Den stora opinionsundersökningstråden - Redux

Min herre behagar skämta på min ära denna afton.
Du menar alltså att de svenska väljarfåren skall minnas vad alliansen gjorde 2006-2014!?
Det är ju för faan 7 år sedan!
Inget negativt i samhället har med invandringen att göra. Och har det det ändå så har all den dåliga invandringen skett under såssarna.
Reinfeldt och alliansen släppte faktiskt bara in 800.000. Och de flesta av dessa var faktiskt spetskomptens landet intensivt behövde.

Näru. Vad Sverje akut behöver är sån där hård allianspolitik som den där sverjedemokraten Bali twittrar om!
Nu har sosseriet förstört nog!
MP kommer hjälpa oss fram till makten precis som i Stockholm just nu, oroa dig inte!
Då ska ni få se på sverjevänlig globohomoliberalism!

Om jag inte minns helt fel så var du mycket kritisk till Reinfeldt-regeringen. Rätta mig om jag har fel på den punkten.

Jag förstår att du menar att L har förändrats mycket under Sabuni. Och att en ny ledning inom partiet håller på att formas, samtidigt som en del inom L-ledningen (som Fredrik Malm) också börjat reformera sina synpunkter på vilket utav de nya blocken de föredrar.

Men dels tror jag att idén om Alliansen 2.0 finns kvar och är faktiskt väldigt stark inom samtliga 4 borgerliga partier. De ser tillbaka på Reinfeldt-åren som en gyllene ålder. Jag tror att du underskattar detta.

Så det är nog inte alla inom L som är emot SD, som vill stödja en S-ledd regering. För oss som inte har den här Reinfeldt-febern så är det logiska att L har att välja mellan två block. Men enligt en hel del av dessa liberaler, så är detta inte så självklart. En del pratar fortfarande om en S-M-+-regering.

Sen går det inte att komma ifrån att L till skillnad från KD och M fortfarande har bekymmer med samröre med SD. Det är också till viss del fortfarande känsligt för M och KD, men inte på samma sätt. Därför blir frågan en stor sak i L:s nästa landsmöte. KD och M har redan kommit över den kullen, även om det morras lite på sina håll.

Även från SD:s håll: så är det så att man fortfarande misstror M och KD, men de vill i alla fall prata med en till skillnad med de andra. Men mot L känner man bara en ren antipati, som du kanske märker av i denna tråd. Relationen L-SD går helt enkelt inte ihop. Partierna står för långt ifrån varandra ideologiskt och i vilka visioner man har för landet. Och detta även om det finns frågor som man kan komma överens om. Gapet till M och KD är redan stor. Men till L är det rena Ginnungagapet.

Korrekt att jag inte gillade Reinfeldt. Jag har svårt för nyliberalism, och det blev inte bättre när han började samarbeta med miljöpartiet, som jag ogillar av andra skäl.

Vad gäller Alliansen 2.0 så finns det inte på kartan. Dels därför att SD nu är så stort att borgarna aldrig kommer att få majoritet utan SD:s hjälp, dels därför att centern surrat sig vid den rödgröna masten och inte vill ha något med SD att göra. Detta tror jag att de flesta inom såväl L som M och KD förstår, så eventuella tankar på en Alliansen 2.0 är inget mer än dagdrömmar.

Ett framtida samarbete mellan S och M är inte omöjligt. Vi har ju sett den sortens koalitioner i flera europeiska länder de senaste åren. Dock tror jag inte på det redan efter nästa val. Partierna står för långt ifrån varandra och motståndet mot ett sådant samarbete är fortfarande starkt på bägge sidor. Man har ju sett varandra som politiska huvudmotståndare i över hundra år.

Vad gäller L så är ju partiet splittrat just nu. De som inte vill ha något med SD att göra och hellre skulle fortsätta det rödgröna samarbetet förlorade striden om partiets framtid, men vägrar att ge sig. Hur det kommer att sluta återstår att se, men L kan inte gå till val med en falang som öppet fronderar mot partiets politik i en så central fråga som vilka partier man ska samarbeta med. Frågan måste alltså avgöras senast på landsmötet i november.

Jag kan förstå om många inom SD känner en skepsis mot L på grund av partiets tidigare politik, men om Sabuni lyckas få dem som blir kvar i L att sluta upp bakom sin politik tror jag inte att det skulle bli några större samarbetsproblem med SD i händelse av en blågul valseger.

Ett första steg vore kanske att redan ha uteslutit Nina Lundström ur partiet om man menar allvar. Mig veterligen har detta inte skett.

Så där resonerar inte mainstreamväljaren i gränslandet mellan M/SD.

Vi vet ju hur Flashbacknarrativet går… ”Invandring fanns inte före oktober 2006, vi var 100% pursvenskar sen kom imam Reinfeldt och tog in 2 miljoner MENA på en timme för att han hatar pursvenskar pga 1/32 av honom skriker Black Lives Matter från cirkusgraven. All invandring beror på globalisterna i M. Därför är deras politikomläggning troligen bara en chimär. För att vi ska lita på dem kräver vi att alla utesluts ur M som någon gång varit i samma rum som Reinfeldt, eller i samma rum som någon som sett Reinfeldt på bild, eftersom vi vet att globalistliberal liberalglobalism smittar via stolsdynor, pennor, sittringar på toa etc. Alla som applåderade när Kinberg Batra och Reinfeldt kom in och gästtalade på stämman måste sättas i arbetsläger liksom alla som sett det efteråt på YouTube. Och när samtliga dessa krav är uppfyllda vägrar vi lita på dem ändå”.

…men SD-Flashback representerar inte mainstreamväljaren. Mindre överspända väljare tänker nog mer att om M duger åt SD, så vore det udda av oss att förkasta M eftersom vi då dömer ut SD:s omdöme, och varför ska vi rösta på ett SD vi inte har förtroende för?

De flesta som är i valet o kvalet mellan M och SD tänker nog inte ens i så många led heller, utan mer i stil med att eftersom både M och SD har hård invandringspolitik jämfört med rödgröna, och eftersom de siktar på att samarbeta, så är huvudsaken att man röstar blågult. Så det blir nog andra avväganden än invandring som fäller det slutgiltiga avgörandet, t ex regeringsvana där M har 17 av de senaste 50 åren, SD har noll.

Det som M kan förlora flest väljare till SD på ligger snarare i nutid, t ex om M inte drar en tillräckligt hård röd linje mot C. Redan innan valet 2018 var det fler M-väljare som hade SD som andraval (26%) än C (22%), men efter att C bytte till röda laget och betedde sig allmänt som psykfall så vill de flesta M-väljare ha cordon sanitaire gentemot C. Det måste finnas en lugn vik där man är 100% säker från Annie Lööf. M+KD får inte låta C bli nya MP, partiet man alltid fick på halsen oavsett vilket block som vann.

Man skulle önska det vore så enkelt, men L är inte direkt kända för att sluta upp bakom någon. Det är mer som en franchise där alla har samma partibeteckning men driver individuella linjer.

L är mycket värre än M på så många sätt. Vi behöver inte gå ända tillbaka till Westerbergs ultimatum om att riva upp Luciabeslutet, det räcker att gå till alliansens tid. När M ville införa försörjningskrav krävde L en massa undantag. När undantagen gjorde att ändringen blev verkningslös och M ville skärpa ytterligare sa L nej till att ens diskutera det. Efter valet valde L hellre sosseriet än M och KD, på grund av beröringsskräck med SD och att Björklund ”lovat sina barn” att inte ta i SD med tång. Och efter att Sabuni drivit igenom SD-öppning beskjuts hon inifrån av L-folk som inte kan acceptera det och som offentligt hotar med att starta nya partier och jag vet inte vad. Vi snackar om ett parti vars höjdare på fullaste allvar ville välja Ullenhag till ny ledare knappt 2 år sedan och slet sitt hår när de fick Sabuni istället (den där afrofobi-rapporten som Ullenhag beställde för 180.000:- år 2013 kanske borde ha riktats inåt, inte utåt)

Ingen kan påstå att M har hållit på så där. Uppslutningen bakom nuvarande linje är 100%, de som vägrade har hoppat av (Arkelsten, Berglöf, Sidén etc) istället för att stanna och sabotera som är comme-il-faut inom L.

Att väljare inte är rationella vet vi. De har ett patologiskt behov av att vara "husse" till lags därav att propaganda fungerar med dess åsiktskorridor utan koppling till verkligheten. Problemen med invandringen var väl tydliga redan på 60/70-talet och oavsett ska man förebygga problem innan de har skapats istället för att skapa dem.

En del tror jag tänker att ett så stort SD som möjligt behövs just för att hålla M borta från C/S både i teori och praktik. Ett SD samarbete med S är mycket längre bort än M och S samarbete eller M och C ... Viktigt därför att M förlorar på att närma sig C/S i opinionen samtidigt som ett tapp till C från M givetvis vore förödande. I grunden är det bara att andra partier tappat röster till SD som givit upphov till den förändring som ägt rum i debatten samt att en del borgerliga skribenter ändrat retorik nu när de inte vill brännmärka sitt kära M (vilket ett kategoriskt avståndstagande till SD skulle göra nu givetvis). En del sveptes säkert med i hysterin och Trodde på propagandan att alla som vill ha reglerad invandring är hemska eller nazister men de flesta visste nog att det handlade om makt.

Med tanke på din syn på Ullehagsfalangen och insikten i att Sverige snarast behöver en ny regering som vänder den politiska inriktningen i landet så förstår jag inte din lojalitet till L.

Om du prioriterar ett regeringsskifte före socialliberalt tankegods från "Ullenhagsfalangen" etc där socialliberalt tankegods (HBTQ, identitetsfrågor, feminism) är viktigare än regeringsskifte borde du snarare se dig om efter ett nytt parti.

Om inte SD så tror jag lär känna dig mer hemma i M med ditt synsätt, såvida du inte är lojal med L enbart av nostalgiska skäl.

Med den tvehövdade ledningen L nu har lär partiet inte överleva väljarnas dom 2022 utan snarare åka ur. Insikten om att Rödskrikan stulit alla borgerliga Sd-hatare till sig och att det inte finns underlag för ytterligare partier som för deras talan har ännu inte sjunkit in i "Ullenhagfalangen". Det behövs ett generationsskifte i partiet, där de gamla koryféerna från fornstora dar måste ut nu om inte genom utrensningar, så lär tidens tand ändå göra det nödvändiga jobbet.

Sabuni måste rensa ut de motsträviga annars har partiet L ingen framtid som borgerligt parti.
Ullenhagfalangen har att gå över till Rödskrikan, "soffan" eller att lägga sig i graven så att Sabuni återigen kan attrahera unga allmänt borgerliga väljare som vill ha politisk förnyelse, regeringsskifte och överleva som ett förnyat liberalt parti. Det finns inte underlag för två borgerliga partier i riksdagen med SD-hat som främsta politiska målsättning.

Det behövs nog en 4 årig ökenvandring utanför riksdagen för att denna insikt ska sjunka in.

Om Sabuni och L ska verka trovärdiga över sin färdriktning så borde man ha påbörjat sin utrensning på sekunden från när Sabuni tog över. Och Sabuni borde ha inlett processen precis när hon tog över, inte 2 år senare. Inte ens när en hora i riksdagsgruppen går emot partilinjen i den viktigaste voteringen i mandatperioden gör partiledningen något åt saken i form av en reprimand/uteslutning. Hur fan ska man lita på ett parti som trots att de beslutat om en ny färdriktning sedan låter den stora minoriteten inom partiet fortsätta hålla på? Berätta för mig, hur många fler i riksdagsgruppen är beredda att agera som den där horan gjorde i voteringen senast? Vi vet att runt 9 pers i riksdagsgruppen röstade nej till det nya vägvalet. Vi vet enligt rykten publicerat på DN att denna minoritet i riksdagsgruppen har diskuterat om att konspirera i voteringar för att Kristersson inte ska kunna ta över med SD-stöd.

Nej, ni får stå ert kast. Ni hade chansen att på riktigt framstå som trovärdiga när Sabuni tog över 2019. Ni är två år försenade, och ni har inte ens påbörjat er utrensning.

Förstår faktiskt inte varför du inte bara engagerar dig i M/KD. Det är i stort sett samma parti som L med skillnaden att de är mer enade och verkligen genuina i att samarbeta med SD.

Det kommer alltså krävas ett par procentenheter stödröster från "blågula blocket" för att rädda någon teoretisk procentenhet "vettiga liberaler" in i riksdagen tillsammans med lika många neoliberaler som inte ens kan hålla tyst om sina förrädiska planer när partiets överlevnad hänger på det?

Nu när SD gått full "liberal demokrati" och kritiserar hemska länder som Polen och Ungern, är det väl bara för Regulus och andra att hoppa på tåget?

Det L istället borde göra är att ge sig in i en stenhård ideologisk kamp mot C för att locka liberaler tillbaka till "borgerligheten" och använda Sabunis alibi för att legitimera tuff politik. C måste vara L:s huvudmotståndare för att det ska göras sannolikt att L behövs som representant för "riktig" liberalism.

Om man hypotetiskt hade gått all in på att bättre använda biståndsbudgeten för en massiv återvandringspolitik med marknadsliberala förtecken (utilitär altruismproduktion i lågkostnadsländer) i direkt motsättning till Annie Lööfs socialistiskinsulära omfördelningspolitik, så hade man möjligen gjort skillnad på blockmarginalen.

Jag tror också att det är vägen som L kan gå för att ta sig ur nuvarande situation där de ligger under 2,5% och åker ur riksdagen kommande året.

L går ofta nu ut med utspel som nästan verkar komma spontant från partiledaren och problemet är att idéerna är för isolerade utan sammanhang och motståndare.

Genom att systematiskt rikta in sig på C skulle de kunna sno en del väljare för jag tror att C egentligen är mer splittrat än vad som framkommit innan. Alltför mycket handlar om Annie Lööf.

Kan man isolera Lööf och toppledningen att de toppstyr C med tanken om obegränsad fri invandring och andra ganska extrema åsikter som de ändå har, då tror jag att uppemot 3-4% i Centern kommer att rösta på L istället. Det är lite öppet mål mot centern eftersom massmedia medvetet har valt nu i många år att inte granska eller kritisera Centern på allvar. De är rädda om Centern eftersom de ses som en garanti för fortsatt massinvandring.

Men först måste L givetvis enas om någonting. Det duger inte för något parti att föra en politik som spretar så mycket som hos L. Man vet inte ens vilken regering de vill stödja och där finns hundratals andra frågor som spretar lika mycket. Väljaren vet inte vad man röstar på.

M = Liberala globalister
KD = Kristna globalister
SD = NATIONALISTER
L = Bara globalister plus NATO.
MP = Fascistiska globalister.
C = Galna globalister
S = Maktglobalister
V = Vänsterglobalister men inte helt övertygat globalistiska.
FI = Islamistglobalister
AfS = Orealistiska nationalister.