Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Argumentum ab auctoritate! Man är inte mer än människa bara för att man är professor, man kan ha fel. Det enda intressanta för min del är att få se bilder av fördäck och skrovet på styrbordssidan. Jag förväntar mig tecken på skador där från visiret när det dansat runt över fördäck och landat mot skrovet förut. Finns inga skador där, så har jag fel, vi får väl se om det kommer sådana uppgifter, då vet vi vad som hände!

Det kommer jag inte ihåg, det kanske inte ens sjunk utan bara hade fel på visiret. Men det är i vilket fall som helst ett perfekt argument för någon som vill ha något att skylla på.

Det kommer jag inte ihåg, det kanske inte ens sjunk utan bara hade fel på visiret. Men det är i vilket fall som helst ett perfekt argument för någon som vill ha något att skylla på.

Det fanns en strålkastare vid gösstaken, inte på toppen av den men vid den. Se 08:09:

https://m.youtube.com/watch?v=k0p2Gsdai_k

Att slagsidan ökat med närmare 15 grader är väl inte en hypotes utan fastställt?
Dessutom har det efter sommarens kartläggning konstaterats att Estonia är skruvat runt sin längdaxel med 6 grader (132 - 138 graders slagsida) plus att hon är böjd som en banan på mitten (högre i mitten, lägre förut/akterut)
Diket på södra sidan fanns heller inte initialt.

Det fanns en strålkastare vid gösstaken, inte på toppen av den men vid den. Se 08:09:

https://m.youtube.com/watch?v=k0p2Gsdai_k

Där har vi den! Den ser ut att sitta så att man kanske skulle kunna se den om man sträckte på sig på bryggan. Men man vill å andra sidan inte bli bländad av sin egen strålkastare, så den lyser framåt. Gösstaken å andra sidan ser ut att sakna lampa i toppen, men den kan förstås finnas men vara släckt. Lite oklart varför man skulle ha en lampa som riskerar att störa mörkerseendet, men omöjligt är det ju inte.

En annan fråga är om strålkastaren var tänd under gång, för det överensstämmer inte med de bestämmelser för gångljus (lanternor) jag känner till. Förhoppningsvis kan någon inom sjöfarten klarlägga detta. Det finns heller inget uppenbart syfte att köra med en strålkastare tänd på öppet hav, i synnerhet som man har flera radar-system.

Jag är som jag skrivit tidigare skeptisk till Kikusts vittnesmål både om bogvisiret som lossnar och strålkastaren som slocknar (hittar inte länken till faksimil av hans orginalvittnesmål nu). Anledningen är att hans tidsuppgifter inte går ihop med övriga, och då är det uppenbart tveksamt att bara plocka det som passar in i ens egen teori (dvs hur han ser bogvisiret slå upp och ner). JAIC, HSVA och SSPA har också i huvudsak ignorerat hans vittnesmål, även fast det stöder deras scenarios.

Gör du samma bedömning om en läkare står och pekar på röntgenbilderna och förklarar exakt var benen är brutna?
Det här är komik ju...

Anledningen till att jag synade ditt argument är att en tidig observation i JAiCs utredning och de följande av HSVA och SSPA är att man inte kunde se bogvisiret från bryggan. Du gör gällande att man skulle sett gösstaken från bryggan, och det stämmer att t.ex. Fig. 3.4 i JAIC (https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/NAD/JAIC-haverirapport.pdf) visar att skulle kunna vara möjligt. VM Linde har uppgett stt man såg gösstaken från bryggvingen, vilket talar för att besättningens position bakom instrumentpanelen inne på bryggan kan ha gjort att gösstaken ändå var skymd.
l
En förutsättning för att se gösstaken nattetid är att det fanns ett ljus längst upp på denna, men det vet vi inget om. Du tar då upp just Kikusts vittnesmål, och jag antar att det är för att han ser en strålkastare i fören? Men i texten du citerar framgår det också att

”Kikusts ...från sin plats ser hur ”en stor del av fören studsar upp och sjunker tillbaka”

vilket betyder att bogvisiret lossnat. I hans orginalvittnesmål framgår också att han ser vågorna slå igenom springan mellan bogvisir och resten av förskeppet. Så hur skall du ha det? Ser Kikusts strålkastaren slockna, fören studsa upp och ner, eller båda?

Sammantaget finns inga vittnesmål eller andra belägg att man skulle kunnat se gösstaken från bryggan eller att det fanns en lampa i den som skulle gjort möjligt på natten. Det kan vara så att de kunde se den, men vi vet helt enkelt inte

Där har vi den! Den ser ut att sitta så att man kanske skulle kunna se den om man sträckte på sig på bryggan. Men man vill å andra sidan inte bli bländad av sin egen strålkastare, så den lyser framåt. Gösstaken å andra sidan ser ut att sakna lampa i toppen, men den kan förstås finnas men vara släckt. Lite oklart varför man skulle ha en lampa som riskerar att störa mörkerseendet, men omöjligt är det ju inte.

En annan fråga är om strålkastaren var tänd under gång, för det överensstämmer inte med de bestämmelser för gångljus (lanternor) jag känner till. Förhoppningsvis kan någon inom sjöfarten klarlägga detta. Det finns heller inget uppenbart syfte att köra med en strålkastare tänd på öppet hav, i synnerhet som man har flera radar-system.

Jag är som jag skrivit tidigare skeptisk till Kikusts vittnesmål både om bogvisiret som lossnar och strålkastaren som slocknar (hittar inte länken till faksimil av hans orginalvittnesmål nu). Anledningen är att hans tidsuppgifter inte går ihop med övriga, och då är det uppenbart tveksamt att bara plocka det som passar in i ens egen teori (dvs hur han ser bogvisiret slå upp och ner). JAIC, HSVA och SSPA har också i huvudsak ignorerat hans vittnesmål, även fast det stöder deras scenarios.

Menar du att även Diana II’s bogvisir skulle vara sprängt eller är konstruktionen så dålig på de bägge fartygen att låsanordningen faktiskt kan slås sönder i dåligt väder?