Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

DN Debatt. ”Sverige sämst i västvärlden på att hantera pandemin”
...
Coronakommissionen har nyligen presenterat den andra delrapporten som till stora delar innehåller svidande kritik av hur pandemin hanterats. Sverige var illa förberett och påståendet att beredskapen var god vilseledande och felaktigt. Besluten var otillräckliga och senfärdiga, särskilt när det gällde smittspårning och testning. Samtidigt vidhåller Folkhälsomyndigheten och regeringsföreträdare att vi hanterat pandemin förhållandevis väl jämfört med andra länder trots de markant högre dödstalen.
...
För att förstå och mer objektivt förklara länders dödstal har vi satt dessa i relation till faktorer som vi vet innebär att ett land är mer eller mindre sårbart för en pandemi. Exempelvis föreligger ett tydligt samband mellan just högre genomsnittsålder i ett land och ökad dödlighet. Även trångboddhet, resande, turism och utformning av politisk styrning liksom möjlighet att införa åtgärder påverkar utfallet.

Länders ekonomiska välstånd kan också spela in. Rika länder tenderar att ha bättre sjuk- och hälsovård och mer resurser för att motverka en pandemi. Likaså är det möjligt att länder med en jämnare inkomstfördelning kan rikta insatser till bredare grupper i befolkningen, inte bara ekonomisk privilegierade. Mer generellt handlar det om fungerande politiska system, trovärdiga rättssystem, avsaknad av korruption och i vilken utsträckning politiker ställs till svars i rättvisa val.

... Genom att använda dessa faktorer i en statistisk sambandsanalys av 135 länder kan en stor del av dödstalen i förhållande till befolkningen under perioden april 2020–augusti 2021 förklaras.

Det framgår att den viktigaste förklaringsfaktorn är en äldre befolkning. ...

Vissa länder har genomfört strikta nedstängningar, vilket borde minska smittan och dödstalen medan andra inte har velat eller kunnat göra detta. Av analysen framgår dock att nedstängningar i första hand använts när smittspridningen redan varit hög och dödstalen ökat kraftigt. De har därför i regel inte motverkat höga dödstal över perioden. Däremot kan de ha bidragit till att få ner dessa i ett senare skede av pandemin.

Samma modell kan också användas för att prediktera hur länder borde ha klarat pandemin. ... Skillnaden mellan förväntat och faktiskt utfall kan sedan användas för att ranka länder.

Vi har valt att jämföra Sverige med OECD-länder, det vill säga länder som är relativt lika Sverige. I tabellen rangordnas dels de tio OECD-länder som klarat sig bäst, det vill säga där de faktiska dödstalen ligger nära eller under de förväntade, dels de tio länder som klarat sig sämst.

Sverige är det industrialiserade land som haft det sämsta utfallet, tätt följt av Belgien. ...

... Den fråga som makthavarna bör ställa sig är om trögheter i beslutsprocesserna påverkat pandemihanteringen, vilka lärdomar som kan dras av andra länders hantering av pandemin samt hur dessa insikter kan föras in i det svenska systemet. Full transparens bör råda kring vilka avvägningar mellan individens frihet, ekonomiska hänsyn och smittspridning som har styrt den svenska strategin.

TEXT
Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid Blekinge tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan samt forskningsledare på Entreprenörskapsforum
Stefan Gerlach, chefsekonom, EFG Bank, Zürich

Högst rankade OECD-länder:

1. Nya Zeeland
2. Sydkorea
3. Japan
4. Australien
5. Island
6. Norge
7. Italien
8. Finland
9. Spanien
10. Danmark

Lägst rankade OECD-länder:

1. Sverige
2. Belgien
3. Chile
4. Colombia
5. Storbritannien
6. Israel
7. USA
8. Mexiko
9. Schweiz
10. Tyskland

DN Debatt. ”Sverige sämst i västvärlden på att hantera pandemin”
...
Coronakommissionen har nyligen presenterat den andra delrapporten som till stora delar innehåller svidande kritik av hur pandemin hanterats. Sverige var illa förberett och påståendet att beredskapen var god vilseledande och felaktigt. Besluten var otillräckliga och senfärdiga, särskilt när det gällde smittspårning och testning. Samtidigt vidhåller Folkhälsomyndigheten och regeringsföreträdare att vi hanterat pandemin förhållandevis väl jämfört med andra länder trots de markant högre dödstalen.
...
För att förstå och mer objektivt förklara länders dödstal har vi satt dessa i relation till faktorer som vi vet innebär att ett land är mer eller mindre sårbart för en pandemi. Exempelvis föreligger ett tydligt samband mellan just högre genomsnittsålder i ett land och ökad dödlighet. Även trångboddhet, resande, turism och utformning av politisk styrning liksom möjlighet att införa åtgärder påverkar utfallet.

Länders ekonomiska välstånd kan också spela in. Rika länder tenderar att ha bättre sjuk- och hälsovård och mer resurser för att motverka en pandemi. Likaså är det möjligt att länder med en jämnare inkomstfördelning kan rikta insatser till bredare grupper i befolkningen, inte bara ekonomisk privilegierade. Mer generellt handlar det om fungerande politiska system, trovärdiga rättssystem, avsaknad av korruption och i vilken utsträckning politiker ställs till svars i rättvisa val.

... Genom att använda dessa faktorer i en statistisk sambandsanalys av 135 länder kan en stor del av dödstalen i förhållande till befolkningen under perioden april 2020–augusti 2021 förklaras.

Det framgår att den viktigaste förklaringsfaktorn är en äldre befolkning. ...

Vissa länder har genomfört strikta nedstängningar, vilket borde minska smittan och dödstalen medan andra inte har velat eller kunnat göra detta. Av analysen framgår dock att nedstängningar i första hand använts när smittspridningen redan varit hög och dödstalen ökat kraftigt. De har därför i regel inte motverkat höga dödstal över perioden. Däremot kan de ha bidragit till att få ner dessa i ett senare skede av pandemin.

Samma modell kan också användas för att prediktera hur länder borde ha klarat pandemin. ... Skillnaden mellan förväntat och faktiskt utfall kan sedan användas för att ranka länder.

Vi har valt att jämföra Sverige med OECD-länder, det vill säga länder som är relativt lika Sverige. I tabellen rangordnas dels de tio OECD-länder som klarat sig bäst, det vill säga där de faktiska dödstalen ligger nära eller under de förväntade, dels de tio länder som klarat sig sämst.

Sverige är det industrialiserade land som haft det sämsta utfallet, tätt följt av Belgien. ...

... Den fråga som makthavarna bör ställa sig är om trögheter i beslutsprocesserna påverkat pandemihanteringen, vilka lärdomar som kan dras av andra länders hantering av pandemin samt hur dessa insikter kan föras in i det svenska systemet. Full transparens bör råda kring vilka avvägningar mellan individens frihet, ekonomiska hänsyn och smittspridning som har styrt den svenska strategin.

TEXT
Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid Blekinge tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan samt forskningsledare på Entreprenörskapsforum
Stefan Gerlach, chefsekonom, EFG Bank, Zürich

Högst rankade OECD-länder:

1. Nya Zeeland
2. Sydkorea
3. Japan
4. Australien
5. Island
6. Norge
7. Italien
8. Finland
9. Spanien
10. Danmark

Lägst rankade OECD-länder:

1. Sverige
2. Belgien
3. Chile
4. Colombia
5. Storbritannien
6. Israel
7. USA
8. Mexiko
9. Schweiz
10. Tyskland

Länder med låg korruption har klarat sig bättre, medan – överraskande nog – länder med politiska system där politiker kan ställas till svars (som Sverige) klarar sig sämre. Det skulle kunna bero på att politiker är mindre benägna att fatta svåra och osäkra beslut i en situation där de ställs inför ett helt nytt problem som pandemin.

Population density (people
per square km of land)
Higher population density may be associated with more
contagion and therefore higher mortality.

International tourism
(Ratio of number of
tourist arrivals in 2019 to
population)
Countries who received many travellers from abroad
may be more at risk of contagions. (The population of
such countries often also a lot.)