Blandade spånerier här:
Citat:
Ursprungligen postat av
Osynlige.Mannen
Jag laddar med svartkrut.
Vapen måste alltid kontrolleras. Det borde stå klart för alla efter det här dödsfallet. Den utan jämförelse vanligaste orsaken till olyckor med vapen är just: "Jag trodde att vapnet var oladdat." Om skådespelaren har för låg IQ för att själv lära sig hur man kontrollerar ett vapen, så får medhjälparen tydligt visa att vapnet är tomt. Att höra medhjälparen ropa "cold gun" och nöja sig med det duger inte. Om det inte var uppenbart tidigare så är det väl det nu.
Det som kommer att bli intressant är hur åklagaren reder ut de motstridiga vittnesmål som kommit in. En eller flera personer ljuger bevisligen. Och en eller flera personer vet att de har använt vapnet med skarp ammunition. Gutierrez advokat driver dessutom linjen att någon medvetet har laddat vapnet med skarp ammunition för att sabotera. Sabotera vad kan man fråga sig?
Hehe, en riktig entusiast alltså som både gjuter kulorna själv och laddar dem själv. Bra jobbat

Är det talg som är fettet ?
Det duger å andra sidan nästan med vilket annat fett som helst.
Bregott och smör ska man dock inte använda för det är salt i det, det gör att pipan rostar.
Om man nu skulle bli en prepper så kan det ju vara bra att veta, typ...
Man kommer ihåg när dåtidens män inte var så fjolliga, att om de fått ett infekterat sår, de hällde svartkrut på det och brände av.
Jo jag provade på mig själv, tja det sved rejält ordentligt. Men det läkte ihop. Rätt mycket värre än att bränna sig med en cigarrett. Bästa stället att testa på är underarmens utsida.
I handflatan ska man dock inte bränna krut.
Alec Baldwin kan väl knappast öppna trumman, plocka ut patronerna och titta efter att de är dummies, lösa skott. Vitsen med dessa props är ju att de ska se äkta ut. Och har oftast tex en äkta tändhatt, och ger ifrån sig en liten knall.
I så fall måste han ju öppna varje patron, sätta ihop dem igen osv.
Nej det framkommer ju att det fanns skarpa skott i förrådet, och frågan är hur de kom dit, och varför personalen hade tidigare provskjutit med den ?
Replikor ska inte användas att skjuta skarpa skott med, är det tänkt i alla fall.
Risken blir ju att skytten skadar sig pga att någon stoppar i en för hårt laddad patron som vapnet inte tål.
På replikor är stommen vanligen gjorda av tex mjukare stål av lägre kvalitet än i äkta vapen.
Bland annat pga att de ska vara lättare att borra, gänga och att gravera i.
Ibland är deras pipor inte ens räfflade, och det gör att kulan tumlar runt i luften. Men den kan ju ställa till med mycket svåra skador ändå.
Det behövs ju inte att de räfflas, eftersom det ändå är en replika. Bekymret för vapensmederna och vapenverkstäderna är ju att de kan ju inte sälja en replika som ett äkta vapen.
Därför går det inte att få ett fullt pris för dessa.
Ändå så var det ett stort antal sådana mer eller mindre välgjorda kopior, replikor som kom från tex Italien, av vilka somliga av dem var nästan bättre än de antika originalen. Detta var 1930-talet och 1950-talet vill jag minnas. Men då var ju kontrollen av dessa obefintliga, med typ oriktiga exportlicenser mm. Man kunde inte exakt veta något om stålkvalitet osv, och om de tålde all ammunition etc.
Möjligen därför som det också kom att kallas spaghetti-Western, dessa filmer. En del var intressant gjorda att man återanvände olika scener i flera filmer, och klipptes ihop till olika scener och i olika varianter. Måste ju varit en stor logistik bakom att få ihop sådana filmer, med alla hästar , skådisar mm. Och en del av de filmerna var inspelade i Italien med statister från tex Italien, mm, och hade väl dess storhetstid på 1960-/1970-talet.
Det skrevs ju i Hollywood-media att det blev väl kanske för dyrt med allt som skulle till för att göra Westernfilmer på det gamla sättet på den tiden. Skådespelarfacken hade väl begärt mera då på 1970-talet, oljekris och allt. Det blev en övermäktig uppgift att hålla reda på allt, och för svårt att kalkylera en budget. Risken för förlust blev för stor. VHS-Video innebar också att för vissa kategorier av filmer att vinsterna sjönk rätt dramatiskt.
Så istället för Western-filmer så började man göra tex Sci-Fi filmer , som låg i tiden, och kanske också hade en mera förutsägbar budget och vinstkalkyl. Och en del av dem var billiga att göra. Med enbart studiotagningar, och därmed att man slapp personalresorna.
Filmens historia är mycket intressant som medial företeelse, och det finns mycket man som åskådare har missat att förstå vilket stort jobb det var att göra film. Och hur många scenarbetare som var inblandade i produktionen.
Det fanns tex hovslagare som i hela sitt liv bara skott filmhästar.
Och att de tecknade filmerna var egentligen bara en utfyllnad för att hålla personalen med arbete, och gjordes i regel på sådan utskottsfilm, stuv-bitar på film som ändå skulle gått till makulering och återvinning.
De kördes ibland innan reklam och den riktiga filmen som en uppvärmning i salongerna.
Längesedan jag såg en sådan puffra, så jag vet inte om det behövs verktyg för att lossa trumman och kolla att pipan är tom ?
Fast det låter ju konstigt att medarbetaren ropade ut "cold gun" och då var väl meningen att det inte skulle smälla när han trycker av, varken ens dummies eller skarpa patroner ?
Enligt BBC-artikeln stod det ju att vapnen låg ute i smutsen (in the dirt), enligt ett vittne...
Och enligt andra uppgifter som cirkulerar så påstås det till och med att någon i teamet inte skulle ha förstått att det gick att ladda skarpa skott i vapnet.
Trist olycka alltså
Läser man om gammal filmhistoria så i början var elsäkerhetsolyckor rätt så vanliga. Improviserade uppkopplingar, dålig isolering, fuktiga förhållanden utomhus, dålig jordning, ojämna generatorer mm. En annan var tex exploderande strålkastare, där glödlampan inte höll mer än XX antal timmar. Men hade den positiva effekten att elsäkerhetstänkandet kom att hamna i fokus eftersom det var kända skådespelare som hade drabbats.
Intressant nog så anledningen till att man kom att välja Hollywood som filmindustrins Mecka berodde på dess klimat med cirka 300 soldagar per år då.
Så på stumfilmstiden så togs många scener faktiskt utomhus, med solljus som troligen enda belysning.
Men framkallningen fick ske på labb där man hade gott om vatten av hög kvalitet.
Det hade inte Hollywood då. Man blev alltså tvungen att skicka filmen långa sträckor fram och tillbaka.
För att sedan klippas ihop där i de många studios som byggdes där.
Först när man börjat bygga bra och effektiva luftkonditioneringsanläggningar och det drogs elström från Hoover-dammen så kom Hollywood och Los Angeles att bebyggas där. Och filmindustrin skapades där.
Två faktorer bidrog, det mycket lägre skattetrycket, plus billiga lokaler och bostäder i Hollywood, Kalifornien, jämfört med New York. Ytterligare en faktor påstås att Maffian inte hade något grepp om Hollywood då, medans att de var rätt besvärliga i övriga USA, med att då och då bränna ner filmstudios och biografer. Och kräva beskyddarpengar.