Bostadsbubbla i Sverige?

Nu svarar jag i constants ställe men realräntan har i allra högsta grad en stor korrelation med bostadspriserna. Ihop med disponibel inkomst och förmögenhet.

Bubblan handlar om att priset på bostäder beror på räntan.

Lämna nu en förklaring på hur bostadspriserna kan bero på ränta.
Gör det matematiskt. Där kausaliteten är solklar.

(När det finns något att förstå så kommer jag förstå)

Gör det matematiskt. Där kausaliteten är solklar.

(När det finns något att förstå så kommer jag förstå)

(När det finns något att förstå så kommer jag förstå)

Väntar med spänning på att liksom-fb svarar igen med en uträkning på hur det blir billigare boende per månad med 4% (eller 10%) boränta

För övrigt, någon efterfrågade tidigare i tråden historiska siffror på penningmängd kontra bostadspriser. Här hittade jag just det:
https://pbs.twimg.com/media/DoA3OkMX0AAMNh6?format=jpg&name=medium

Vilket ju stärker tesen att Riksbanken med flit vill råna (eller beskatta, om man så vill) befolkningen genom att urholka penningvärdet.

Man får komma ihåg att när staten skapar pengar, så som "stöd" under en kris som nyligen, så är det i slutändan precis samma sak som att helt enkelt ta in samma pengar som skatt från folket. Oftast blir det dock missriktat och man berikar den som äger fasta tillgångar och gör övriga befolkningen fattigare (dvs att deras lön inte hänger med i penninginflationen). Lite tvärtemot vad man påstår sig göra alltså.

Tack.

Mycket överslag... Om du köper en lägenhet för fem miljoner och lånar åttio procent där räntan är 1.1% så kommer räntan för det lånet kosta dig 44 000 sek per år.

Om du köper samma lägenhet och belånar lika mycket när räntan är 4% så kommer räntan då kosta 160 000, alltså 116 000 sek mer per år. Din räntekostnad ökar med nästan 10 000 sek per månad.

Samma oavsett vem som köper lägenheten. Har man likvider och inte behöver låna, så måste man ändå räkna med räntekostnaden då man om lägenheten inte köptes, hade kunnat förränta pengarna med någon investering.

När man ser på vilket boende man har råd med, så tittar man på totalkostnaden, där ingår räntan. Och i mitt exempelfall så ökar den höjda räntan boendekostnaden med nästan 10 000 sek per månad, såklart minus ränteavdrag. Det gör att färre personer kan köpa lägenheten, och du känner väl till det där med tillgång och efterfrågan?

Om du tycker att mitt exempel med 4% ränta låter överdrivet så kan jag nämna att bolåneräntan, tremånaders, för bara tio år sedan var ännu högre, 4.2%.

År 1995 låg tremånaders på 10.55%. I det läget hade ett bolån på åttio procent av 5 000 000 sek kostat mer än 35 000 sek per månad.

Historiska bolåneräntor: https://www.xn--bolnerntor-v5ai.com/historik
Nu visade jag inte på någon solklar kausalitet där, och det skulle också vara svårt. Priset på bostäder kan ha ökat drastiskt sedan högränteåren kring 1990 på grund av något annat, men jag är ganska övertygad om att det handlar om räntan och att man har råd med högre prissatta bostäder. Självklart i kombination med att det knappt går att få annat boende än att köpa.

Du vet om att du kan teckna ett 10års avtal för typ 1.8%. Gör det och amortera friskt under tiden. Efter dessa 10år kan du summera om det gått bra eller dåligt.

Varför gå runt med doomsdaytankar och oroa sig över sånt du ändå inte kan påverka?

Har priserna gått ner efter 10år är det inte bara du som drabbad utan alla. Då finns det istället goda möjligheter att köpa upp sig utan att låna massor.

25% är ju en del. Hur stor blir ökningen om man går från 0.0% till 0.8%?
(Paris24 berättar för oss att matematik inte är hans specialitet).



Det stämmer dock inte med verkligheten. Och lär inte ha varit så i filmen heller.
Kreditrating instituten ändrade nämligen sina principer 2005, för hur man delade upp SPE'erna.
Den kritik som funnits har gällt hur dom gjorde innan dess.
Man ska också ha klart för sig att innan 2006 så baserades ratingen på gamla principer som hade fungerat länge.


Nej. Lehman gick inte i kk. Barclays hade kommit överens om att köpa Lehman. Dock sa regeringen i UK nej och hänvisade till en procedur som skulle ta lång tid för ett köp. Det gjorde Paulson rasande och han tvingade fram en Ch 11, för att hämnas på UK. Dom satt ju med delar av Lehman. Hans hämnd fungerade ju men slog mer på USA än han tänkte sig. Lehman hade ju delar i UK och där gällde annan lagstiftning.
Lehman var inte alls konkursmässigt. Och delarna av Lehman såldes snabbt av till köpare. Barclays köpte stora delar av Lehman 2 dagar efter Ch 11. Då gick det plötsligt.

Lehman var fö inte en bank. Dom hade inte banktillstånd. Det gick inte öppna ett bankkonto hos Lehman.

Den som är intresserad kan läsa Sorkins bok. Den innehåller mycket fakta. Verkligheten är inte som det framställts av sensationslystna murvlar i media. Inte så mycket konstiga saker alls som händer. Däremot ett kausalt förlopp som inte många hade förutsett.

Det kan ju noteras att Akelius som är duktiga på att räkna på saker hade just börjat köpa in sig på bostäder i USA, innan finanskrisen. De som menar att det var en bubbla i USA kan ju ta och förklara varför Akelius inte såg det, efter att ha räknat fram och tillbaka.

Från Akelius hemsida:

2015
Inträder i New York och på den amerikanska marknaden.

2011
Startar verksamhet i Toronto och London.


Barclays handlas till mindre än 1/3:e del av ath, så deras köp av Lehman var kanske inte så genialiskt.

Tänkte till mer. Hur kan du tro att räntan inte påverkar priset? Du får gärna förklara.