Citat:
Ursprungligen postat av
Steff83
Det är ju inte riktigt samma sak.
S och SD har traditionellt ganska lika politik. Lyssna inte för mycket på gråtvänsterkärringar nu. Eller den politik man varit rätt tvingad att föra nu.
Att dom är fiender har ju ingenting med politik att göra egentligen. Det är ren strategi givet det politiska landskapet.
I det läget är enda vägen att kunna stjäla från SD så mycket det går. Jag skrev inte ALLT heller. Men det som faktiskt är förenligt vilket är en hel del faktiskt. Och där man tappat väljare till SD.
Jag håller med dig helt och hållet.
Jag inbillar mig dock till skillnad från dig att S slutligen insett att brunmålandet har haft en ytterst begränsad effekt på SD väljarstöd. Vad värre är (för S) att delar av alliansen numera kan tänka sig att samarbeta med SD, vilket för gott skulle kunna förpassa S från regeringsmakten, vilket i sin tur de facto skulle utgöra en Coup de Grâce för ett maktparti som S.
Vidare, hur tror du S regeringsförhandlingar med Mp, C och V skulle gå om S skulle genomgå en metamorfos till ett slags kvasi-SD parti?
Avslutningsvis, jag tror att S hemskt gärna skulle vilja sno åt sig SD's politik, men detta skulle inte bli trovärdigt för väljare med tanke på deras omfattande brunmålning och det skulle dessutom avskräcka deras sedvanliga sängkamrater.
Låt mig med en dåres envishet återigen med emfas hävda, precis som Friherr skrev ovan, att S har mycket kraftiga incitament att bjuda över M, för att därmed tvinga M, KD, Mp, C, V, L att i samlad tropp fälla en S/SD-regering.
Notera att detta skulle även utgöra ett troligt regeringsalternativ om man samtidigt bränner broarna till salladskommunisterna.
Strategiskt, sublimt.
Moraliskt, fullständigt förkastligt.