Vilken väg in till juristprogrammet?

Hej!

Skriver här då jag hade behövt lite tips gällande vilken riktning jag ska gå här i livet,

Som dom som är insatta i juristutbildningen vet att det finns flera vägar in, betyg, hp, alternativt urval etc

Tyvärr är jag uppvuxen i en familj utan akademisk bakgrund "trots" att jag är född i Sverige, mina föräldrar är svenskar och jag har ett -son efternamn. Nådde jag betyget E (godkänt) på gymnasiet eller högstadiet så blev mina föräldrar glada, bortsett från att jag har haft tufft för matte så har jag inga andra "problem" eller diagnoser. Detta har resulterat att mina gymnasiebetyg är inget att hänga i granen direkt, jag läste ekonomiprogrammet på gymnasiet med inriktning juridik. 4 B, 6 C, 9 D och 7 E vilket resulterar i ett meritvärde på 15.23 inkl 2.0 i meritpoäng. Är man insatt i antagningspoängen så förstår dom flesta att detta inte räcker, HT21 krävdes det 20.31 som minst i andra urvalet och på VT21 20.45 så krävdes det minst . Skulle jag dock höja 6 av 7 E (det sjunde är Moderna språk 4, dvs litttteeee svårare) till B och A så hade snittet hamnat på 17,21. Finns även några kurser (7st) bland dom 9 D som är simpla teoretiska kurser, att höja dessa till B eller A hade resulterat i ett meritvärde 18.93. Min tanke med detta var att visa, jag kan komma närmare och närmare målet det tar dock tid och pengar.

En annan väg in kallas för högskoleprovet, har gjort det ganska många gånger men har väl aldrig riktigt gjort det med flera månaders seriöst plugg före. Tror jag gjort ca 4 st varav typ 3 av dom var under gymnasiet när jag hade F i matte 2 och E i matte 1. Inte så strålande resultat här heller: 0,1 , 0,45 , 0,45 och 0,35. Har som högst fått 0,6 på verbala och 0,5 på den kvantitativa delen. Gör man någon form av felsökning så skulle jag nog säga att den verbala delen består främst över att jag inte är bra på ord och att jag inte har fokus på Läs och Elf dvs att jag gissar på skoj för att jag inte orkar läsa texterna. När det gäller den kvantitativa delen så består resultatet främst pga jag saknade grundkunskaperna tex procent och avrundning, om 0,97 upphöjd till 97 är större än 1,07 upphöjt till 7 är. Men skulle väl säga att jag är på god väg där iallafall då jag nästan plöjt igenom Matematik 1c boken. Det som jag tycker är jobbigast med HP är att det är ETT prov, svårt att veta innan vilket resultat man får mellan 0,0-2,0 tillsammans med mina svagheter.

Sen har vi ju då alternativa urval, UJIKEN och Juridisk grundår. Blivit antagen till ujiken nu till våren som jag tänkte läsa och verkligen satsa, just för att få det där AB. Tufft, naturligtvis men ser min chans där jag inte behöver vara bra på matte utan räcker med att plugga ett ämne som jag verkligen har intresse för. Är det så att jag inte skulle nå ända fram så kommer jag även söka till juridisk grundår till hösten (i både uppsala och visby) efter att ha sökt juristprogrammet med vårens högskoleprov också såklart i hopp om att även där få det där VG så att jag blir antagen till juristprogrammet och kan hoppa på termin 3.

Kommer definitivt få en kommentar nu som lyder "får du 0,4 på högskoleprovet så kommer du aldrig klara juristprogrammet" eller "hur ska du klara juristprogrammet när du inte ens kan få bra betyg på enkla gymnasiekurser". Enkelt svar, jag visste inte meningen med att plugga och inte nöja sig med ett E när jag gick på gymnasiet. Jag blev intresserad av juridik 2017, före det så var jag inställd på Lärare i fritidshem och hade därför inte krav på mig själv över att få bra betyg.

Jag är som många andra väldigt intresserad av att få en plats på någon av landets juristprogram, struntar fullständigt om det är i Lund eller Umeå. När jag var 17 och läste privatjuridik på gymnasiet så fann jag ett extremt stort intresse för just juridik, jag fastnade för ämnet för att det är så allmänbildande och med fokus på samhället, rättsväsendet och ämnen som rör oss privatpersoner. Är intresserad av kurserna i arbetsrätt, familjerätt, statsrätt, straffrätt och även processrätt. Som ni kanske har förstått i vad jag skrivit så är detta inget mina föräldrar har kommit på, min pappa blir nöjd om jag får en fast anställning på ICA, jag har inte några krav på att jag ska bli delägare vid 35 års åldern eller aktivt enbart jobbsökande till Vinge eller kanske Lindahl.

Bortsett från mina väghinder gällande att komma in så har jag även en hel del hjärnspöken som ger mig en kick åldersnoja som egentligen är obefogad. Jag är 21 år gammal, men sen är väl saken den att jag har en liten fiffi som innebär att jag har en biologisk klocka som tickar varje dag (framförallt när man tänker på att försöka komma in på en nästan 4,5 årig utbildning och sen addera kanske 2 års som tingsnotarie) som går som gör mig väldigt stressad. För en kille så (oftast) kan man utan problem fortsätta studier och jobb trots tillökning i familjen men som kvinna blir det en helt annan förändring.

Jag vet att detta blev ett väldigt långt inlägg men hade verkligen behövt stöd hur jag sak tänka rent psykiskt och vilken väg jag sak försöka komma in. Planen jag har i hjärnan just nu är egentligen ujiken + hp > juridisk grundår + hp men bör jag addera prövningar på komvus också för att öka chanserna.

Snälla var inte elaka eller hårda!

läs alla kurser som fristående kurser och när någon hoppar av hoppar du in.
alternativt läs utomlands första året (lägre inträdeskrav för man betalar. du tar det via CSN) och sedan byter du till svenskt universitet.

men frågan är om det är värt det. finns det inte viktigare saker här i livet än att bli jurist? upp till dig.

Har du pluggat juristprogrammet? För isf känns dessa tips lite märkliga.. Vilka fristående kurser, det är väldigt få fristående kurser (som inte är programkurser) jag kan läsa för att sedan tillgodoräkna. Oavsett om jag nu ska ha läst massa fristående kurser så måste jag ändå komma in som vilken annan människa som helst.

Utomlands första året? Läsa law school i USA eller vadå??? Har jag en juristutbildning som är utländsk måste jag ändå komplettera 2 år.

Ja du vill ju inte att vi ska vara elaka eller hårda.

Det som är bra, är ju att du verkar ha ett reelt intresse för att bli jurist, det är ju en bra start för allt man vill bli. Det gäller alla yrken. Och handlar också om att man efter studier troligtvis vill syssla med det under hela yrkeslivet. Att du sen har inlägg där du hoppar mellan SSK, grundlärare, personalvetare och jurist får mig att tveka.

Sen har vi ju den krassa verkligheten. Att skylla på att man inte har föräldrar som har akademisk bakgrund hjälper inte, det är det många som har, och ändå kvalar in. Att du har urusla betyg och resultat från HP kan man heller inte trolla bort. Att du nu på något magiskt sätt skulle kunna kvala in till Juridicum eller ens klara av studietakten och tentorna där, det ser jag som otroligt svårt, med hänsyn till det lilla jag känner till om dig.

Det är mycket avancerade studier tillsammans med en grupp människor, som har en helt annan studievana.

Om jag varit dig skulle jag försöka komma in på utbildningen till SSK. Här är det studier, men oxå praktik och du har jobb innan du fått din legitimation. Lönen är dessutom mycket bra.

Inget av det fungerar. Hittar du bara på?

Sjuksköterska är inte min grej (sprutorna & blod), lärare har jag hoppat av & har tidigare varit intresserad av personalfrågor men dragit mig mer åt de juridiska men tack ändå. Provade att läsa till lärare som sagt men de ända jag tänkte på var just jurist

Just nu känns som de största hindret att komma in, för att sedan klara studierna känns som ett hinder man får ta då. Eller jag ska kanske tacka nej till en ev plats på juristprogrammet som jag kan få via ujiken för att jag var dålig på naturkunskap för 5 år sedan.

Inte för att låta dryg eller så, bad inte om studievägledare hjälp utan vilka vägar jag ska kombinera för att få en plats.

Nej du är inte dryg, vill bara att du ska förstå verkligheten. Och den har du uppenbart inte greppat när det gäller utbildningen till jurist. Gör dig själv en tjänst. Kolla upp närmaste universitet och gå på två av föreläsningarna som är kopplade till juristprogrammet, skulle föreslå Förvaltningsrätt, som omfattar 21 hp, med tillhörande litteratur på 2486 sidor.

Har skuggat en student & har lånat böcker från bibblan som är för JIKEN

Då får jag hoppas att du hamnar i gruppen av studenter på ujiken som får Med Beröm Godkänd....

Skit i juristprogrammet, det är en oerhörd konkurrens och press, dessutom skittråkigt ämne att studera. Dina kollegor kommer vara prestigefyllda och inte särskilt trevliga.

Jag gick en termin på juristprogrammet och det var motbjudande nog.

Mina kollegor, beror väl på vart man jobbar eller är alla arbetsplatser likadana??? Jag tycker de är kul att studera juridik. Så tack för tipset.

Jag tror han syftar på kompletteringsutbildningen för utländska jurister som vad jag vet endast går att läsa på SU. Men det ställs betydligt högre krav än vad personen du citerade anger.

Till TS, juristprogrammet är inte för alla. Att du har ett genuint intresse är inget revolutionerande, de har de flesta innan/när de börjar. Utbildningen är otroligt bred vilket är bra på sitt sätt, vilket också gör mig lite orolig när du skriver att du endast behöver plugga ett ämne, ujiken för att ta ett exempel är en blandad kompott av flera ämnesområden på en okomplicerad eller mild basnivå. I alla fall, förr eller senare kommer du stöta på ett ämne som är så tråkigt att det inte går att beskriva, jag känner tex inte en själ som tyckte skatterätt var roligt att läsa (jag älskade det), själv tyckte jag associationsrätt var ett riktigt snark ämne, det är bara att bita ihop och kämpa på! Räkna med att läsa regelbundet och var väl förberedd inför föreläsningarna, ställ frågor och våga prata, anteckna/sammanfatta och repetera! Gör du detta kommer du inte ha några problem att klara utbildningen på utsatt tid med bra betyg. Att klara utbildningen gör alla som vill förr eller senare, du kommer bli förvånad av mängden idioter som tar sig igenom utbildningen, så detta behöver du inte oroa dig för. Ditt problem tycks dock vara att betygen inte räcker för att komma in och du verkar ha tillräckligt med insikt för att veta vad du behöver göra för att ta dig in. Vad du prioriterar är helt upp till dig, ingen väg är fel att gå. När det gäller kurserna kan du fråga om tentamenskompendium eller begära ut andra studenters tentor, detta brukar jag själv göra redan innan kursen startar så att jag har det nära till hands då det är dags att tentaplugga.

En annan väg vet ej om dessa program finns kvar är att läsa rättsvetenskap, det är "ungefär" som juristprogrammet fast endast 3 år och endast 180HP, om jag inte är helt fel ute kan du tillgodoräkna dig de flesta kurserna om du lyckas ta dig in på juristprogrammet (jag pluggade med en tjej som läste något sådant men hon valde att läsa om hela utbildningen eftersom hon endast fick tillgodoräkna sig lägsta möjliga betyg), men som sagt jag har ingen aning om detta fortfarande är möjligt och att boka tid med en studievägledare vore lämpligt. Lycka till.