Citat:
Ursprungligen postat av
Saekerhetspolisen
Du, jag förstår verkligen hur du känner dig:
Det är stor stor skillnad på
1.hur ditt liv är och
2.dina förväntningar på hur livet ser ut.
Och den skillnaden skapar missnöje och ångest i dig. Och det gör väldigt ont för dig att känna på; som ett hål i magen.
Först när du ändrar dina förväntningar på kan en tillfriskning ske.
Livet är inte skyldig något. Du har tendenser av narcisism. Det är vad psykologen kommer säga och så är det upp till dig att deale med det.
Du skriver att du verkligen förstår hur jag känner, för att sedan följa upp det med egna påståenden som du baserar på vad du själv tror, jag reflekterar inte över förväntningar och verklighet, jag har inte ens några förväntningar, mitt huvud är någon annanstans, att bearbeta, läka och utvecklas, det enda jag hoppats om mitt eget liv har varit en stark familj, och det har jag verkligen lyckats med, och det är jag tvärt om stolt över, även om NI inte förstår det, men bemöda er inte ens att tala om det för mig =)
Hur skall jag kunna ändra på en förväntning som inte ens finns? Den enda förväntningen är verklighet, familjen. hela detta inlägg är nonchalant, du hävdar dessa saker, om jag har narcissistiska drag vet du inte förens du umgås med mig och känner mig =)
Detta är ju bara ett bevis på att du byggt upp en falsk bild av mig baserat på vad du och andra tror.