Afrikas horn är intellektets och humanismens kyrkogård. Och råttornas paradis.
Med snart tusen år av klanstrider över livets mest basala resurser (vatten och vegetation) i bagaget, och otaliga torrperioder med massvält och död, är ett liv inte värt något alls. Tvingad till överlevnad drar sig inte människan för sådana petitesser som lögn, bedrägerier, tjuverier och mord.
Genom all denna tid av elände så är fallenheten för moral och tankar på det gemensamma extremt långt borta. Därav att vi ser våld och kriminalitet i Eritrea/Ethiopien/Somalia på en sällan skådad nivå. Det vi kallar kriminalitet kallar folk normalt överlevnadsagerande där. Fråga bara vilket fraktbolag som helst vad man tycker om Somaliska pirater t.ex. Eller googla våld i dessa länder. Kidnappningar och mord är inget man höjer på ögonbrynen om eftersom det är så vanligt förekommande överallt.
Med den kulturen i bagaget kommer individer därifrån så till Sverige... och upptäcker att de behöver slåss för sin framtid här med, om de ska ha någon framtid. Så kämpar gör de såklart, på det sätt de känner till.
Är vi verkligen redo att ge dessa individer det mottagande de behöver? Förstår folk/myndigheter ens uppgifterna de står inför när de/vi ska integrera dessa individer? Är någon beredd att lägga ner all den tid, kraft och närhet som behövs? Eller ska man bara lämna dem åt sitt, och vårt, öde med sina vittrande uppehållstillstånd i näven.
Ja, svarar den naive, aningslöse och godhjärtade egoisten - det borde vi! Och menar någon annan. För självklart står den naive inte någonstans att se när en Somalisk mördare hotar någon i den aningslöses närhet. Den naive har ju aldrig sett "utanförskapets baksida" och vet inte hur man gör. Universitetskursen om "socioekonomiska" faktorer lärde ju henom aldrig självförsvar. Och hen vill ju inte försvara sig. Hen vill bara att alla ska vara glada.
Sen läser hen en artikel i AB om en somalisk kriminell som mördar folk, vill säga upp sitt Svenska medborgarskap och bli utvisad till Somalia.
Och tänker - "vilken knäppis! Det är synd om honom. Någon borde hjälpa honom."
Med snart tusen år av klanstrider över livets mest basala resurser (vatten och vegetation) i bagaget, och otaliga torrperioder med massvält och död, är ett liv inte värt något alls. Tvingad till överlevnad drar sig inte människan för sådana petitesser som lögn, bedrägerier, tjuverier och mord.
Genom all denna tid av elände så är fallenheten för moral och tankar på det gemensamma extremt långt borta. Därav att vi ser våld och kriminalitet i Eritrea/Ethiopien/Somalia på en sällan skådad nivå. Det vi kallar kriminalitet kallar folk normalt överlevnadsagerande där. Fråga bara vilket fraktbolag som helst vad man tycker om Somaliska pirater t.ex. Eller googla våld i dessa länder. Kidnappningar och mord är inget man höjer på ögonbrynen om eftersom det är så vanligt förekommande överallt.
Med den kulturen i bagaget kommer individer därifrån så till Sverige... och upptäcker att de behöver slåss för sin framtid här med, om de ska ha någon framtid. Så kämpar gör de såklart, på det sätt de känner till.
Är vi verkligen redo att ge dessa individer det mottagande de behöver? Förstår folk/myndigheter ens uppgifterna de står inför när de/vi ska integrera dessa individer? Är någon beredd att lägga ner all den tid, kraft och närhet som behövs? Eller ska man bara lämna dem åt sitt, och vårt, öde med sina vittrande uppehållstillstånd i näven.
Ja, svarar den naive, aningslöse och godhjärtade egoisten - det borde vi! Och menar någon annan. För självklart står den naive inte någonstans att se när en Somalisk mördare hotar någon i den aningslöses närhet. Den naive har ju aldrig sett "utanförskapets baksida" och vet inte hur man gör. Universitetskursen om "socioekonomiska" faktorer lärde ju henom aldrig självförsvar. Och hen vill ju inte försvara sig. Hen vill bara att alla ska vara glada.
Sen läser hen en artikel i AB om en somalisk kriminell som mördar folk, vill säga upp sitt Svenska medborgarskap och bli utvisad till Somalia.
Och tänker - "vilken knäppis! Det är synd om honom. Någon borde hjälpa honom."