31-årige Deniz Arda hittad död i skogen Tyresta-Åva Stockholm 2021-03-02

Jag ser nu att mitt inlägg är otydlig och slarvig skrivet. Du är en observant läsare och har rätt, ordet hur borde finnas med.
Jag gör ett nytt försök.

Ur anhörigas perspektiv är frågor som rör varför och hur sammankopplade. I DAs fall har egentligen föräldrarna ett nekande svar, kanske i tysthet, i ensamhet är den tvekande och till och med svag men de har bestämt sagt i det offentliga att de tror inte på att sonen skulle ta sitt egna liv. Utöver sina minnen, samtal med varandra och bekanta har de nästan inga verktyg för att kunna bilda sig en uppfattning vad som kan ha hänt och egentligen varför.

Polisen har däremot verktyg, de har kunnat begära övervakningsinspelningar, ta emot tips från allmänheten, göra sökningar i olika register, prata med DAs arbetsgivare, de har hans mobiltelefon, dator, klocka, de har besökt och sökt information i hans lägenhet, ännu viktigare är det att de har undersökt och insamlat information från fyndplatsen, de har obduktionsprotokoll, forensisk experter att rådfråga, och inte minst, de har kunskap och erfarenhet från andra fall.

I förundersökningen finns all information som skulle kunna belysa frågorna till varför och hur, polisen har tillgång till den, men inte anhöriga. Informationen är asymmetrisk. Denna skevhet förblir onaturlig, onödig och rättsvidrig om inte anhöriga får ha tillgång till den när utredningen är klar.

Du har helt rätt i det du skriver.
Det är inget brott för en myndig person som Deniz att försvinna eller hålla sig borta, vilket han nu helt frivilligt gjorde. Han försvann. Och polisen gör inga större insatser när en myndig person försvinner och det inte föreligger nån misstanke om brott, vilket det inte heller har gjort.
Så polisens insatser i början var som vanligt, då dom allra flesta försvinnanden brukar lösa sig av sig självt genom att personen hör av sig eller kommer hem.

Att Deniz själv sen har valt att ta sitt liv är inget brott det heller.
Att ta livet av sig är inget brott som finns reglerat i Brottsbalken (BrB). Det närmsta du kommer är brottet mord, dock krävs det för att man ska göra sig skyldig till mord att man tagit livet av annan (3 kap. 1 § BrB). Eftersom självmord inte är olagligt är inte heller försök till självmord det.

Så precis som du skriver så kommer polisen till platsen och utreder om brott kan uteslutas, och det kunde det i detta fall.
Och självklart ligger det en förundersökningssekretess under deras lilla utredning.
När utredningen är klar så informeras anhöriga om dödssätt och sen arkiveras utredningen.
Eftersom ingen åtalas så kommer heller ingen FUP.
Man kan höra av sig till Polisens jurist och begära ut undersökningen precis på samma sätt som hos tingsrätten, men vid självmord så kommer man inte få del av utredningen för det finns anhöriga som kan lida men.

Så jag håller såklart med dig om att polisen inte har gjort nåt fel och att man kan avskriva detta som ett självmord.

Ja den info/spekulation/gissning fr dessa personer är inget rättsväsen/polis ser som matrial för en utredning
Och det är de ju också själva medvetna om
Men den första av dem som jag nämde verkar inte släppa det här
Skulle vara intressant att få veta varför

Jag ser nu att mitt inlägg är otydlig och slarvig skrivet. Du är en observant läsare och har rätt, ordet hur borde finnas med.
Jag gör ett nytt försök.

Ur anhörigas perspektiv är frågor som rör varför och hur sammankopplade. I DAs fall har egentligen föräldrarna ett nekande svar, kanske i tysthet, i ensamhet är den tvekande och till och med svag men de har bestämt sagt i det offentliga att de tror inte på att sonen skulle ta sitt egna liv. Utöver sina minnen, samtal med varandra och bekanta har de nästan inga verktyg för att kunna bilda sig en uppfattning vad som kan ha hänt och egentligen varför.

Polisen har däremot verktyg, de har kunnat begära övervakningsinspelningar, ta emot tips från allmänheten, göra sökningar i olika register, prata med DAs arbetsgivare, de har hans mobiltelefon, dator, klocka, de har besökt och sökt information i hans lägenhet, ännu viktigare är det att de har undersökt och insamlat information från fyndplatsen, de har obduktionsprotokoll, forensisk experter att rådfråga, och inte minst, de har kunskap och erfarenhet från andra fall.

I förundersökningen finns all information som skulle kunna belysa frågorna till varför och hur, polisen har tillgång till den, men inte anhöriga. Informationen är asymmetrisk. Denna skevhet förblir onaturlig, onödig och rättsvidrig om inte anhöriga får ha tillgång till den när utredningen är klar.

Är det onaturligt, onödigt och rättsvidrigt att skydda integriteten för de som väljer att ta sitt liv...?



Om DA aktivt valt att inte delge varför, då får närstående acceptera det. "Hur" är ju redan utrett och familjen vet onekligen detta också.

SÅ du menar att polisens knappa resurser ska användas till psykvårdens uppgifter, att utreda varför folk begår självmord.

Familjen har dessutom anlitat advokat för att på så sätt försöka få ut matrialet/utredningen så visst förstår man att det är viktigt i deras sorgeprocess att själva få bilda sig en egen uppfattning
Om jag hade stått i samma situation som anhörig så hade jag självklart också velat ha utredningsmatrial

Är personen medium eller kan det eventuellt vara en täckmantel för att kunna tipsa om något som personen känner till?

Tack för dina upplysningar om proceduren kring polisens arbete i sådana fall.

Antagandet att DA försvann frivilligt är problematiskt.
Polisens antagande byggde på statistik och inte information om personen DA. Statistiken som används är troligen en typ av "medelvärde" av samtliga individer som har försvunnit genom åren.
Istället för den här typen av statistik är anhörigas beskrivning av personen DA och att ett sådant beteende inte är likt honom mer tillförlitlig.

Nästa antagande är lika kritiskt. Hur vet man med säkerhet att DA har tagit sitt liv?
Personen DA lider inte av psykisk-ohälsa och verkar inte heller ha bekymmer. Vidare, DAs kvarlevor har legat ute i naturen i flera månader och det är rester av en sprängd kropp.
Hur kan man med säkerhet veta att DA har frivilligt och medvetet sprängt sig själv?

Antagandena frivilligt försvinnande och självmord, har färgat och bestämt riktningen på förundersökningen.
Den är egentligen biased.

Är det onaturligt, onödigt och rättsvidrigt att skydda integriteten för de som väljer att ta sitt liv...?



Om DA aktivt valt att inte delge varför, då får närstående acceptera det. "Hur" är ju redan utrett och familjen vet onekligen detta också.

Vad skulle det kunna vara för intergritetsfrågor som polisen inte skulle kunna lämna ut till familjen?