsamt undvikit är mina påpekanden om vapenhantering, skjutning samt varför Stig en stund efter skotten fortfarande var kvar i mordplatsens närhet!
Skott 1 avsett döda OP, skott 2 avsett att kvalitetssäkra dödandet, sedan inget tredje skott, avsett att även döda LP!
Dvs GM var någon som inte var det minsta orolig för att bli igenkänd - ex.vis av just LP!

Uppenbarligen hade SE samma ytterkläder på sig, från det att han ca 23.20.pip lämnade ut gnm Skandias huvudentre och tills han efter midnatt kom hem till sin bostad i Täby!?
Vilken iskall mördare gör så?

Han kan ju ha varit alkoholpåverkad med bristande omdöme som följd...

OBS: Jag försvarar ej SE-spåret, tycker bara att man ska se helt objektivt på saker och ting

Yepp. Du är inne på nåt, den gode SE hade varit ut på lite "tjuvledighet" vid 20tiden och druckit middag.
Så ostadigheten i högerhanden gav ändå ett välplacerat första skott, varpå det andra med samtid. uppdrag av hanen gav ett hiskeligt dåligt träffresultat!!

Ena stunden kan du tänka dig en drogpåverkad man från Rotebro vara GM... Sen menar du att en alkoholpåverkad Engström inte kan träffa trots vapenvana..

Det är inte ett skott på 50m som sitter mellan ögonen direkt..

En sak som säkert kan uppfattas som besvärande för SE är kanske just hans egen berättelse. Han säger alltså att han går Sveavägen söderut bara några sekunder bakom makarna Palme, fast på trottoarens ytterkant. Kort före mordplatsen skall han dock ha sneddat in mot den inre sidan av trottoaren där makarna Palme går. Skotten smäller, och strax därefter springer SE bort från den liggande kroppen och in i gränden. Han berättar dessutom för polisen att han själv passar väldigt bra in på det signalement man har gått ut med i media (lång mörk rock, keps, handledsväska och stålbågade glasögon).

Den berättelsen ligger väldigt nära sanningen tror jag, det är bara skildringen av de sista avgörande ögonblicken han fuskar med. Om man har förmåga att slita sig ifrån den gamla HH-teorin som gick ut på att SE var ett uppmärksamhetstörstande stolligt vittne så blir det mycket lättare att förstå hur mordet gick till och vem som var gärningsman.

En sak som säkert kan uppfattas som besvärande för SE är kanske just hans egen berättelse. Han säger alltså att han går Sveavägen söderut bara några sekunder bakom makarna Palme, fast på trottoarens ytterkant. Kort före mordplatsen skall han dock ha sneddat in mot den inre sidan av trottoaren där makarna Palme går. Skotten smäller, och strax därefter springer SE bort från den liggande kroppen och in i gränden. Han berättar dessutom för polisen att han själv passar väldigt bra in på det signalement man har gått ut med i media (lång mörk rock, keps, handledsväska och stålbågade glasögon).

Det du menar med "besvärande" är att SE:s tidsangivelse när han hörde skotten och kom fram till mordplatsen inte verkar stämma, och att han berättade för polisen att han passade in på signalementet, vilket han delvis gjorde.

"Trottoarens ytterkant" och "snedda in mot den inre sidan av trottoaren" är självklart inga besvärande omständigheter.

Det här påståendet är direkt felaktigt av dig, kanske en medveten lögn eller en grav missuppfattning: "Skotten smäller, och strax därefter springer SE bort från den liggande kroppen och in i gränden."

En sak som säkert kan uppfattas som besvärande för SE är kanske just hans egen berättelse. Han säger alltså att han går Sveavägen söderut bara några sekunder bakom makarna Palme, fast på trottoarens ytterkant. Kort före mordplatsen skall han dock ha sneddat in mot den inre sidan av trottoaren där makarna Palme går. Skotten smäller, och strax därefter springer SE bort från den liggande kroppen och in i gränden. Han berättar dessutom för polisen att han själv passar väldigt bra in på det signalement man har gått ut med i media (lång mörk rock, keps, handledsväska och stålbågade glasögon).

Den berättelsen ligger väldigt nära sanningen tror jag, det är bara skildringen av de sista avgörande ögonblicken han fuskar med. Om man har förmåga att slita sig ifrån den gamla HH-teorin som gick ut på att SE var ett uppmärksamhetstörstande stolligt vittne så blir det mycket lättare att förstå hur mordet gick till och vem som var gärningsman.