Bostadsbubbla i Sverige?

Det beror ju helt på hur mycket fastighetsskatten skulle höjas. En stor majoritet av min bekantskapskrets skulle inte ha råd att bo som de gör med återinförd fastighetsskatt.

Problemet du beskriver är inte så stort som du vill göra gällande. Stockholm har relativt många bostäder och kvm per capita i en internationell kontext. Mitt förslag i kombination med slopad hyresreglering skulle göra undervetk

En av de huvudsakliga anledningarna till att lånebördan ökat så mycket i Sverige beror på omvandling av HR till BR. Människor utan lån har blivit låntagare. Ombiodningstakten har dock minskat markant de senaste 10 åren.

Jag tror att man får skilja på område och område. Pratar vi om villor på 15M tror jag definitivt en skatt hade sänkt priserna då skatten i praktiken blir omfördelande mellan de som sitter på dyrare objekt och de som köper mindre objekt. Majoriteten på bomarknaden är dock inte intresserade av villor om 15M. I de medeldyra sektorerna tror jag inte vi hade fått ett prisfall utan möjligen rentav en ökning i priserna när stora delar av dessa grupper får högre disponibel inkomst.

Mjo fast nu avser ju sifforrna ovan nya bolånetagare. D.v.s inte ett snitt över privatpersoner i Sverige som helhet, inklusive hyresgäster.

Utöver för unga då. D.v.s typ alla 90-talister och framåt, som mig själv.

Vi har kommit ut i vuxenlivet i den här "bubblan" och då avgör endast sparsamhet och lön (lånelöfte) vilken bostad man kan köpa. Så svårt är det faktiskt inte att spara ihop 300-500K i insats till en första bostad. Särskilt inte om man är 2 personer. Sedan ska man ju inte sticka under stol med att många har en utomordentlig bankomat i sina välvilliga föräldrar som i många fall gjort en obelånad bostadskarriär!

Det finns liksom ingenting som talar emot att bostadsmarknaden skulle kunna gå sidledes i många år framöver med tillgång till någorlunda billiga krediter, oavsett om ränteläget går upp en procentenhet eller två. I sådana fall har vi hel generation som "ska" köpa bostad förr eller senare, och då är det i slutändan arbete (lön) och därmed kreditvärdighet som avgör.

Men nej. Här på Flashback är det antingen 90-talskrisen 2.0 eller en 🚀 till månen som är slutstation för bostadsmarknaden.

Problemet med individer likt dig är att du inte förstår varför marknaden har stigit.
Det handlar betydligt mindre om behov än tillgång på billiga pengar. RB har ensamma tryckt in 700 miljarder i form av billiga krediter, runt om i världen har andra centralbanker gjort samma sak.
När nu stödköpen börjar att trappas ned höjs marknadsräntorna tämligen omgående.
Både aktiemarknaden och bostadsmarknaden kommer ta stryk om stödköpen avvecklas.
En höjd ränta med 2 % plockar bort mängder med både nya köpare och bostadsbytare från de hetaste marknaderna.
Det skulle få omedelbara och rätt kraftiga effekter på priserna.
Sen skulle det inte innebära jordens undergång eller ekonomisk härdsmälta, däremot kommer ett gäng glada optimister som klev på på toppen ta stryk.

Skulle vi få kraftigt höjd ränta kan du ge dig fan på att amorteringskravet ryker samt att ett ökat ränteavdrag införs. Corona är ett tydligt exempel på hur staten gör allt som krävs för att hålla medelklassen flytande. Ha i åtanke att staten kan plöja in enorma summor med tanke på vilka konsekvenser det skulle få om hela medelklassen börjar spara och betala ränta istället för att konsumera.

På temat ska det sägas att endast 2% av nya bolånetagare får finansiellt underskott vid 7% ränta om amorteringsfrihet beviljas. Annars 8%, se sida 32 i Finansinspektionens rapport

I och med att självaste Finansinspektionen laborerar med siffror vid amorteringsfrihet kan man nog ganska säkert konstatera att det skulle beviljas i ett sådant ränteläge

Visst kan folk ändå förstå skillnaden mellan amortering och ränta, men det är ju bara att se på hur amorteringskravet 2018 satte marknaden i gungning. Folk tittar orimligt mycket på den nominella månadskostnaden när de köper bostad, uppenbarligen.

Om 2% av alla bostäder måste tvångssäljas mer eller mindre samtidigt så leder ju det ändå till en priskrasch.

7% boränta är ju dock rätt tilltaget från dagens nivåer Lär inte hända inom överskådlig framtid när bankerna börjat använda 6% som KALP-ränta.

Men det är klart att en ränta på 7% skulle orsaka ett prisfall bortom våran fantasi med eller utan tvångsförsäljningar!

Skulle vi få kraftigt höjd ränta kan du ge dig fan på att amorteringskravet ryker samt att ett ökat ränteavdrag införs. Corona är ett tydligt exempel på hur staten gör allt som krävs för att hålla medelklassen flytande. Ha i åtanke att staten kan plöja in enorma summor med tanke på vilka konsekvenser det skulle få om hela medelklassen börjar spara och betala ränta istället för att konsumera.

Använder bankerna 6% KALP nu? Vad låg det på tidigare? 8%?