Den stora opinionsundersökningstråden - Redux

Många artiklar och reportage nu på senaste tiden om samhällen och kommuner som förstörs av vindkraftverk, hur Sossarna vill göra det i praktiken omöjligt att överklaga, hur det ska byggas så mycket vindkraftverk i Sverige att man nästan vart man än är ser dem. Samtidigt rapporteras det också allt mer om energikris delvis pga instabil vindkraft, om rekordhöga elpriser, sossar som skyller på Putin (!!) för de höga elkostnaderna mm.

Samtidigt tar SD en tydlig nej-position till vindkraft samt för mer kärnreaktorer (många måste väl komma ihåg en tid innan vindkraften då elen liksom bara kom och man inte pratade energikriser etc).

Kan detta ytterligare bli en sak som får sossar att gå till SD? Det är definitivt något jag tycker de ska trycka mer på i glesbygden och kommuner som just har fått en massa vindkraftverk eller riskerar att få.

Liksom folk i städerna får tillvaron delvis förstörd av mångkultur och de på landsbygden får tillvaron delvis förstörd av vindkraftverk... Båda sakerna är pådyvlade uppifrån utan att vanliga människor har så mycket att säga till om.

Ja UK blev överraskad när Annie plötsligt stod på en presskonferens med Löfven och presenterade JÖK. Hon gick bakom ryggen på M. Det är det som gör det svårt för henne nu för det finns en personlig motvilja mot henne. EB och UK avskyr henne.


Han var stor bland barn och ungdomar.

Intressant på M-stämman är att Kristersson riktar sig specifikt mot just S-väljare. Och han vill locka dem med M:s nya hårdare krimpol. Kristersson resonerar som så att en del S-väljare förstår att det gått snett med krimpolitiken, och efter en lång period där inget gjorts åt problemen kan ett regeringsskifte vara nödvändigt. Och även om de inte håller med M:s politik i övrigt så förstår de att detta inte håller och att en förändring behövs.

Kristersson säger tom att han vill "låna" S-röster. Som att han utgår från att dessa röster tillhör Sossarna.

Vad tror ni om den strategin?

Det är bara en aspekt av samma sak. Att de tar deras väljare och får så många nya medlemmar samtidigt S förlorar sina medlemmar är det som möjliggör att SD inte bara har ambitionen att ersätta S utan också förmågan. När vi tar över i deras kommuner kommer de t.o.m. förlora kontroll över sina kära folkets hus då de ofta lever på kommunala pengar och då kommer de få anpassa sig till att SD måste få använda dem och att de inte kan göra som de vill. Det är det samma med ABF. S har ju medvetet fått det offentliga att finansiera alla deras organisationer och det tror jag inte M utmanat ens i borgerligt styrda kommuner. SD utmanar allt det hela tiden samt kräver inflytande i facken. Hela narrativet nu om "konstens oberoende", "oberoende public service", "civilsamhället" går ju ut på att detta skall fortsätta att vara sossekontrollerat och skattefinansierat.

Det låter lite som mina diskussioner med Oyto, han vill att SD skall vara snälla mot S och erkänna deras forna storhet, och jag menar att då lånar man bara S väljare som UK vill göra nu. Det kan nog fungera men då fortsätter M på det jag kritiserat i ett par inlägg nu; man utmanar inte S som maktfaktor i alla institutioner etc. Man kan säga att UK gör som Oyto vill att SD skall göra (I alla fall hur jag tolkar Oyto, han få svara själv).

Får du dina nyheter från (S)VT så skylls det helt klart på Putin. Ingen nämner de höga skatterna som trots allt är huvudorsaken.

M har ofta talat om att strama upp krim.politiken. Det har t.o.m. ofta varit en av deras större frågor. Så det är nog inte så förvånande att de pratar om det nu också.

Ibland har de faktiskt också genomfört smärre förändringar. Men sällan hälften av vad väljarna nog uppfattade att de lovade. Beatrice Ask, som var justitieminister 2006-2014, undrar jag om hon öht gjorde något alls.

Kommer krim.politiken bli en stor valfråga lär det gynna de mer konservativa partierna på bekostnad av de röd-gröna, så det är nog inte en så dum strategi trots allt.

Kanske bättre att M gör det istället för SD.

Ja låt dem stå för populism och röstmaximering så står vi för kulturkriget och tar över de väljarna permanent när de tröttnar på M, som vi gjorde med de sossar som gick till Nya M under Reinfeldt.

Jag instämmer i att den stora förändringen kom i och med 90-talskrisen. På lång sikt gjorde den Sverige till ett bättre land. Och Bo Lundgren var nog viktig i detta. Men jag undrar om det inte sammanföll med att t.o.m. S själva kom att ge upp de sista förhoppningarna om att deras folkhemsvision någonsin skulle bli verklighet vid den tiden? Världen var förändrad sedan industrialismens glansdagar, nya vindar blåste över världen och någon gammal mossig dröm från seklets början om att fostra invånarna och skapa det goda samhället var helt enkelt inte längre gångbart oavsett om man ville det eller ej.

Förstå mig nu rätt, jag tycker det finns mycket att kritisera Palme för. I längden hade han nog fått avgå och mycket skit om sossarna hade därmed uppdagats. Så visst var det synd att vi aldrig hamnade där. Men hur menar du att 90-tals krisen berodde på honom?

Ur ett hypotetiskt "blåbrunt" blockperspektiv spelar det förstås ingen roll om det är M eller SD som lockar marginalsossarna, men för en trovärdig politik kan det vara desto viktigare om M eller SD går in som senior partner. Se Sölvesborg respektive Staffanstorp. Ett SD som är större än M kommer ha större möjligheter att fortsätta växa till statsbärande parti.

Om man vänder på perspektivet och tänker som en sossestrateg - vilket upplägg fruktar de mest? Vilket är det största hotet mot deras maktställning - ett M som lajvar svenskt arbetarparti eller ett SD som anklagar folkhems-S för att vara "de verkliga rasisterna och antisemiterna"?

Vad är bäst ur borgarbrackornas och kryptoinvandringsliberalerna i M synvinkel, som jag vet att du avskyr?

Två relaterade, dagsaktuella trådar: Israels ambassadör: Vi vill inte ha kontakter med SD och Hur goda är SDs möjligheter att få igenom återvandring?

I den första förnedringspissar Israels ambassadör på SD:


Inga flaggor på valvakor eller Dan Korn i Oikos eller antisemitanklagelser mot S eller muslimer har alltså fungerat som klurig strategi att bli koscher- eller ens halalstämplade. Fatta det ironiska i att Israels ambassadör tar avstånd från SD för att de är islamofoba.

Om det blir M som vinner marginella sossar med inställsamhet så blir de sannolikt större än SD och får möjligheten att sätta stopp för SD:s återvandringspolitik:


Det senare är en gåva till SD som får chansen att ställa ultimativa krav på M i valrörelsen, t ex om att varje biståndsprojekt ska ha en aspekt av åter-/utvandring från svenskt utanförskap. Biståndsåtervandring är som sagt rätt ord att använda istället för bara "återvandring". Då har man från början vunnit halva debatten och förklarat vad man menar vad gäller både avsikt och finansiering.

Observera att den konflikten bara kan sluta med SD-vinst. Det finns inte en enda presumtiv SD-väljare som inte vill se återvandring, däremot marginella moderater som kan gå över till SD om M kontrasignalerar.

Jo, med fler mandat ökar naturligtvis möjligheten till inflytande.

En förklaring till att t.ex. ABF får bidrag och M inte motsätter sig det (förutom att de är för utbildning) är att de själva har nära band till dess konkurrent Medborgarskolan. Ibland är det just så att andra partier, t.ex. M, har motsvarande organisationer som S knutna till sig varför ett indraget stöd till den ena även skulle drabba den andra. Vilket ofta är orsaken till de borgliga partiernas ibland väl lama agerande när det gäller att ta tag i detta. Och frågan är om SD vill det heller om deras mål är att ersätta S?

(Men visst har S i särklass flest organisationer som vi skattebetalare tvingas finansiera. Jag anser att de är lämpligare om de själva finansierade sin verksamhet oavsett vilka de är kunna till, liksom även de oberoende och de "oberoende" organisationerna.)