Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
zoombo
			 
			Tack. Någon som förstod frågan. 
Det stämmer säkert, en vanlig flatbädds hemmascanner duger knappast. Gjorde några egna prov och förutom att det tar lång tid per scanning så blev inte resultatet speciellt bra. 
Min negativscanner är också rätt bökig att jobba med, negativremsan ska läggas i en ram och sen matar man fram den för hand och trycker på "scan" för varje bild. Resultatet var heller inte överväldigande. Nu har jag sett att det finns nyare scanners där man matar in negativremsan på ena sidan och är det sen en motor som sköter matningen och man kan mata nästa remsa kant-i-kant så borde detta också gå rätt snabbt. Stämmer detta? En sån kostar runt 2'. 
Nu har jag inte speciellt höga krav på själva upplösningen och så, detta ska mest användas för att bläddra fram album digitalt på en medialäsare eller dator, ungefär som man bläddrar i ett fysiskt album. 
Jag tänker mig att om man riggar en slags platta med en kamera fast monterad rakt ovanför och ger den adekvat belysning så går den operationen betydligt snabbare än att flatbäddsscanna. 10 minuter per bild? Det borde ta högst 20 sek per bild, dvs drygt 11 timmar. Ja förutom byten och att tömma minneskortet etc. 
Mina frågor är därför som i första inlägget. Om man nu vill göra på detta sätt: hur många Mpix bör man sikta på, ska man ta en bild av 4 bilder samtidigt, ska man lägga det bakom ett glas, ska man manuellt ställa ISO100 och lång slutartid etc.
		
	 
 
Jodå - en vanlig hemmascanner duger - det handlar i grunden om vad du vill ha ut i slutändan och vad du är beredda att betala. 
Epson perfection V850 pro ger riktigt bra resultat (bättre än att fota), är en ren hemmaskanner, men kostar runt tio tusen. En proffsskanner har en nolla till - och uppåt. Nu har du ju en bra kamera så den kostanden känns onödig i förhållande till vad du vill uppnå. Du vill ju ha dessa bilder av personliga skäl och ska inte vinna någon bästa bildkvalité´-tävling. Så jag tycker du ska köra på kamera. Du kommer ändå få ett mycket bra utgångsläge och det kommer räcka för allt du vill ha bilderna till. 
Trumskanner är ju det absolut bästa - och det har med optiska principer att göra. En flatbäddskanner har ju en sensor mitt i som rör sig linjärt i skanners längdriktning. För att få med hela bilden så använder man speglar och prsima för att bryta ljuset så det når sensorn. Det ger alltid en förlust i skärpan - som ökar ju längre från mittenaxeln du kommer eftersom du måste bryta ljuset mer. 
på trumskannern monteras bilden på en plexitrumma och sensorn som läser rör sig i längsled, samtidigt som trumman snurarr. Det betyder att varje punkt som läses in befinner sig mitt för sensorn på exakt samma avstånd hela tiden och man får samma skräpa i varje punkt. 
Själv har jag med mycket gott resultat fotat av diabilder. 
Grunden för bilder är att de ska avbildas i exakt den storlek de ska återges. Ska bilden skrivas ut eller tryckas i 35x27 cm ska den skannas så när den storleken som möjligt. Det föreligger en missuppfattning om att bilder inte förlorar i kvalité när man gör dem mindre, men det gör de av samma skäl som när man gör dem större. Du tar bort information och datorn måste räkna ut hur bilden borde sett ut utan alla de pixlar som du slänger Föra att enkelt illustrera detta så tänka extrermfallet en bild på 4000x4000 pixlar som ska bli 4x4 pixlar. Då inser man att det även blir förluster när man gör bilder mindre - precis som när du gör dem större så står förlusten i proportion till hur långt från ursprunget du går. Men eftersom du troligtvis inte ska göra konstböcker utan bara gör detta för att det är kul så strunt i detaljerna.
Jag hade fotat med max upplösning, mest för att om det är lättare (se ovan om kvalité) att göra en bild mindre än att behöva göra bilderna större. Fota i RAW - det ger en massa info att jobba med och dessutom har RAW-program som ARC* ett rätt trevligt gränssnitt där man enkelt kan sätta vitpunkt, justera skuggor och högdagara med mera. 
*Adobe camera raw
När du dragit i RAW-filen får du ju en liten datafil med alla inställningar du gjort (i mitt fall canon och ACR en .xmp) - denna fil gör att du egentligen inte behöver spara bilderna i annat än det format du önskar. Jag brukar göra bilderna så färdiga det bara går i ACR, spara ut bilder i JPEG, och ibland i en mindre storlek (inte alls så uselt som ryktet säger - det är inget statiskt format utan har blivit mycket bättre sedan 90-talet). Om du vill ha bilden större har du ju kvar RAW-filen och den lilla filen med inställningar så det är bara öppna och spara om i TIFF eller så om någon nu propsar på det. 
Uppställningen för påsiktare brukar vara två lampor som belyser bilden snett uppifrån - en från höger och en från vänster. Exakt vinkel får ma laborera sig fram till. Ungefär så här.
https://encrypted-tbn0.gstatic.com/i...stZCw&usqp=CAU