Bostadsbubbla i Sverige?

Aktieportföljer är samma sak som delägarskap i bolag. Bolagets vinst beskattas med drygt 20 % och vinsten vid försäljning beskattas med 30 %. När det kommer till uthyrning av egenbostad och att kunna leva av detta är det bara en mindre del av landets befolkning som faktiskt berörs av detta.

När det kommer till bostadsmarknaden (som förvisso är dysfunktionell) kan man tvista om fastighetsskattens vara eller inte vara. Minskar du inkomstskatten kommer dock utrymmet för att buda högre öka med prisökningar som följd och jag vet inte om detta markant skulle förbättra situationen på bomarknaden.

Om man ska gå efter orsak-verkan är prisuppgången dock ingenting som kan läggas fastighetsägarna till last och även om jag själv gynnas är utveckligen ingenting som jag själv ser som önskvärd.

Fast då kan du lika gärna argumentera för att löntagares företag först har beskattats på ett flertal sätt som annars skulle kunnat tillföras de anställdas löner. Dessutom ser ju nästan alla större företag till att gå via skatteparadis på flera sätt med en aktiv skatteplanering som löntagare inte kan göra

Andelen människor som har löner så höga att de skulle få möjlighet att buda högre är en liten minoritet kontra de som skulle få begränsade möjligheter av fastighetsskatten.

Du gynnas liksom jag men våra barn missgynnas starkt.

Eftersom diskussionen utgick från relativ skattesats utgick även jag från relativ beskattning. I det läget är beskattningen av kapital inte markant skild från beskattning av löneinkomster. Även om jag är enig om att värnskatter och liknande påfund bara bestraffar produktiva individer.

Eftersom en sänkt inkomstskatt drabbar hela befolkningen är det tvärtom rimligt att en stor del av befolkningen kan buda högre, till skillnad från en fastighetsskatt som enbart drabbar ett fåtal. Jag ser fortfarande inte hur detta mer specifikt skulle lösa problemen på bomarknaden. Bättre att i så fall föra en bra penningpolitik eller gå på hyresregleringarna.

Hmm? Det är väl rätt etablerat att lånelöftena och amorteringskravet på skuldkvoten är det som sätter stopp för högre bostadspriser i t.e.x Stockholm iaf? Från i somras: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/nAp6OL/swedbank-bopriser-nara-smartgransen


Det hänger såklart ihop med hur bankerna kalkylerar risken för kunden i sin KALP-beräkning och därmed hur högt lånelöfte man får.

Andelen människor som skulle påverkas markant av slopad statlig skatt är relativt få. Långt från "hela befolkningen". En fastighetsskatt skulle däremot slå brett.

En genomsnittlig familj med genomsnittlig inkomst skulle kunna få en ökad boendekostnad med ett par tusenlappar i månaden. Det hade garanterat kylt ned bostadsmarknaden rejält. Villapriserna har fått en rejäl skjuts kontra bostadsrätter sedan fastighetsskatten som den var avskaffades 2008.

En fastighetsskatt som innebar ett par tusenlappar i månaden extra för en genomsnittlig familj hade garanterat fått bankerna att bli mer restriktiva med lånelöften.

Mjo, likaså en inkomstskattesänkning eller höjning av brytpunkten på statlig skatt, menar jag. Givetvis beroende på amibitonsnivå.

I Stockholm är den genomsnittliga hushållsinkomsten för sammanboende som tar ett nytt bolån 67 000 kr efter skatt. För ensamstående ~34 800 efter skatt. https://www.fi.se/contentassets/1f11d50883754a7da8c217457e154d46/den-svenska-bolanemarknaden-2021.pdf, Sida 8. Så nog finns det ändå en hel del som berörs av statlig skatt i just Stockholm i alla fall.

Det är dock främst personer som berörs av statlig skatt som faktiskt berörs av de dyrare objekten och de är sannolikt inte heller inne i marknaden i lika hög utsträckning. Sänkt inkomstskatt slår då mer generellt än en fastighetsskatt och kommer knappast sänka bopriserna mer än marginellt.

Dessutom kvarstår problemen på bomarknaden. Den underliggande efterfrågan är fortfarande kvar och antalet bostäder blir inte fler bara för att en skatt införs.

Fast det är stor skillnad på att beröras och beröras. De som tjänar 50 000 är många och de berörs lite jämför med de som tjänar 80 000. De sistnämnda är väldigt få i förhållande till de första. För att inte gå back med höjd fastighetsskatt kontra slopad statlig skatt enligt de förslag som funnits behövs inkomster upp över 60 000.

Det beror ju helt på hur mycket fastighetsskatten skulle höjas. En stor majoritet av min bekantskapskrets skulle inte ha råd att bo som de gör med återinförd fastighetsskatt.

Problemet du beskriver är inte så stort som du vill göra gällande. Stockholm har relativt många bostäder och kvm per capita i en internationell kontext. Mitt förslag i kombination med slopad hyresreglering skulle göra undervetk

En annan reflektion kring Finansinspektionens siffror från 2020: https://www.fi.se/contentassets/1f11d50883754a7da8c217457e154d46/den-svenska-bolanemarknaden-2021.pdf

Jag kan tycka att den genomsnittliga lånebördan ökat rätt mycket mindre än vad man ofta ger sken av i debatten med tanke på vårat moderna ränteklimat.

Ökning av lånebörda (inkl. alla andra lån utöver bolån) 2012 -> 2020: 50,9%
Ökning av disponibel inkomst 2012 -> 2020: 24,1%

Det var mindre assymetri än vad jag trodde i alla fall. Inkomsten har ju hängt med skulderna helt okej i ett nollränteklimat.

En av de huvudsakliga anledningarna till att lånebördan ökat så mycket i Sverige beror på omvandling av HR till BR. Människor utan lån har blivit låntagare. Ombiodningstakten har dock minskat markant de senaste 10 åren.