Helena Andersson, 22 från Mariestad - försvunnen sen 1992-06-14

Vart du köpte dem är helt ointressant. Frågan var ju om de var inne just under denna tid, under en viss period?

Självklart bygger min idé på att Helena i det läget hade ett avstånd till förföljarna, men kanske kände att hon började bli ikapphunnen och tog det irrationella "beslutet" att slita av sig sandalerna. Jag menar bara att vi inte ska utesluta möjligheten att det kan ha varit Helena själv som tog av sig sandalerna och i panik planlöst kastade iväg dem. Dessutom kan vi nog med säkerhet fastslå att sandalerna inte föll av av sig själva. Den enda möjligheten som finns kvar är att Helena gick barfota med sandalerna i handen, men är den möjligheten ens realistisk? Jag anser inte det.

Du skrev: "Info om själva modellen av skor kan vår prinsessa svara på".

Det var ingen fråga utan ett påstående. Jag svarade att jag inte hade skorna kvar [och därmed inte kunde ge info om modellen].

Jag förstod inte att du ville veta om skorna var inne just under denna period/tid, då jag redan hade skrivit: "Ja, sandalerna var moderiktiga på den tiden [...]".

Nej, att Helena skulle gå och hålla sandalerna i handen, det tror inte jag heller. Det hade nog gjort skapligt ont att gå barfota med alla barr (?), grenar, stickor, småstenar m.m. på marken, för att man skulle göra det frivilligt. Jag tror mer på att sandalerna kan ha ramlat av under tumultet/överfallet. Men det kan också vara som du skriver, vi vet ju inte vad som hände.

Blivit jagad av en person, som hotade att våldta mig då jag var 14 år. Jag slet mig loss och sprang så nästan hela jag lyftade och flög i höga platåträskor, hann aldrig tänka på att ta av mig dessa svåra skor att springa i, så tvivelsamt att Helena tog av sig skorna, i hennes situation?

Om man har blivit jagad som jag blivit, vet man hur adrenalinet slår till, du blir så hög, tvivlar på att H skulle stannat upp?
Men hon har kunnat snava och blvit fångad. Men knappast slängt iväg skorna? Varför ens?

Det är så jag tänker att man sannolikt agerar/reagerar, om en sådan paniksituation uppstår - man hinner inte tänka, man försöker bara ta sig bort, och överleva. Du bekräftar mina tankar om detta.

Jag tycker att Prinzezzan och Rubin22 resonerar helt rätt. Men det finns lite olika situationer...

Två frågor till Prinzezzan rörande olika situationer:

1. Helena dras av en man
Om Helena dras av en man så kan denne teoretiskt dra henne så att skorna släpar i marken. Skulle skorna då med lätthet dras av?

2. Helena bärs av två män.
Det finns filmer på youtube om hur en eller två personer kan bära. Vissa tekniker är smarta, men det är just tekniker. Jag tror det spontana sättet att bära en person på en smal stig är som om det vore vilken möbel som helst. Dvs en håller vid armarna och en greppar om anklarna. Skulle ett grepp om anklarna också vara ett grepp om bandet på ett sådant sätt att bandet lätt börjar glida? Eller med andra ord, skulle skorna försvåra för någon att få ett bra grepp om anklarna?

Givetvis är modell 2 inget bra sätt att bära en person på någon längre sträcka, men jag menar bara att det är det första man spontant prövar på och att man sedan snart hittar ett bättre grepp.

Precis. Tyget (fuskmockan) kan vi inte värdera så väl men sett till slitaget under foten och sulan mot marken är de använda, inte nya men inte slitna. Resåren runt hälen ser inte heller sliten ut. Skulle nog luta åt att -92 är första säsongen. Eftersom hon hade dansskor med sig tror jag inte de satt som gjutna.

1. Du menar att en man tar tag bakifrån under Helenas armar och drar/släpar henne, medan han samtidigt själv går backande? Vid ett sådant scenario så har Helena redan "oskadliggjorts", och då kan man anta att det varit en del tumult innan. I ett sådan situation kan sandalerna hamna lite ur sitt läge. Om då gm drar henne under armarna, medan han själv backar bakåt, så kommer hennes hälar att dras längs marken. Då kommer förmodligen skorna att lossa från hennes fötter ganska lätt och bli liggande kvar. Om sandalerna sitter stadigt kvar på fötterna när gm börjar släpa henne, så borde skorna sitta fast bättre. Men - det kan ha funnits grenar, rötter osv som fötterna/skorna kan ha släpats över, så att resåren fastnat i dessa och dragits av. Jag tror även här att skorna skulle "dras av" fötterna.

Här kan man ju också tänka sig att Helena fortfarande är vaken och vid liv, men blir överfallen och släpas bort mot sin vilja ev. mot (den senare) nedplattade vegetationsytan. Hon dras på samma sätt, men i det här fallet sparkar hon och gör motstånd medan hon dras iväg. Då kan säkert sandalerna ramla av; hennes fötter (läs: sandaler) ömsom dras längs en ojämn stig, ömsom sparkar i luften. Då kan en kombination av släpandet i marken (skorna är i kontakt mot marken och lossar lite) och sparkande i luften (skorna, som nu har börjat glida av), göra så att skorna flyger av fötterna till slut.

Betydande risk att skorna ramlar av.

2. Här blir skillnaden att gm nr. 2 håller runt vristerna. Om skorna sitter fast när han tar tag i vristerna vid första tillfället/taget, så tror jag att han skulle få ett bra tag, bättre än om inga skor satt på fötterna. Jag kan tänka mig att taget skulle bli bättre med resåren runt vristerna, då det kanske skulle vara lättare att glida med händerna (taget runt vristerna) vid hud (hand) mot hud (vrist). Men lika här, om skorna hamnar lite ur läge innan kroppen lyftas upp, då skulle de säkert lättare kunna glida av.

Mindre risk att skorna ramlar av, men ändå inte osannolikt.

Detta är givetvis bara mina spekulationer. En sak som skulle påverka också, är ju om resårbanden började bli lite slappa; de blir mindre "spänstiga" ju längre tiden går. Men skorna ser inte allt för gamla ut, och därför kan man anta att resårbanden satt OK.

Om hon sparkade vilt, så kan hon ju också lättare skada GM, med sina skor, så han kan också ha tagit av dem?

Jag är självklart helt med i era resonemang ovan, men möjligheten att Helena skulle ha kunnat slita av sig sandalerna själv bör inte underskattas.
Vi kan också tänka oss en situation som säger att Helena kan ha börjat springa på skogsstigen mot hemmet men kanske ramlade på grund de för ändamålet olämpliga sandalerna. Väl liggande/sittande på marken kan kanske idén ha kommit att slita av sig sandalerna?

När det i övrigt kommer till att två personer ska bära en död kropp genom att hålla i armar och ben, får vi ju den situationen att kroppen kommer att bli hängande lite som ett "U". Detta betyder att armarna (händerna) och benen (fötterna) kommer att peka snett uppåt. I det läget tror jag att det kan komma att uppstå ett visst oönskat och jobbigt "glid", och då är risken stor att ett par sandaler som sitter fast om hälen dras (glids) av. Och väl i den situationen lär nog den som får sandalerna i händerna snabbt göra sig av med dem för att sedan ta ett omtag.

I övrigt tänker jag samma tanke nu som jag alltid har gjort: Skorna hittades närmare lekplatsen än Ekuddenvägen, så därför landar jag återigen i slutsatsen att Helena sannolikt bars till en bil som stod parkerad i sanden på lekplatsen längst upp i dess nordöstra/östra kant, alltså precis där själva vegetationen för Kohagen börjar. Jag är övertygad om att "Killarnas" observation har med försvinnandet att göra.